Arbetet i civilutskottet under mitt första riksdagsår

Jag har tidigare redovisat lite översiktligt vad jag har sagt och gjort i riksdagen under mitt första riksdagsår. Det mesta av riksdagsarbetet märks dock inte direkt utåt eftersom arbetet sker i riksdagens utskott och i kommittéer.

Jag är ju som sagt ledamot i civilutskottet och suppleant i försvarsutskottet. Under början av riksdagsåret deltog jag i försvarsutskottets och försvarskommitténs arbete så ofta jag hade tid. Därefter prioriterade jag arbetet i civilutskottet. Det märks att civilutskottet i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott. Detta kommer bland annat till uttryck genom antalet betänkanden.

Här nedan redovisas - lite kortfattat - civilutskottets betänkanden och beslut under mitt första riksdagsår. Jag har deltagit i arbetet med samtliga dessa betänkanden och en del ärenden har jag varit ansvarig för i civilkommittén och i utskottet. Uppgifterna kommer från riksdagens hemsida.


Räntebidraget avvecklas (CU1)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag om att avveckla den statliga byggnadssubventionen för ny- och ombyggnad av bostäder med hyres- eller bostadsrätt, det så kallade räntebidraget. Beslutet innebär att ett bostadsbyggnadsprojekt måste ha påbörjats senast den 31 december 2006 för att beviljas räntebidrag. Avvecklingen ska för bostäder som redan har beviljats räntebidrag ske under högst fem år med start den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:1
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU1
• Protokoll 43 (debatt) och 44 (beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet


Ändringar i luftfartslagen (CU2)

Passagerare som nekas att stiga ombord på ett flygplan på grund av överbokning eller inställt flyg har rätt till ekonomisk ersättning och assistans. Flygbolagen måste dessutom ge sina passagerare ett visst försäkringsskydd. Det är en del av innehållet i två förordningar som EU beslutade om 2004. För att komplettera förordningarna görs vissa lagändringar om tillsynsmyndigheter. Konsumentverket ska ha tillsyn över att förordningen om nekad ombordstigning efterlevs. Konsumentombudsmannen ska dessutom kunna stämma flygbolag i Marknadsdomstolen när de inte följer reglerna om att informera passagerarna om deras rättigheter enligt förordningen. Vidare ska Luftfartsstyrelsen ha tillsynsansvaret när det gäller försäkringsfrågorna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/06:3
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU2
• Protokoll 35 (debatt och beslut 2006-12-07)
• Läs mer om ärendet


Kompletterande bestämmelser till förordning om konsumentskyddssamarbete (CU3)

Konsumentombudsmannen ges utökade tillsynsbefogenheter vid tillämpningen av marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det är innebörden av att svensk lagstiftning anpassas till EU-lagstiftning. I EU-förordningen om konsumentskyddssamarbete är det fastställt att de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ska samarbeta med varandra och med EU-kommissionen. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:6
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU3
• Protokoll 44 (debatt och beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet


Överförmyndare ska kontrolleras bättre (CU4)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att omgående införa krav på att länsstyrelserna inspekterar överförmyndarna varje år. Regeringen bör också se till att tillsynen följs upp och att den samordnas nationellt. Överförmyndare finns i varje kommun och ska se till att den som har ett uppdrag som god man eller förvaltare sköter detta uppdrag på bästa sätt. Riksdagens beslut bygger på ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen anser att det finns för små resurser till länsstyrelsernas tillsyn av de kommunala överförmyndarna och att kontrollerna av dessa inte görs tillräckligt ofta. De inspektioner som görs har dessutom en rad kvalitetsbrister och länsstyrelserna gör ingenting åt de brister som upptäcks.
• Lättläst
• Teckenspråk (3,861 kbyte)
• Pressmeddelande
• Framställning/redogörelse 2005/06:RRS26
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU4
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-12)
• Läs mer om ärendet


Konsumentskyddet inom det finansiella området (CU5)

