Nya lagar och förordningar

Vi närmar oss den 1 juli då ett antal nya lag- och förordningsregler börjar gälla. Ett aktuellt exempel som hämtats från regeringens hemsida är:

"Slopande av tillståndsprövning vid försäljning av allmännyttiga hyresrätter

Skyldigheten att söka tillstånd hos länsstyrelsen vid försäljningar av hyresfastigheter i kommunala allmännyttiga bostadsföretag upphör från den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:61). Därmed återförs ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna och valfriheten för de boende ökar. Tillståndsplikten upphör den sista juni 2007."

Detta är resultatet av ett av de ärenden som vi har hanterat i Civilutskottet under våren. Konsekvensen av lagändringen framgår av citatet. Från och med den 1 juli är det de kommunala politikerna, valda av respektive kommuns invånare, som åter har makten över sina bostadsbolag. Detta innebär att statens makt minskar i motsvarande mån.

Alla nya lagar och förordningar som träder i kraft den 1 juli och som vi riksdagsledamöter har fattat beslut om, inklusive den ovan citerade, hittar du här.

Mitt riksdagsår

Förra onsdagen var vårens sista egentliga arbetsdag i riksdagen. Det innebär inte att riksdagsarbetet därmed helt upphör, det finns fortfarande en hel del att läsa och människor att träffa. Här kan du läsa vad jag har sagt och gjort i kammaren under mitt första år i riksdagen. Härutöver har det förekommit en hel del arbete i civilutskottet där jag lägger ned det mesta av min arbetsinsats. Civilutskottet, som i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott, har producerat ungefär dubbelt så många betänkanden som de flesta andra utskott.

Riksmötets öppnande sker den 18 september i höst.

För egen del kommer jag att skriva i bloggen till och från under sommaren.

Med risk för att vara tjatig - nystartsjobb

I dag kom statistik från AMS som visar att snart 10 000 personer har fått nystartsjobb under årets första 25 veckor. Bara 203 ytterligare nystartsjobb behöver komma till för att 10 000 personersgränsen ska vara uppnådd.

Statistik om nystartsjobb

Hittills i år har 9 544 personer fått ett nystartsjobb enligt färsk statistik från AMS. På drygt sex månader har således 9 544 personer kommit tillbaka till arbetsmarknaden från utanförskap, många av dem efter att ha varit borta från arbetslivet under ett års tid eller längre. Välkomna tillbaka!

Enligt ett pressmeddelande från SCB har inte så många människor varit i arbete under maj månad sedan 1990. Det är också glädjande att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med drygt tre procentenheter, vilket framgår av samma pressmeddelande.

Fredagens debatter

I fredags deltog jag i två interpellationsdebatter. Båda interpellationerna besvarades av justitieminister Beatrice Ask, även den om sms-lån som Egon Frid hade ställt till Mats Odell.

Egon Frid är upprörd över att det är för lätt att få sms-lån och kräver mer lagar och regler kring detta. Redan idag finns dock lagar och regler att följa, vilket jag pekade på i mitt första inlägg:

"Det finns ett antal olika möjligheter att redan i dag agera. Det utvecklas nya former för olika verksamheter. Det kan ske via Internet och via sms. Det är möjligen i viss mån nya miljöer. Men i allt väsentligt ska gällande lagstiftning gälla även på de nya områden som utnyttjar nya teknikmöjligheter."

Egon Frid verkar också mena att vuxna människor inte är rättsligt ansvariga för sina andlingar, vilket jag också påpekade i mitt andra inlägg:

"Fru talman! Egon Frid tycks mena att den enskildes ansvar även för sina egna rättshandlingar bör vara minimalt. Man ställer sig frågan om Egon Frid tror att människor i allmänhet skulle bli mindre benägna att ta sms-lån och andra liknande lån om det fanns statliga saneringslån – något som nämns i interpellationen."

