Rapport från FN (2)

De frågor som diskuteras på olika håll i världen samtidigt som frågorna behandlas i FN-systemet är vad som händer i mellanöstern och många nordafrikanska länder i dag. Där är en av de dagsaktuella frågorna den fortsatta utvecklingen i Egypten. En annan minst lika aktuell och under lång tid relevant fråga är händelserna i Syrien. Ytterligare en fråga är vad som kan förväntas härnäst och hur man till äventyrs ska kunna lösa Israel/Palestina-konflikten. Därtill ska läggas många andra konflikter och oroshärdar såsom den ständiga frågan om Afghanistan, som i dag för övrigt är största biståndstagare från Sverige. En annan allvarlig konflikt är händelserna i Mali.

Sverige har en långvarig tradition av att vara en engagerad part i olika internationella sammanhang, inte minst inom FN. En fråga som ofta diskuteras i dag är Säkerhetsrådets roll. Det finns skäl att vara irriterad över den vetorätt som – till exempel – i Syrienfallet har utnyttjats av Ryssland och av Kina. Det finns dock förklaringar till den uppkomna situationen som handlar om både egen och andras positionering. Förklaringarna är däremot inte några ursäkter. Förpliktelserna enligt FN-stadgan innebär att Säkerhetsrådets medlemmar ska ta ansvar för utvecklingen i världen och ingripa när så behövs. I detta fall har egna nationella intressen gått före FN-stadgans och den största delen av världssamfundets krav. Detta eroderar förtroendet för Säkerhetsrådet och för FN i sin helhet vilket naturligtvis är beklagligt.

 

En dagsaktuell fråga som anknyter till Säkerhetsrådets funktion är om antalet medlemmar i Säkerhetsrådet ska utökas. Personligen tror jag inte att detta löser några problem. Det är inte antalet medlemmar som skapar kvalitet och ansvarstagande utan snarare hur Säkerhetsrådets medlemmar ser på sin uppgift och sin funktion. Här finns det som sagt lite mer att önska.  

Ytterligare en annan i sammanhanget intressant fråga är någonting som inte är så känt; nämligen den inbyggda spänningen i FN-systemet när det gäller Säkerhetsrådets relation till Generalförsamlingen. Säkerhetsrådets 15 medlemmar (varav 5 permanenta) fattar beslut om olika åtgärder som leder till krav på resurser. Dessa resurskrav förväntas bli tillgodosedda av Generalförsamlingen utan att den har något egentligt inflytande över vad som har beslutats. Detta väcker stundtals viss irritation och skapar också friktion.

Säkerhetsrådet beslutar om olika FN-missioner och Sverige har i dag en mycket blygsam medverkan i dessa. Bland de stora aktörerna finns i dag Indien, Pakistan, Bangladesh och Brasilien.

FN har genomfört 64 missioner varav 48 stycken sedan 1991. I dag pågår 16 missioner varav Sverige deltar i 9. Den totala medverkan som Sverige står för är ett trettiotal militärobservatörer och stabsofficerare och ett tjugofemtal poliser samt därutöver möjligen någon eller några enstaka ytterligare personer med andra funktioner. Så pass lågt engagemang har Sverige inte haft på mycket länge eller möjligen aldrig tidigare.

Här finns en länk till Säkerhetsrådets hemsida.