Barns möjlighet att få vård

Konflikter om vårdnad, boende och umgänge är tyvärr många gånger infekterade och det är inte helt ovanligt att tvistande föräldrar blockerar varandra när det är aktuellt att fatta viktiga beslut som rör gemensamma barn. På detta och många andra sätt kan barn komma i kläm mellan föräldrar som är konfliktbenägna. Många gånger stannar det inte bara där utan de tvistande föräldrarna går så långt att man förpestar livet för varandra så gott det går genom att anmäla varandra för olika tillkortakommanden och annat till diverse myndigheter. Jag har tidigare i mitt arbete som domare kunnat se kraften i det blinda hat som en del människor bär på. Det finns i olika sociala medier också exempel på människor som har tappat verklighetsförankringen och som för veritabla krig mot abstrakta hot i form av olika påstådda bedömningsmetoder för att undersöka om barn far illa. (Det finns möjligen skäl att i detta sammanhang påpeka att jag för egen del inte har någon personlig uppfattning om värdet av någon av de tänkbara metoder som kan förekomma.)

I syfte att på ett bättre sätt kunna tillvarata barns intressen när två vårdnadshavare saknar förmåga att gemensamt se till vad som är bäst för ett barn föreslår regeringen i en proposition som precis har lagts på Civilutskottets bord att socialtjänsten ska kunna gå in i vissa fall för att fatta beslut som annars fordrar samtycke av två vårdnadshavare.

Propositionen har rubriken "Barns möjlighet att få vård".

En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Här menas i detta sammanhang ett mer formellt beslutsfattande än sådant som rör daglig omvårdnad som kan tillkomma en av föräldrarna även om barnet faktiskt har två vårdnadshavare. När ett barn har två vårdnadshavare, ska dessa - i förhållande till barnet - utöva sina rättigheter och skyldigheter tillsammans.

Det finns exempel på att barn i vissa fall inte har fått den hälso- och sjukvård och de sociala insatser som krävs eftersom vårdnadshavarna inte har varit överens. Problemet har påtalats både av barnrättsorganisationer och av vårdgivare.

I propositionen föreslås det, om den ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, att socialnämnden ska få besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Möjligheten ska gälla för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, liksom för behandling i öppna former samt utseende av kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen.

Vidare ska socialnämndens möjlighet att fatta beslut även omfatta några åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

De nu aktuella lagändringarna i föräldrabalken och socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2012. Dessförinnan ska ärendet behandlas av Civilutskottet och beslutas av riksdagen.