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om konsumentskyddet inom det finansiella området. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen. Det första innebär att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra styrningen och samordningen av konsumentskyddet inom det finansiella området. Enligt det andra förslaget ska regeringen vidta åtgärder som säkerställer en effektiv tillämpning av regelverket för konsumentskydd inom detta område samt överväga förändringar i nuvarande regelsystem för att stärka konsumenternas skydd.
• Framställning/redogörelse 2006/07:RRS4
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU5
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om sjöfylleri (CU6)

Riksdagen sade nej till två motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfylleri. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionärna föreslår att det införs dels en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU6
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (CU7)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU7
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet


Nej till motionsförslag om barn och föräldrar (CU8)

Riksdagen sade nej till motioner som rör rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Riksdagen hänvisar till pågående arbete och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU8
• Protokoll 80 (debatt och beslut 2007-03-22)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om bostadsförsörjningsfrågor (CU9)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bostadsförsörjningsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Det gäller främst frågor om stöd till bostadsbyggande på landsbygden, boende för ungdomar, boende för äldre och förslag som gäller de allmännyttiga bostadsföretagens villkor. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU9
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om hyresrätt med mera (CU10)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om hyresrätt med mera. Motionerna handlar främst om hyresrätten som upplåtelseform, framför allt utformningen av bestämmelserna i hyreslagen. Andra motioner handlar om kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter och ombildning från hyresrätt.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU10
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU11)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om associationsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera och lagen om ekonomiska föreningar. Andra motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU11
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om konsumentfrågor (CU12)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om konsumentfrågor. Motionerna handlar om bland annat konsumentpolitiken inom EU, marknadsföring, konsumentskydd och vissa frågor om bland annat överskuldsättning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU12
• Protokoll 75 (debatt och beslut 2007-03-15)
• Läs mer om ärendet


Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen (CU13)

Vid tillämpningen av bestämmelser i bokföringslagen och årsredovisningslagen som gäller nettoomsättningens storlek ska bland annat ideella föreningar och registrerade trossamfund till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Samma ska gälla för registrerade organisatoriska delar av registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar, vilt- och fiskevårdsområdesföreningar och stiftelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:27
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU13
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Misshandlad maka får behålla skadestånd vid bodelning (CU14)

En kvinna som har misshandlats av sin man och fått ersättning för det ska slippa att dela med sig av ersättningen till mannen vid en bodelning. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om skadestånd och bodelning. Beslutet innebär i korthet att så kallad kränkningsersättning ska kunna hållas utanför bodelningen, vilket det alltså inte gör i dag. Kränkningsersättning syftar till att kompensera offret för den kränkning av den personliga integriteten som ett brott, till exempel misshandel, har inneburit. Beslutet innebär också att om en av makarna vid en bodelning har andra skulder som uppkommit, exempelvis genom brott, ska dessa räknas bort från bodelningen. De nya reglerna, som också gäller make och registrerad partner, börjar gälla den 1 juli 2007.
• Lättläst
• Teckenspråk (2,946 kbyte)
• Pressmeddelande
• Proposition/skrivelse 2006/07:32
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU14
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Utmätningsförfarandet förenklas (CU15)

Utsökningsbalken ändras för att förenkla utmätningsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten. Förenklingarna tar särskilt sikte på enskilda mål, det vill säga i huvudsak mål som gäller verkställighet av privaträttsliga fordringar. Utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten tar hand om och säljer egendom som tillhör en betalningsskyldig. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008. Övriga lagändringar är föranledda av att en rikstäckande Kronofogdemyndighet ska inrättas. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:34
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU15
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om namnlagen (CU16)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU16
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor (CU17)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. De försäkringsrättsliga frågorna handlar bland annat om ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, överfallsskyddet i hemförsäkringar, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, könsneutrala försäkringspremier, trafikförsäkringen i framtiden, försäkringsbolagens insyn i belastningsregistret, jämkning av trafikskadeersättning och handläggningen av trafikskadeärenden. De skadeståndsrättsliga frågorna handlar om skadeståndsansvar för atomskador, skadeståndsansvar för multinationella företag och hundägares skadeståndsansvar.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU17
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om byggfrågor (CU18)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om byggfrågor. Motionerna handlar bland annat om frågor som regleras genom lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader samt frågor om energihushållning i byggnader, byggfelsförsäkring, bostadsanpassningsbidrag och byggforskning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU18
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om plan- och byggfrågor (CU19)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om planfrågor. Skälet är i huvudsak att riksdagen vill avvakta regeringens arbete med plan- och byggkommitténs slutbetänkande. Samtidigt understryker riksdagen att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag på ny lagstiftning. Motionerna handlade bland annat om plan- och byggprocessen, regelförenklingar, buller, brottsförebyggande planering och barnperspektivet i planeringen.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU19
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om fastighetsrätt (CU20)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om fastighetsrätt. Skälet är i flera fall att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken, expropriation och historiska arrenden. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU20
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om arvsrättsliga frågor (CU21)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om arvsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sockenfonder, arvsrätt för kusiner med flera, sambos arvsrätt och registrering av testamenten. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU21
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om naturresursfrågor (CU22)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU22
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet


Ändring i produktsäkerhetslagen (CU23)

Regeringen får möjlighet att meddela sådana föreskrifter som behövs för att kunna genomföra vissa av Europeiska kommissionens beslut om produktsäkerhet. Ändringen i produktsäkerhetslagen börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:48
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU23
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet


Några aktiebolagsrättsliga frågor (CU24)

Aktiebolagslagens bestämmelse om att aktieägare i advokataktiebolag i viss utsträckning svarar solidariskt med bolaget för förpliktelser mot klienter upphävs. Det införs också nya bestämmelser om uppdelning ("split") och sammanläggning av aktier. Förslagen innebär att uppdelning och sammanläggning ska beslutas av bolagsstämman. När det gäller frågan om vissa missbruk av aktiebolagslagens fusionsbestämmelser föreslår regeringen en provisorisk lösning. Den innebär att det för giltigt beslut om kontantfusioner ska krävas att beslutet biträds av aktieägare med mer än nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:70
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU24
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet


Enklare få försäkringsskydd vid import av motorfordon (CU25)

Det blir enklare att få försäkringsskydd för den som vill importera ett motorfordon från ett annat EES-land. En försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige kan meddela försäkring för fordonet redan innan det förts in i Sverige, och köparen behöver inte längre skaffa någon försäkring i det land där fordonet är registrerat. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007 och är en följd av ett EU-direktiv om om motorfordonsförsäkring.
• Proposition/skrivelse 2006/07:50
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU25
• Protokoll 108 (debatt och beslut 2007-05-16)
• Läs mer om ärendet


Avtal EU–Danmark (CU26)

Riksdagen sade ja till lagändringar med anledning av ett avtal mellan EU och Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Avtalet innebär att bestämmelserna i Bryssel I-förordningen blir tillämpliga mellan EU och Danmark. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:106
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU26
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet


Krav på tillstånd för ombildning av allmännyttan slopas (CU27)

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det inte längre ska behövas tillstånd från länsstyrelsen för att ombilda allmännyttans hyreslägenheter till bostadsrätter. Bestämmelserna om tillståndsprövning har funnits sedan 2002. Riksdagens beslut innebär också att kommuner ska kunna lämna hyresgarantier för hushåll som har svårt att hyra bostad trots att de har pengar, exempelvis på grund av regler om krav på fast anställning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:61
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU27
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet


Undantag från tekniska egenskapskrav på byggnader (CU28)

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få besluta om undantag från reglerna om tekniska egenskapskrav på byggnader. Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag. Beslutet innebär att undantag ska få göras om det finns särskilda skäl och undantaget avser uppförande eller ändring av byggnader i experimentsyfte eller byggnader som behöver flyttas. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:62
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU28
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet


Nya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden (CU29)

Makar som har anknytning till olika nordiska länder ska få avtala om vilket lands lag som ska gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Riksdagen sade ja till ett förslag från regeringen som har sin grund i en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Beslutet innebär också att när makar som inte ingått något avtal flyttar till ett annat nordiskt land börjar det nya hemlandets lag att gälla först efter en övergångstid på två år. Vidare ska rätten att förfoga över makarnas bostad avgöras enligt den lag som gäller i det land där bostaden finns. Dessutom ska giltigheten av ett äktenskapsförord bedömas enligt den lag som tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden när frågan bedöms. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
• Proposition/skrivelse 2006/07:60
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU29
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet


Grönboken om översynen av konsumentregelverket (CU30)

Civilutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om översynen av konsumentregelverket, KOM(2006)744). Översynen omfattar åtta EU-direktiv som har till syfte att skydda konsumenterna. Regeringen tycker att det vore bra att reglera gemensamma frågeställningar för konsumentskyddet i ett så kallat horisontellt instrument. Instrumentet bör omfatta alla konsumentavtal och kompletteras med en översyn och modernisering av de separata direktiven. Målsättningen bör enligt regeringen vara att uppnå fullständig harmonisering på en hög konsumentskyddsnivå. Utskottet framhåller i sin redovisning att det delar regeringens uppfattning och förutsätter att översynen innebär att nivån på det svenska konsumentskyddet kan bibehållas och att konsumentskyddet, såväl det nationella som det europeiska, utvecklas. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
• EU-dokument KOM(2006)744
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU30
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet


Ny instansordning för överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen (CU31)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny instansordning för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL). Beslutet innebär att en gemensam instansordning för bygglov och detaljplaneärenden och en samordning med miljöbalken ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet med instansordningen. Domstolsprövningen kommer att förläggas till miljödomstolarna, vilket bland annat ökar förutsättningarna för en snabbare handläggning av såväl PBL-ärenden som miljöbalksärenden, enligt beslutet.
• Proposition/skrivelse 2006/07:98
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU31
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet

Snart riktig sommar och vila

Än har allt politiskt arbete inte klingat av. Nästa vecka ska jag vara på Gotland under onsdagen och torsdagen. Under onsdagen ska jag representera moderaterna i paneldebatten om könsneutrala äktenskap och under torsdagen är det moderaternas dag i Almedalen, med bland annat ekonomiskt-politiskt seminarium. Jag har också åtagit mig att tala inför en större grupp människor i Botkyrka kommun söndagen den 15 juli.

I dag har jag lagt sista handen vid ett sommarbrev som skall ut till alla medlemmar i moderaterna i Huddinge. Jag har också - i egenskap av nybliven sammankallande i samrådsgruppen för de moderata nämndemännen i Stockholms stad och län - börjat fundera på aktiviteter för den gruppen. Det lutar åt att det får börja med en introduktion på samma sätt som jag har haft för de moderata nämndemännen från Huddinge. En aktivitet som - glädjande nog - fick i det närmaste full uppslutning.

Jag har varit hemma i dag och i går, men i morgon ska vi åter ut till vår ö där vi tillbringar så mycket tid vi kan. Här nedan finns en riktigt fin sommarbild därifrån.

Återigen frågan om sjöfylleri

Igår gjorde nyheterna TV 3 ett inslag om sjöfylleri. Inger Davidsson (kd) uttryckte i inslaget rent allmänt att reglerna bör vara lika på land som till sjöss och pekade på problem med ökande sjöfylleri. Jag uttalade mig om vår inställning i frågan.

Vår - moderaternas - uppfattning i frågan är just att förhållandena till sjöss och i vägtrafik inte kan jämställas. Förhållandena i sjötrafik är väldigt skiftande. Därutöver är det - bland mycket annat - inte rimligt att omförtöjningsfall ska falla inom det straffbara området (något som också 2001-års sjöfylleriutredning tog bestämt avstånd från), framförallt inte med en promillegräns om 0,2 promille alkohol i blodet som enda straffbarhetskriterium.

Det intressanta i sammanhanget var att sjöpolisen i Stockholm genom uttalanden i inslaget i princip dementerade det som Inger Davidsson uttryckte som problem med ökande sjöfylleri. Sjöpolisen menade att man snarast hade sett en motsatt utveckling under senare år med minskande sjöfylleri och ett ökat ansvarstagande hos båtfolket. Jag noterar att denna uppfattning delvis bekräftades under förra veckan av en DN-artikel enligt vilken antalet sjöolyckor med dödlig utgång stadigt har minskat sedan 2001. Det största antalet sjöolyckor med dödlig utgång avser män över 50 år som efter alkoholförtäring faller över bord från mindre båtar, företrädesvis i insjöar.

