I torsdags blev jag kontaktad av Dagens juridik med anledning av det vi i politikutvecklingsgruppen Lika möjligheter (Familj och arbetsliv) skrivit om medling i delrapporten "Jämställt föräldraskap". Resultatet blev ett porträtt på Dagens juridik. Här finns en länk till den artikeln.
Bakgrunden ser ut på följande sätt:
I äktenskapstvister och i mål om vårdnad, boende och umgänge är frågan om vem som är den bästa föräldern ofta en fråga som framstår som central för många av dem som tvistar om sina barn.
Frågan är egentligen fel ställd och dagens processordning uppmuntrar i någon mån till detta. Rättegångsbalkens tvistemålsregler är utformade så att de typiskt sätt riskerar att skärpa en konflikt mellan föräldrarna därför att de, exempelvis i ett vårdnadsmål, måste argumentera om varför man vill ha ensam vårdnad. Det förs då – om tingsrätten tvingas avgöra målet genom att meddela dom efter att yrkandena prövats – ofta in uppgifter om den andres tillkortakommanden i olika avseenden som kommer att finnas tillgängliga svart på vitt i en dom som också barnet eller barnen kan ta del av senare i livet.
Den föräldern som – exempelvis – vill bli tilldömd ensam vårdnad ska visa att han eller hon är lämpligare (bättre) än den andre föräldern. Å andra sidan kan det handla om av visa hur dålig, försumlig och oansvarig den andre föräldern är. I sådana fall där det handlar om att ställa föräldrar mot varandra är det oftast barnet som förlorar på detta långsiktigt och därmed – indirekt – även föräldrarna själva.
I tvister om vårdnad, boende och umgänge kan man säga att det är spegelbilden av hur det ser ut på jämställdhetsområdet och i vilken mån föräldrarna har tagit ansvar för ett barn som blir till en för eller nackdel i processen. Det får därmed i någon mån betydelse om man har tagit del i barnets dagliga skötsel och intresserat sig för barnet eller inte. Den förälder som (i de allra flesta fall) av olika skäl har tagit det större ansvaret för barn och hem är den som på olika sätt frestas att exploatera detta. Det kan till och med vara så att det finns ett intresse av att utestänga den andre föräldern i syfte att skapa sig ett eget försteg gentemot den andre. Sådant kan naturligtvis inte accepteras.
Vi har även beskrivit hur det fungerar i Australien.
En underrättsdomare i Australien kan neka en förälder att väcka talan mot den andre föräldern avseende vårdnad eller umgänge med hänvisning till att föräldrarna först måste uppsöka den kommunala organisationen för konfliktlösning för att där försöka lösa sina problem. Även efter att ha besökt organisationen kan en domare neka en förälder att väcka talan om föräldrarna inte har gjort tillräckligt stora ansträngningar för att lösa sin konflikt. Föräldrarna kan därför åter hänvisas till den kommunala organisationen för fortsatt konfliktlösning.
I delrapporten har vi lämnat bland andra dessa två konkreta förslag med anledning av den problematik som vi har sett.
• Kvalificerad medling och samarbetssamtal bör erbjudas föräldrar i ett tidigare skede som ett alternativ till en påfrestande process.
• Processreglerna bör utformas så att rättegången tydligt fokuserar på barnets bästa och inte i så stor utsträckning kretsar kring vem som är bra och vem som är dålig förälder. Dagens ordning påverkar ofta negativt föräldrarnas förutsättningar till fortsatt samarbete kring barnet och riskerar därigenom att skada barnet.
lördag 31 januari 2009
måndag 26 januari 2009
Artikel om arbetsgruppens förslag
Klarläggande om Lika möjligheters - Familj och arbetsliv - förslag i delrapporten "Jämställt föräldraskap".
Först vill vi tydliggöra två sakförhållanden. 1) De förslag som lämnas i
delrapporten är arbetsgruppens förslag. Förslagen är ännu inte i någon del
fastslagen moderat politik. 2) Det föreslås inte någon ökad individualisering av
föräldraförsäkringen. Detta torde framgå för alla som läst rapporten.