"För egen del tycker jag nog att det är mycket viktigare att konsumenter, framför allt unga konsumenter, har tillräcklig kunskap om vad som krävs för att kunna ta ansvar för sin ekonomi. Det har tidigare bland annat talats om bättre utbildning i konsumentkunskap i skolan."

Jag deltog också i interpellationsdebatten om namnlagen, inetrpellationen ställd av Börje Vestlund, vilken menar att regeringen inte går fram tillräckligt snabbt med frågan om förändringar i namnlagen. Den socialdemokratiska regeringen lyckades inte göra någonting under en tid av fem år. Alliansregeringen har under alla omständigheter lyckats få ihop en tidplan för arbetet, vilket jag påpekade i mitt första inlägg:

"Nu har regeringen aviserat att man ska ta initiativ till en översyn av namnlagen, men det kan ske tidigast under 2008. Jag har respekt för det av det skälet att det finns en mängd olika lagar som behöver ses över och en mängd olika frågor att bereda i Regeringskansliet. Man kan säga att regeringen genom att ange när man ska ta tag i frågan om namnlagen också har prioriterat den frågan. Det tycker jag är väsentligt att framhålla i detta sammanhang."

Mitt andra inlägg hittar du här.

Fredagsdebatter i kammaren

Imorgon, fredag, tänker jag delta i två interpellationsdebatter. Den första gällande kreditgivning och sms-lån, ställd av Egon Frid (v) till Mats Odell och den andra gällande namnlagen, ställd av Börje Vestlund (s) till Beatrice Ask.

Besök av gymnasister

(Foto: Madeleine Setterberg, Riksdagen)

Igår träffade jag gymnasieelever, årskurs 2 på naturvetarprogrammet, från Berzeliusskolan i Linköping. De var på studiebesök i riksdagen och jag var inbokad för att träffa dem och svara på en del av deras frågor. De var intresserade, duktiga och ställde intressanta frågor. De frågade bland annat om hur vi ska lösa klimatfrågan, hur det var att umgås med riksdagskollegor från andra partier och hur vi får underlag och information inför våra beslut.

Oppositionen tog hem spelet

Min come back på fotbollsplanen efter lång bortovaro slutade med att oppositionen vann matchen med 3-1 och att jag fick ett av matchens två gula kort. Det andra fick Bosse Ringholm.

Matchrapporter finns på Politikerbloggen, Svenska Dagbladet, Jan Ericsons blogg och SVT (tv-klipp).

Uppdatering
Min riksdags- och lagkollega Lars Hjälmered har skrivit en matchrapport på sin blogg.

Bostadspolitik i tidningen City

I dag publicerar Stockholm City min replik på den här debattartikeln av Carina Moberg (s), Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

I skrivande stund finns inte min replik länkad på nätet, så jag återger repliken i dess helhet nedan.

Vi låter kommunerna bestämma över sina bostadsbolag igen
Nej, Carina Moberg (s), Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp), riksdagen har inte beslutat om utförsäljning av allmännyttan vilket påstås under rubriken ”Allmännyttan raderas ut” den 1/6. Riksdagen har fattat beslut om att återföra rätten att bestämma över kommunala bostadsföretag och bostadsfastigheter till kommunerna och ytterst till de människor som bor i varje kommun. Statens överrock har helt enkelt kastats av. Det är klart att detta måste störa politiker vars främsta mål är att de själva vill bestämma så mycket som möjligt och då helst på så hög nivå som möjligt.

Det är i och för sig riktigt att Boverket har gjort en undersökning som utvisar att omkring 70 kommuner i landet har svarat att det kan bli tal om försäljningar av kommunala bostadsfastigheter. Om och i vilken omfattning detta sedan sker är en helt annan sak.

Att politiker, som fortfarande i dag i allt väsentligt står för samma politik som skapade miljonprogrammets problemområden, bostadsköerna och det stora utanförskapet, målar upp en sådan skräckbild kan bara vara ett tecken på en sak: Det saknas en egen fungerande bostadspolitik. Indignerad och irriterad borde man i stället vara över sina egna politiska misslyckanden.