TV 3 inslaget kan du se genom att gå in på http://www.tv3.se/, klicka på WEBB-TV och gå vidare till Update-2007-07-04 kl 2300.

Almedalen

Den 8 juli drar politikerveckan i Almedalen i gång. För första gången kommer jag att vara på plats i samband med evenemanget. Min närvaro inskränker sig dock endast till ett par dagar.

Jag kommer att delta vid detta seminarium, den 11 juli, om könsneutrala äktenskap, som representant för moderaterna. Seminariet arrangeras av RFSL och RFSU.

Nya lagar och förordningar

Vi närmar oss den 1 juli då ett antal nya lag- och förordningsregler börjar gälla. Ett aktuellt exempel som hämtats från regeringens hemsida är:

"Slopande av tillståndsprövning vid försäljning av allmännyttiga hyresrätter

Skyldigheten att söka tillstånd hos länsstyrelsen vid försäljningar av hyresfastigheter i kommunala allmännyttiga bostadsföretag upphör från den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:61). Därmed återförs ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna och valfriheten för de boende ökar. Tillståndsplikten upphör den sista juni 2007."

Detta är resultatet av ett av de ärenden som vi har hanterat i Civilutskottet under våren. Konsekvensen av lagändringen framgår av citatet. Från och med den 1 juli är det de kommunala politikerna, valda av respektive kommuns invånare, som åter har makten över sina bostadsbolag. Detta innebär att statens makt minskar i motsvarande mån.

Alla nya lagar och förordningar som träder i kraft den 1 juli och som vi riksdagsledamöter har fattat beslut om, inklusive den ovan citerade, hittar du här.

Mitt riksdagsår

Förra onsdagen var vårens sista egentliga arbetsdag i riksdagen. Det innebär inte att riksdagsarbetet därmed helt upphör, det finns fortfarande en hel del att läsa och människor att träffa. Här kan du läsa vad jag har sagt och gjort i kammaren under mitt första år i riksdagen. Härutöver har det förekommit en hel del arbete i civilutskottet där jag lägger ned det mesta av min arbetsinsats. Civilutskottet, som i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott, har producerat ungefär dubbelt så många betänkanden som de flesta andra utskott.

Riksmötets öppnande sker den 18 september i höst.

För egen del kommer jag att skriva i bloggen till och från under sommaren.

Med risk för att vara tjatig - nystartsjobb

I dag kom statistik från AMS som visar att snart 10 000 personer har fått nystartsjobb under årets första 25 veckor. Bara 203 ytterligare nystartsjobb behöver komma till för att 10 000 personersgränsen ska vara uppnådd.

Statistik om nystartsjobb

Hittills i år har 9 544 personer fått ett nystartsjobb enligt färsk statistik från AMS. På drygt sex månader har således 9 544 personer kommit tillbaka till arbetsmarknaden från utanförskap, många av dem efter att ha varit borta från arbetslivet under ett års tid eller längre. Välkomna tillbaka!

Enligt ett pressmeddelande från SCB har inte så många människor varit i arbete under maj månad sedan 1990. Det är också glädjande att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med drygt tre procentenheter, vilket framgår av samma pressmeddelande.

Fredagens debatter

I fredags deltog jag i två interpellationsdebatter. Båda interpellationerna besvarades av justitieminister Beatrice Ask, även den om sms-lån som Egon Frid hade ställt till Mats Odell.

Egon Frid är upprörd över att det är för lätt att få sms-lån och kräver mer lagar och regler kring detta. Redan idag finns dock lagar och regler att följa, vilket jag pekade på i mitt första inlägg:

"Det finns ett antal olika möjligheter att redan i dag agera. Det utvecklas nya former för olika verksamheter. Det kan ske via Internet och via sms. Det är möjligen i viss mån nya miljöer. Men i allt väsentligt ska gällande lagstiftning gälla även på de nya områden som utnyttjar nya teknikmöjligheter."