Ovanstående citat är från en artikel som i dag publicerats på SVT Opinion som Hillevi Engström och jag skrivit med anledning av intervjun i Svenska Dagbladet förra veckan, där vi presenterade arbetsgruppens förslag. I artikeln förtydligar vi de förslag som arbetsgruppen faktiskt lägger fram rörande föräldraförsäkringen. Vi är också - vilket framgår ovan - tydliga med att arbetsgruppen inte har presenterat något förslag om en ökad individualisering av föräldraförsäkringen.
Läs hela artikeln här.
lördag 24 januari 2009
Jämställt föräldraskap och tankeförbud
Efter presentationen av moderaternas politikutvecklingsgrupps, Lika möjligheter - Familj och arbetsliv, förslag kring "Jämställt föräldraskap"- gällande bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring och vårdnadstvister - har många reagerat. Det har förekommit både positiva och negativa reaktioner. Vissa av reaktionerna har haft karaktären "tagit del - ej förstått", andra har varit positiva och återigen andra kritiska. Det som möjligen är en smula tråkigt är att de kritiska reaktionerna uteslutande riktar sig mot resonemang i textdelen, men å andra sidan väcker rapporten debatt och påvisar att Nya Moderaterna är ett parti som förtjänar att vara så stort det är och på sikt förhoppningsvis ännu större.
Moderaterna är och måste vara ett verklighetsanknutet parti som utgår från dagens problem för att kunna leverera framtidens lösningar inom olika områden. För att kunna göra det måste det ske en analys av dagens problem och det måste också resoneras kring framtidens lösningar. Att det förekommer samhällsproblem som många människor uppfattar som konkreta och påtagliga inom jämställdhetsområdet borde vara uppenbart för de allra flesta.
I delrapporten resoneras det kring vissa av de problem arbetsgruppen har fått till uppgift att behandla. Några av reaktionerna efter det att rapporten presenterades leder tankarna till den av Moderaterna tidigare hårt kritiserade så kallade tankeförbudslagen på kärnkraftens område. Av vissa kommentarer kan man nästan få uppfattningen att ett rakt och öppet resonemang inte är önskvärt. För egen del tror jag att en del av den beröringsångest som framskymtar och reaktionerna beträffande vissa frågeställningar hänför sig till hur man själv har levt sitt liv. Tiderna förändras precis som människors inställning i olika frågor. En viktig förutsättning för ett politiskt partis möjligheter till framgång och överlevnad är att vara orienterat i tiden.
Här finns en länk till en ledarartikel i Expressen som kommenterar rapporten. Här finns en länk till en artikel i Norrländska Socialdemokraten och här finns en länk till en artikel i E24.
Moderaterna är och måste vara ett verklighetsanknutet parti som utgår från dagens problem för att kunna leverera framtidens lösningar inom olika områden. För att kunna göra det måste det ske en analys av dagens problem och det måste också resoneras kring framtidens lösningar. Att det förekommer samhällsproblem som många människor uppfattar som konkreta och påtagliga inom jämställdhetsområdet borde vara uppenbart för de allra flesta.
I delrapporten resoneras det kring vissa av de problem arbetsgruppen har fått till uppgift att behandla. Några av reaktionerna efter det att rapporten presenterades leder tankarna till den av Moderaterna tidigare hårt kritiserade så kallade tankeförbudslagen på kärnkraftens område. Av vissa kommentarer kan man nästan få uppfattningen att ett rakt och öppet resonemang inte är önskvärt. För egen del tror jag att en del av den beröringsångest som framskymtar och reaktionerna beträffande vissa frågeställningar hänför sig till hur man själv har levt sitt liv. Tiderna förändras precis som människors inställning i olika frågor. En viktig förutsättning för ett politiskt partis möjligheter till framgång och överlevnad är att vara orienterat i tiden.
