Felfokusering eller politiska förträngningsmekanismer?

I dagens aktuella debatt i riksdagen som begärts av Socialdemokraterna med anledning av händelserna i Malmö stod Miljöpartiet för några riktiga långskott rakt ut i mörkret. Man kan möjligen kalla det hela för politiska förträngningsmekanismer - sådana som gör att man tittar bort och inte ser det som är obehagligt och händer nu.

Åtminstone två av Miljöpartiets förslag var inte omedelbart kopplade till det som var föremål för diskussion. Dessa förslag var "Rusta upp miljonprogrammen" och "Barnfattigdomen". Frågan om nedgågna miljonprogramsområden har säkert viss betydelse, men perspektivet är långsiktigt och renovering på platser där det inte finns problem gör ju inte att problemen försvinner där dessa finns.

Om bostäderna är dåligt underhållna i Malmö borde kommunpolitikerna göra någonting åt detta. Malmös kommunala bostadsaktiebolag (MKB) kan politikerna påverka direkt och när det gäller andra värdar kan MKB möjligen ställa upp med en förvaltningsorganisation från det egna bolaget om tvångsförvaltning skulle kunna vara aktuellt (exempelvis i delar av Rosengård). Dessutom kan kommunen ansöka om detta hos hyresnämnden (förslagsvis tillsammans med hyresgästföreningen).

Allra längst från verkligheten var dock "barnfattigdomen". Hela denna diskussion kommer ju i huvudsak från ett irrelevant beskrivet problem där man har laborerat med ett relativt fattigdomsbegrepp. Om en mycket stor del människor och barn får det bättre, vilket har skett i Sverige genom jobbskatteavdragen, medan andra står kvar på samma nivå som tidigare har dessa fått det sämre relativt sett. Att denna typ av resonemang är problematiska inser säkert de allra flesta. Sedan ... ska man inte glömma att frågan om en ung människa blir kriminell inte har något omedelbart samband med materiell standard. Alla har möjligheter till ett eget val. Om det inte vore så fanns det inte någon anledning att bry sig om vissa personer vilket vore i allra högsta grad olämpligt. Jag har genom åren sett ett antal människor göra nya och mer positiva livsval trots mycket dåliga kringförutsättningar. Man ska inte underskatta mänsklig förmåga även hos dem som en del uppfattar som resurssvaga.

Här finns en länk till debatten.