Egon Frid verkar också mena att vuxna människor inte är rättsligt ansvariga för sina andlingar, vilket jag också påpekade i mitt andra inlägg:

"Fru talman! Egon Frid tycks mena att den enskildes ansvar även för sina egna rättshandlingar bör vara minimalt. Man ställer sig frågan om Egon Frid tror att människor i allmänhet skulle bli mindre benägna att ta sms-lån och andra liknande lån om det fanns statliga saneringslån – något som nämns i interpellationen."

"För egen del tycker jag nog att det är mycket viktigare att konsumenter, framför allt unga konsumenter, har tillräcklig kunskap om vad som krävs för att kunna ta ansvar för sin ekonomi. Det har tidigare bland annat talats om bättre utbildning i konsumentkunskap i skolan."

Jag deltog också i interpellationsdebatten om namnlagen, inetrpellationen ställd av Börje Vestlund, vilken menar att regeringen inte går fram tillräckligt snabbt med frågan om förändringar i namnlagen. Den socialdemokratiska regeringen lyckades inte göra någonting under en tid av fem år. Alliansregeringen har under alla omständigheter lyckats få ihop en tidplan för arbetet, vilket jag påpekade i mitt första inlägg:

"Nu har regeringen aviserat att man ska ta initiativ till en översyn av namnlagen, men det kan ske tidigast under 2008. Jag har respekt för det av det skälet att det finns en mängd olika lagar som behöver ses över och en mängd olika frågor att bereda i Regeringskansliet. Man kan säga att regeringen genom att ange när man ska ta tag i frågan om namnlagen också har prioriterat den frågan. Det tycker jag är väsentligt att framhålla i detta sammanhang."

Mitt andra inlägg hittar du här.

Fredagsdebatter i kammaren

Imorgon, fredag, tänker jag delta i två interpellationsdebatter. Den första gällande kreditgivning och sms-lån, ställd av Egon Frid (v) till Mats Odell och den andra gällande namnlagen, ställd av Börje Vestlund (s) till Beatrice Ask.

Besök av gymnasister

(Foto: Madeleine Setterberg, Riksdagen)

Igår träffade jag gymnasieelever, årskurs 2 på naturvetarprogrammet, från Berzeliusskolan i Linköping. De var på studiebesök i riksdagen och jag var inbokad för att träffa dem och svara på en del av deras frågor. De var intresserade, duktiga och ställde intressanta frågor. De frågade bland annat om hur vi ska lösa klimatfrågan, hur det var att umgås med riksdagskollegor från andra partier och hur vi får underlag och information inför våra beslut.

Oppositionen tog hem spelet

Min come back på fotbollsplanen efter lång bortovaro slutade med att oppositionen vann matchen med 3-1 och att jag fick ett av matchens två gula kort. Det andra fick Bosse Ringholm.

Matchrapporter finns på Politikerbloggen, Svenska Dagbladet, Jan Ericsons blogg och SVT (tv-klipp).

Uppdatering
Min riksdags- och lagkollega Lars Hjälmered har skrivit en matchrapport på sin blogg.

Bostadspolitik i tidningen City

I dag publicerar Stockholm City min replik på den här debattartikeln av Carina Moberg (s), Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

I skrivande stund finns inte min replik länkad på nätet, så jag återger repliken i dess helhet nedan.

Vi låter kommunerna bestämma över sina bostadsbolag igen
Nej, Carina Moberg (s), Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp), riksdagen har inte beslutat om utförsäljning av allmännyttan vilket påstås under rubriken ”Allmännyttan raderas ut” den 1/6. Riksdagen har fattat beslut om att återföra rätten att bestämma över kommunala bostadsföretag och bostadsfastigheter till kommunerna och ytterst till de människor som bor i varje kommun. Statens överrock har helt enkelt kastats av. Det är klart att detta måste störa politiker vars främsta mål är att de själva vill bestämma så mycket som möjligt och då helst på så hög nivå som möjligt.