Här finns en länk till en ledarartikel i Expressen som kommenterar rapporten. Här finns en länk till en artikel i Norrländska Socialdemokraten och här finns en länk till en artikel i E24.
torsdag 22 januari 2009
Förslagen publicerade i Svenska Dagbladet
Idag publicerar Svenska Dagbladet en artikel där jag och Hillevi Engström uttalar oss kring ett antal förslag som arbetsgruppen Lika möjligheters delarbetsgrupp, Familj och arbetsliv, presenterar.
Våra utgångspunkter för förslagen är alla att människors lika värde är en grundläggande liberal värdering. Ett samhälle där en människas kön i stor grad avgör vilka val individen kan göra är inte förenligt med grundläggande liberala värderingar. Jämställdhet får därför varken ses som en renodlad kvinno- eller vänsterfråga. Det är en frihetsfråga som båda könen måste driva tillsammans och där både kvinnor och män är vinnare.
Gruppens uppdrag är att fördjupa sig inom några av de områden där behovet av ytterligare insatser för jämställdhet framstår som störst. Det gäller bland annat frågor som avser familj, arbetsliv och välfärd.
Vår slutrapport kommer att lämnas över till moderaternas förtroenderåd och riksdagsgrupp under februari.
Här finns det pressmeddelande som gått ut under dagen. I anslutning till pressmeddelandet finns delrapporten att ladda ner.
Våra utgångspunkter för förslagen är alla att människors lika värde är en grundläggande liberal värdering. Ett samhälle där en människas kön i stor grad avgör vilka val individen kan göra är inte förenligt med grundläggande liberala värderingar. Jämställdhet får därför varken ses som en renodlad kvinno- eller vänsterfråga. Det är en frihetsfråga som båda könen måste driva tillsammans och där både kvinnor och män är vinnare.
Gruppens uppdrag är att fördjupa sig inom några av de områden där behovet av ytterligare insatser för jämställdhet framstår som störst. Det gäller bland annat frågor som avser familj, arbetsliv och välfärd.
Vår slutrapport kommer att lämnas över till moderaternas förtroenderåd och riksdagsgrupp under februari.
Här finns det pressmeddelande som gått ut under dagen. I anslutning till pressmeddelandet finns delrapporten att ladda ner.
onsdag 21 januari 2009
Sjöfylleri och arvsrättsliga frågor
Sjöfylleri och arvsrättsliga frågor har jag debatterat i kammaren i dag. Egentligen blev det inte någon debatt kring de arvsrättsliga frågorna men det blev det däremot när det gäller sjöfylleri. Här finns en länk till mitt första anförande i debatten. Anförandet följdes sedan av inte mindre än sex repliker.
Lite dagsaktuell statisktik beträffande sjöfylleribrott ser ut på följande sätt om man frågar sjöpolisen i Stockholms län. Vad man kan konstatera är att sjöfylleriet trendmässigt har minskat över tiden. Tidigare låg denna typ av brottslighet på ungefär 100 rapporterade fall per år. Man sammanställer just nu statistik för 2008. Gör man en jämförelse mellan 2007 och 2008 kan man konstatera att det i Stockholms län rapporterades 72 fall 2007 jämfört med 76 fall år 2008. Antalet fall där det har skett en sjöolycka i förening med sjöfylleri var 8 fall år 2007 jämfört med 9 fall år 2008.
När det gäller det totala antalet sjöolyckor kan man konstatera att i 90% av fallen har det varit fråga om nyktra båtförare.
När det gäller de arvsrättsliga frågorna blev det endast ett anförande. Länken till det anförandet finns här.
Lite dagsaktuell statisktik beträffande sjöfylleribrott ser ut på följande sätt om man frågar sjöpolisen i Stockholms län. Vad man kan konstatera är att sjöfylleriet trendmässigt har minskat över tiden. Tidigare låg denna typ av brottslighet på ungefär 100 rapporterade fall per år. Man sammanställer just nu statistik för 2008. Gör man en jämförelse mellan 2007 och 2008 kan man konstatera att det i Stockholms län rapporterades 72 fall 2007 jämfört med 76 fall år 2008. Antalet fall där det har skett en sjöolycka i förening med sjöfylleri var 8 fall år 2007 jämfört med 9 fall år 2008.
