fredag 25 januari 2013

Skärpta straff för fridskränkningsbrott

Synen på våldsbrott har successivt skärpts. När jag arbetade som polis på 1980-talet stördes jag många gånger över det förhållandet att anmälningar som gjordes i samband med så kallade lägenhetsbråk ofta togs tillbaka inom några dagar. Misshandel på enskilt område föll på den tiden inte under allmänt åtal utan krävde åtalsangivelse av målsäganden. Kravet på åtalasangivelse togs senare bort.

Regeringen har nu beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ändring i brottsbalkens bestämmelser om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Av dessa två brott är grov kvinnofridskränkning det vanligare och jag har själv dömt i förhållandevis många sådana mål. Jag skulle kunna nämna många tragiska historier där kvinnor råkat mycket illa ut och kränkts på ett utstuderat sätt och i bland under lång tid. Denna typ av brott får ofta den också mycket negativa effekten att brottsoffrets självkänsla bryts ned och att offret många gånger skuldbelägger sig själv för olika händelser där man själv har råkat illa ut.

Det nu aktuella förslaget innebär att straffminimum för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Syftet med ändringen är att straffet bättre ska återspegla den samlade brottslighetens straffvärde på en lägsta nivå och att åstadkomma en generell höjning av straffnivån för fridskränkningsbrott.

Förslaget innebär också att fler typer av brott ska kunna utgöra fridskränkningsbrott. Förutom vissa våldsbrott, fridsbrott och sexualbrott – som redan i dag ingår som delmoment i det som konstituerar de nu aktuella brotten – ska även skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud kunna omfattas. Att låta dessa brott ingå i sådan brottslighet kommer att kunna bidra till att den drabbade personens hela situation bättre kan beaktas när han eller hon utsatts för upprepade kränkningar.

Arbetet med att förebygga våld och andra kränkningar i nära relationer förutsätter ett brett spektrum av åtgärder och måste bedrivas på bred front. Av stor vikt är sådana åtgärder som innebär eller kan bidra till att förhindra att brott begås och upprepas. Som ett led i arbetet med att förebygga och bekämpa brott i nära relationer är det därför nödvändigt att säkerställa att det straffrättsliga skyddet är starkt.

Efter att Lagrådets yttrande inhämtats är nästa steg att skriva fram en proposition som sedan kan lämnas till riksdagen.

Tanken är att lagändringarna ska i kraft den 1 juli 2013.

3 kommentarer:

  1. Våld i nära relationer förekommer oavsett kön, sexuell läggning och etnicitet. Mot den bakgrunden borde också lagstiftningen spegla det och inte vara så inriktad på just kvinnor som brottsoffer.

    SvaraRadera
  2. Det är helt riktigt att våld förekommer i olika nära relationer. Det är därför det finns två brottsrubriceringar, dels grov fridskränkning som gäller närstående eller tidigare närstående personer generellt, dels grov kvinnofridskränkning som gäller när brottet har begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.

    SvaraRadera
  3. Hej jag tycker att framförallt att Pedofiler o våldtäktsmän ska dömas till rejäla fängelse straff dom förstör ju barnens tilit till människan. Även i nära relationer så får ju barnen framförallt skador av det, när det skriks, bråkas ofta det hänger med hela livet. Du borde ju veta eftersom du har på uppdrag du jobbat som polis, du vet säkert hur det har varit/är i vissa familjer barnen är livrädda för Pappan Tex man vågar inte säga något vad som händer i familjen. För då får man stryk kanske?

    SvaraRadera