Det är i och för sig riktigt att Boverket har gjort en undersökning som utvisar att omkring 70 kommuner i landet har svarat att det kan bli tal om försäljningar av kommunala bostadsfastigheter. Om och i vilken omfattning detta sedan sker är en helt annan sak.

Att politiker, som fortfarande i dag i allt väsentligt står för samma politik som skapade miljonprogrammets problemområden, bostadsköerna och det stora utanförskapet, målar upp en sådan skräckbild kan bara vara ett tecken på en sak: Det saknas en egen fungerande bostadspolitik. Indignerad och irriterad borde man i stället vara över sina egna politiska misslyckanden.

Anti Avsan, riksdagsledamot (m) Stockholms län, ledamot i civilutskottet

Bostadspolitik i kammaren

I en interpellationsdebatt i kammaren igår svarade Mats Odell på en interpellation om bostadspolitiken, som ställts av Bosse Ringholm. Även jag deltog i debatten. Tyvärr hade Bosse Ringholm inte möjlighet att delta i debatten varför Börje Vestlund (s) fick hoppa in i stället för honom.

Bosse Ringholms tes i interpellationen var att regeringens bostadspolitik skulle ha havererat eftersom byggandet av hyresrätter var alldeles för lågt under årets första kvartal. I interpellationen lyftes Stockholm fram som ett särskilt dåligt exempel.

Ett telefonsamtal till Stockholms stadshus visade att Ringholm drog förhastade slutsatser, vilket jag påpekade i debatten.

Vad beträffar Stockholm, och mer konkret de allmännyttiga bostadsbolagen, göt Svenska Bostäder 13 bottenplattor under december månad 2006, vilket motsvarar omkring 1 000 hyreslägenheter. Utöver dessa 1 000 hyreslägenheter har Svenska Bostäder enligt dagsfärska siffror för avsikt att bygga ytterligare 748 hyreslägenheter under 2007. Familjebostäder har planerat för att bygga 109 hyreslägenheter och Stockholmshem har också för avsikt att bygga hyreslägenheter, närmare bestämt 365 stycken.

Man måste vara lite försiktig när man jämför tre månader och bostadspolitiken under den nya regeringen med 12 års bostadspolitik med en socialdemokratisk regering.

Mina inlägg i debatten hittar du här och här.

Come back på fotbollsplanen

I morgon möts riksdagsmajoriteteten och riksdagsoppositionen i den årligt återkommande fotbollsmatchen. En av nyheterna med årets match är givetvis att den borgerliga sidan utgör majoritet och regeringsunderlag.

En annan något mindre nyhet är att undertecknad gör come back som fotbollsspelare efter 20 års eller egentligen 40 års uppehåll. Alla som känner mig vet att det inte innebär 20 års träningsuppehåll, tränar gör jag både gärna och ofta. Nu ska jag ut på stan och köpa skor och benskydd!

Uppdatering
Ett par "inför-artiklar" finns här och här.

Rekordlåg arbetslöshet!

• Rekordlåg arbetslöshet
• Färre långtidsarbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen
• Långtidsarbetslösheten för unga har minskat
• Rekordfå varsel
• 81 000 nya lediga jobb på arbetsförmedlingen

Dessa är några av alla positiva nyheter som AMS presenterar i ett pressmeddelande om läget på arbetsmarknaden under maj månad. Läget på arbetsmarknaden ser mycket positivt ut. Den öppna arbetslösheten i Sverige ligger på 3,3 procent (154 000 personer). Det är den lägsta siffran på 16 år. Glädjande! Som jämförelse kan nämnas att förra året vid samma tidpunkt var drygt 187 000 personer öppet arbetslösa.

Hitintills har 8 000 nystartsjobb tillkommit, en åtgärd som jag skrivit om tidigare och som jag känner lite extra för.

6 935 personer. Så många fler har jobb i dag i Stockholms län jämfört med för ett år sedan. I procenttal innebär det att den öppna arbetslösheten har sjunkit från 3,5 till 2,8 procent under samma period.

Arbetslösheten i min hemkommun Huddinge ligger precis under länsgenomsnittet, 2,7 procent, vilket motsvarar 1 604 personer. Detta innebär att ungefär ytterligare 90 personer kommit i arbete i dag, jämfört med för ett år sedan.