Anti Avsan, riksdagsledamot (m) Stockholms län, ledamot i civilutskottet

Bostadspolitik i kammaren

I en interpellationsdebatt i kammaren igår svarade Mats Odell på en interpellation om bostadspolitiken, som ställts av Bosse Ringholm. Även jag deltog i debatten. Tyvärr hade Bosse Ringholm inte möjlighet att delta i debatten varför Börje Vestlund (s) fick hoppa in i stället för honom.

Bosse Ringholms tes i interpellationen var att regeringens bostadspolitik skulle ha havererat eftersom byggandet av hyresrätter var alldeles för lågt under årets första kvartal. I interpellationen lyftes Stockholm fram som ett särskilt dåligt exempel.

Ett telefonsamtal till Stockholms stadshus visade att Ringholm drog förhastade slutsatser, vilket jag påpekade i debatten.

Vad beträffar Stockholm, och mer konkret de allmännyttiga bostadsbolagen, göt Svenska Bostäder 13 bottenplattor under december månad 2006, vilket motsvarar omkring 1 000 hyreslägenheter. Utöver dessa 1 000 hyreslägenheter har Svenska Bostäder enligt dagsfärska siffror för avsikt att bygga ytterligare 748 hyreslägenheter under 2007. Familjebostäder har planerat för att bygga 109 hyreslägenheter och Stockholmshem har också för avsikt att bygga hyreslägenheter, närmare bestämt 365 stycken.

Man måste vara lite försiktig när man jämför tre månader och bostadspolitiken under den nya regeringen med 12 års bostadspolitik med en socialdemokratisk regering.

Mina inlägg i debatten hittar du här och här.

Come back på fotbollsplanen

I morgon möts riksdagsmajoriteteten och riksdagsoppositionen i den årligt återkommande fotbollsmatchen. En av nyheterna med årets match är givetvis att den borgerliga sidan utgör majoritet och regeringsunderlag.

En annan något mindre nyhet är att undertecknad gör come back som fotbollsspelare efter 20 års eller egentligen 40 års uppehåll. Alla som känner mig vet att det inte innebär 20 års träningsuppehåll, tränar gör jag både gärna och ofta. Nu ska jag ut på stan och köpa skor och benskydd!

Uppdatering
Ett par "inför-artiklar" finns här och här.

Rekordlåg arbetslöshet!

• Rekordlåg arbetslöshet
• Färre långtidsarbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen
• Långtidsarbetslösheten för unga har minskat
• Rekordfå varsel
• 81 000 nya lediga jobb på arbetsförmedlingen

Dessa är några av alla positiva nyheter som AMS presenterar i ett pressmeddelande om läget på arbetsmarknaden under maj månad. Läget på arbetsmarknaden ser mycket positivt ut. Den öppna arbetslösheten i Sverige ligger på 3,3 procent (154 000 personer). Det är den lägsta siffran på 16 år. Glädjande! Som jämförelse kan nämnas att förra året vid samma tidpunkt var drygt 187 000 personer öppet arbetslösa.

Hitintills har 8 000 nystartsjobb tillkommit, en åtgärd som jag skrivit om tidigare och som jag känner lite extra för.

6 935 personer. Så många fler har jobb i dag i Stockholms län jämfört med för ett år sedan. I procenttal innebär det att den öppna arbetslösheten har sjunkit från 3,5 till 2,8 procent under samma period.

Arbetslösheten i min hemkommun Huddinge ligger precis under länsgenomsnittet, 2,7 procent, vilket motsvarar 1 604 personer. Detta innebär att ungefär ytterligare 90 personer kommit i arbete i dag, jämfört med för ett år sedan.

Siffrorna pekar åt rätt håll nationellt, regionalt såväl som kommunalt, men vi får inte slå oss till ro med detta. Det återstår fortfarande mycket att göra för att mota tillbaka det utanförskap som socialdemokraterna lämnade efter sig.