Siffrorna pekar åt rätt håll nationellt, regionalt såväl som kommunalt, men vi får inte slå oss till ro med detta. Det återstår fortfarande mycket att göra för att mota tillbaka det utanförskap som socialdemokraterna lämnade efter sig.

Interpellationsdebatt igår

Igår deltog jag i en interpellationsdebatt i riksdagen. Det var miljöpartisten Ulf Holm som hade ställt en fråga till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om vad hon avsåg att göra för att öka jämställdheten i bolagsstyrelser. Ulf Holm hade inte möjlighet att delta i debatten utan ersattes av Esabelle Reshdouni.

Jag menar att lagstiftning är fel väg att gå för att öka jämställdheten i bolagsstyrelserna. Lagstiftining vore också ett ingrepp i ägarkollektivets rätt att utse sina egna företrädare på bolagsstämman.

Civilutskottet har redan behandlat en motion från Ulf Holm på samma tema i betänkandet Associationsrättsliga frågor m m. Majoriteten i civilutskottet välkomnar regeringens beslut att skriva av förslagen i departementspromemorian Ds 2006:11, Könsfördelningen i bolagsstyrelser.

Mina inlägg i debatten hittar du här och här.

Världsmiljödagen

I dag är det världsmiljödagen. Världsmiljödagen är en av FN:s temadagar och firas varje år sedan världsmiljökonferensen i Stockholm 1972, berättar Wikipedia.

Vi inom moderaterna uppmärksammar världsmiljödagen genom att lansera vår miljösajt, miljösmart.se. För mig som varit miljöintresserad och miljöengagerad ända sedan ungdomsåren känns det bra att vi inom moderaterna nu på allvar börjar att ta tag i och lyfta fram miljöfrågorna.

I en krönika på Politikerbloggen berättar jag lite om min egen miljöresa, hur mitt miljöintresse uppstod och vikten av att göra det enkelt att vara miljösmart. Att göra det miljöenkelt, som jag skriver i krönikan.

Rersurser till domstolarna

Med tanke på min bakgrund som rådman i Stockholms tingsrätt är det inte konstigt att jag har ett stort intresse för domstolarnas möjligheter att utföra sitt arbete. Det handlar om domstolarnas funktion i samhället, om tillgången på resurser och om möjligheterna för de anställda att utföra sitt arbete på ett rimligt sätt. Ökade resurser till domstolarna är nödvändigt för att kunna värna kvalitén i dömandet, för ökad rättssäkerhet och för att det ska finnas en möjlighet för en rättssökande att få sin sak prövad inom acceptabel tid. En annan sak som är nog så viktig är domstolarnas konstitutionella självständighet. Om möjligheten att få sin sak prövad inom rimlig tid och om domstolarnas resurser har jag skrivit en debattartikel i City i dag. Om resurser och domstolars självständighet har jag bloggat och skrivit en artikel om tidigare.

"Ledamotens tekniska utrustning"

Förra veckan hände det igen. En väsentlig del av det som så fint kallas för "ledamotens tekniska utrustning", nämligen den mångfunktionella mobiltelefonen Sony Ericsson P990i, fungerade inte. Väckningsfunktionen visade sig för andra gången inte vara tillförlitlig. Jag vaknade ovanligt utvilad kl. 09.19, en minut före ett avtalat möte. Jag hann därför precis - innan jag skulle ha varit på plats - ringa och säga att jag förargligt nog hade försovit mig.

De senaste dagarna har nya fel dykt upp. En dag gick det inte alls att ringa från telefonen. Varje försök att ringa ledde till att telefonen slog över till utgångsbilden i displayen. Utöver detta krävs det hög koncentration när telefonen plockas upp när det ringer, i annat fall kan man vara säker på att man kommer åt någon av telefonens alla knappar som skickar en upptagetton. Dessutom räcker ett på morgonen fulladdat batteri oftast inte till kvällen. Om jag uttrycker mig försiktigt kan jag säga att jag har tröttnat på telefonen.