Interpellationsdebatt igår

Igår deltog jag i en interpellationsdebatt i riksdagen. Det var miljöpartisten Ulf Holm som hade ställt en fråga till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om vad hon avsåg att göra för att öka jämställdheten i bolagsstyrelser. Ulf Holm hade inte möjlighet att delta i debatten utan ersattes av Esabelle Reshdouni.

Jag menar att lagstiftning är fel väg att gå för att öka jämställdheten i bolagsstyrelserna. Lagstiftining vore också ett ingrepp i ägarkollektivets rätt att utse sina egna företrädare på bolagsstämman.

Civilutskottet har redan behandlat en motion från Ulf Holm på samma tema i betänkandet Associationsrättsliga frågor m m. Majoriteten i civilutskottet välkomnar regeringens beslut att skriva av förslagen i departementspromemorian Ds 2006:11, Könsfördelningen i bolagsstyrelser.

Mina inlägg i debatten hittar du här och här.

Världsmiljödagen

I dag är det världsmiljödagen. Världsmiljödagen är en av FN:s temadagar och firas varje år sedan världsmiljökonferensen i Stockholm 1972, berättar Wikipedia.

Vi inom moderaterna uppmärksammar världsmiljödagen genom att lansera vår miljösajt, miljösmart.se. För mig som varit miljöintresserad och miljöengagerad ända sedan ungdomsåren känns det bra att vi inom moderaterna nu på allvar börjar att ta tag i och lyfta fram miljöfrågorna.

I en krönika på Politikerbloggen berättar jag lite om min egen miljöresa, hur mitt miljöintresse uppstod och vikten av att göra det enkelt att vara miljösmart. Att göra det miljöenkelt, som jag skriver i krönikan.

Rersurser till domstolarna

Med tanke på min bakgrund som rådman i Stockholms tingsrätt är det inte konstigt att jag har ett stort intresse för domstolarnas möjligheter att utföra sitt arbete. Det handlar om domstolarnas funktion i samhället, om tillgången på resurser och om möjligheterna för de anställda att utföra sitt arbete på ett rimligt sätt. Ökade resurser till domstolarna är nödvändigt för att kunna värna kvalitén i dömandet, för ökad rättssäkerhet och för att det ska finnas en möjlighet för en rättssökande att få sin sak prövad inom acceptabel tid. En annan sak som är nog så viktig är domstolarnas konstitutionella självständighet. Om möjligheten att få sin sak prövad inom rimlig tid och om domstolarnas resurser har jag skrivit en debattartikel i City i dag. Om resurser och domstolars självständighet har jag bloggat och skrivit en artikel om tidigare.

"Ledamotens tekniska utrustning"

Förra veckan hände det igen. En väsentlig del av det som så fint kallas för "ledamotens tekniska utrustning", nämligen den mångfunktionella mobiltelefonen Sony Ericsson P990i, fungerade inte. Väckningsfunktionen visade sig för andra gången inte vara tillförlitlig. Jag vaknade ovanligt utvilad kl. 09.19, en minut före ett avtalat möte. Jag hann därför precis - innan jag skulle ha varit på plats - ringa och säga att jag förargligt nog hade försovit mig.

De senaste dagarna har nya fel dykt upp. En dag gick det inte alls att ringa från telefonen. Varje försök att ringa ledde till att telefonen slog över till utgångsbilden i displayen. Utöver detta krävs det hög koncentration när telefonen plockas upp när det ringer, i annat fall kan man vara säker på att man kommer åt någon av telefonens alla knappar som skickar en upptagetton. Dessutom räcker ett på morgonen fulladdat batteri oftast inte till kvällen. Om jag uttrycker mig försiktigt kan jag säga att jag har tröttnat på telefonen.

Sjöfylleri

Rattfylleriutredningen har under början av 2006 lämnat ett delbetänkande som innehåller förslag om utökad kriminalisering av sjöfylleri. Förslaget innebär att promillegränsen för sjöfylleri sänks till 0,2 och att sjötrafik därmed jämställs med vägtrafik. Jag har skrivit en artikel om detta i tidningen Vi båtägare nr 6 2007. Artikeln finns inte på nätet i men jag återger den nedan i dess helhet.

Kan sjötrafik jämställas med vägtrafik?
Inför den kommande båtsäsongen är frågan om utökad bestraffning av sjöfylleri åter aktuell. Var gränserna för straffbart sjöfylleri ska dras har varit föremål för ett antal utredningar. Den senaste utredningen (Rattfylleriutredningen, SOU 2006:12) lämnade ett delbetänkande i januari 2006. Utredningen föreslår att sjöfylleri ska jämställas med rattfylleri och att gränsen för straffbart sjöfylleri ska gå vid 0,2 promille alkohol i blodet.

Säkerheten i sjötrafiken måste vara hög. Alla båtägare och båtförare måste kunna känna att den egna säkerheten till sjöss inte hotas av andras bristande omdöme och bristande ansvarstagande. Frågan om utökad kriminalisering av sjöfylleri uppmärksammas efter varje allvarligare sjöolycka där alkohol funnits med i bilden. Vid sådana olyckstillfällen har det ofta handlat om alkoholpåverkade personer som har framfört snabba motorbåtar, nästan undantagslöst i kombination med bristande sjövana, dåligt sjömanskap och dåligt omdöme.

Ingen kan nog invända mot att sjötrafiken i ett antal avseenden har ändrat karaktär genom åren. Andelen fritidsbåtar har ökat och sjötrafikens intensitet har ökat, särskilt i vissa farleder och på vissa platser och rent generellt i vissa skärgårdsområden.

Att sjötrafik inte går att jämställa med vägtrafik har påpekats många gånger. I december 1998 lämnade den dåvarande regeringen en proposition till riksdagen som gällde drograttfylleri och sjöfylleri. Utredningen som föregick propositionen avvisade möjligheten att med en promillegräns bestämma vad som skall bestraffas som sjöfylleri som inte utgör grovt brott. I propositionen påpekades att sjötrafiken skiljer sig från vägtrafiken på många sätt. Dels omfattar sjötrafiken fartyg av vitt skilda slag, alltifrån roddbåtar till oceangående skepp, dels varierar förhållandena kraftigt mellan exempelvis insjöar och mindre vattendrag i jämförelse med trafikerade farleder och öppna hav. Vidare framhölls komplikationen att många båtar används för rekreation och utgör bostäder under kortare eller längre tider.

I 2001-års sjöfylleriutredning påpekades att man från samhälleliga utgångspunkter i och för sig knappast kan ha några invändningar mot att en sjöfarande som ankrat upp för kvällen intar någon form av alkoholhaltiga drycker i samband med en middag. Om väderleksförhållandena då oförutsätt ändras kan det bli nödvändigt att flytta fartyget och det är inte säkert att ett sådant handlande kommer att omfattas av brottsbalkens bestämmelser om nöd. Samtidigt var det enligt utredningen klart att i många sådana fall borde straffansvar inte kunna komma i fråga. Merparten av de förslag som 2001-års utredning lämnade mötte så allvarlig kritik från remissinstanserna att den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att inte gå vidare med lagstiftning.

Rattfylleriutredningen föreslår att den som färdas i en båt som är kortare än sju meter och som har en maxfart som understiger sju knop ska undantas från den föreslagna promillegränsen. Om det behövs ska provkörning av båten ske. Vidare faller alla omförtöjningsfall på grund av ändrade väderförhållanden inom det straffbara området. Vill någon undgå ansvar i en sådan situation måste han eller hon kunna åberopa brottsbalkens nödregler.

Jag anser att förutsättningarna i sak inte har ändrats på något avgörande sätt sedan 2001. I dag finns en promillegräns som ska beaktas såsom en omständighet vid grovt sjöfylleri. Den gränsen ligger på 1,0 promille alkohol i blodet och har inte någon självständig betydelse som vid rattfylleri. Att gå därifrån till en gräns på 0,2 promille – som i sig skulle vara tillräckligt för att kunna fällas till ansvar för sjöfylleri – är ett väl långt steg.

Anti Avsan, riksdagsledamot (m)

Fotbollshuliganer - ett problem för polisen

Igår besökte jag polismyndigheten i Stockholms län och supporterpolisen för att få ta del av deras synpunkter på problematiken kring huliganvåld. Sådant våld förekommer ofta i form av rena slagfältsdrabbningar mellan olika supportergrupper framförallt i samband med derbymatcher i Stockholm.

Det var ett givande möte med kärnfulla presentationer. Ett antal tänkbara förbättringsområden diskuterades där förändringar i lagstiftningen sades kunna utgöra bra hjälpmedel för polisen i framtiden. Något oroväckande var att man från polisens sida hade noterat en ökande förekomst av narkotika i supportergrupperna och en viss breddning av rekryteringsbasen. Min slutsats av detta med rekryteringsbasen är att supportergrupperna numera drar till sig ett större antal personer som i första hand är intresserade av att utöva våld. Detta till skillnad mot vad som var fallet tidigare då fotbollsintresset kom i första hand och intresset att utöva våld i andra hand.

Bevisning och rättssäkerhet i sexualbrottmål

Rättssäkerhet är någonting som är viktigt för varje människa och helt centralt i en rättsstat. Möjligheten till en korrekt, rättvis och tillräckligt omfattande bedömning måste tillförsäkras varje männiksa alldeles oavsett vilken roll han eller hon intar. Det är också av stor betydelse att personer som har begått brott döms och att oskyldiga inte blir dömda. Detta ställer krav på kvalitén i domstolarnas dömande verksamhet.

En typ av brott där det ofta föreligger bevissvårigheter är sexualbrottmål. I sådana mål är det många gånger av helt avgörande betydelse att det finns tillräckligt med tid för analys av bevisningen och tillräckligt med tid för eftertanke innan dom meddelas. Detta innebär i sin tur att domstolar måste ha tillräckliga resurser för att kunna utföra sitt arbete på ett rimligt sätt. Detta är frågor som - med tanke på min bakgrund som domare - engagerar mig starkt och som jag diskuterar i en krönika på Politikerbloggen.

Besök hos Roslagsglas AB i Åkersberga

Under måndagen besökte jag företaget Roslagsglas AB i Åkersberga. Roslagsglas fick under förra året utmärkelsen årets företag inom sin bransch. Företaget bedriver en mycket bred verksamhet med allt från glasmästeri, renovering av fönster, grossistverksamhet och viss egen produktion av isolerglas. Man har även en bilglasverkstad och möjligheter att med med egen båt utföra arbeten ute i skärgården. Verksamheten bedrivs förutom i Åkersberga även i Norrtälje.

Jag träffade företagets samtliga tre delägare som berättade om sin verksamhet och sin syn på företagande. Det var ett intressant besök där jag också ställde frågan: Vilka är de viktigaste ändringarna som behöver göras för att underlätta för mindre och medelstora företag att utvecklas? Svaret blev inte helt oväntat att man upplevde arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för sina anställda som klart betungande. Ett annat närliggande och möjligen mer aktuellt problem var att det inte framstår som rimligt att arbetsgivare får stå för en inte oväsentlig del av sina anställdas sjukkostnader om exempelvis en skada har uppkommit under idrottsutövning eller i något annat sammanhang som över huvud taget inte har med anställningen att göra. Dessa regler innebär för Roslagsglas vidkommande att man känner att man måste vara försiktig när man funderar på att anställa personer som sysslar med olika typer av sport och idrott där det förekommer skaderisker.