När det gäller det totala antalet sjöolyckor kan man konstatera att i 90% av fallen har det varit fråga om nyktra båtförare.
När det gäller de arvsrättsliga frågorna blev det endast ett anförande. Länken till det anförandet finns här.
onsdag 7 januari 2009
Betalningsansvar vid obehöriga transaktioner
I Regeringskansliet pågår arbete med implementeringen av två artiklar i ett EG-direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och två andra i sammanhanget aktuella direktiv. Härutöver ska betaltjänstdirektivet upphävas. Arbetet har kommit så långt att en rapport nu har presenterats, Ds 2008:86.
Utgångspunkten är att i stort sett alla människor har avtal om betaltjänster med någon bank eller annan betaltjänstleverantör. Det kan exempelvis vara ett avtal om betalkonto, med eller utan kredit, där insättningar och uttag görs med hjälp av ett så kallat betalningsinstrument, till exempel ett kontokort eller en bankdosa. Problemet med obehöriga transaktioner i sådana sammanhang är att det förekommer att betalningsinstrument används utan samtycke av den som enligt avtalet med banken har rätt att lämna ett sådant samtycke. Det är oftast svårt att ta reda på vem som har gjort den obehöriga transaktionen och då blir frågan om banken eller kontohavaren ska stå för den slutliga ekonomiska förlusten.
I promemorian föreslås nya bestämmelser om en kontohavares skyldigheter i förhållande till en bank eller annan betaltjänstleverantör.
Bland annat föreslås att kontohavaren ska stå för en förlust med högst 1 000 kronor om en obehörig transaktion har skett och en personlig kod har använts. Någon sådan självrisk ska dock inte utgå om kontohavaren visar att transaktionen inte berodde på att han eller hon låtit bli att skydda sin kod. Kontohavaren ska stå för hela förlusten om en obehörig transaktion har skett till följd av att kontohavaren av grov oaktsamhet har brutit mot sina förpliktelser. I konsumentförhållanden ska förlustansvaret vid grov oaktsamhet begränsas till 12 000 kronor. Har konsumenten uppsåtligen möjliggjort den obehöriga transaktionen, ska han eller hon ansvara för hela förlusten. Kontohavaren ska aldrig stå för någon förlust till följd av en obehörig transaktion som har genomförts efter att kontohavaren har anmält att betalningsinstrumentet ska spärras, utom om han eller hon har handlat svikligt.
Min kommentar blir i nuläget att när det gäller förslag inom det aktuella området är det viktigt att alltid göra en avvägning mellan – å ena sidan – intresset av att kontohavaren ska vara aktsam så att varken han eller hon eller banken lider onödiga förluster mot – å andra sidan – att bankens incitament för att skapa säkra betaltjänstsystem inte faller bort. Det är bankerna och andra betaltjänstleverantörer som förfogar över möjligheterna att skapa säkrare system. Sedan är det upp till kontohavarna att agera på ett ansvarsfullt sätt efter rimliga och ur säkerhetssynpunkt motiverade spelregler.
Nästa steg i handläggningen är en remissrunda.
Utgångspunkten är att i stort sett alla människor har avtal om betaltjänster med någon bank eller annan betaltjänstleverantör. Det kan exempelvis vara ett avtal om betalkonto, med eller utan kredit, där insättningar och uttag görs med hjälp av ett så kallat betalningsinstrument, till exempel ett kontokort eller en bankdosa. Problemet med obehöriga transaktioner i sådana sammanhang är att det förekommer att betalningsinstrument används utan samtycke av den som enligt avtalet med banken har rätt att lämna ett sådant samtycke. Det är oftast svårt att ta reda på vem som har gjort den obehöriga transaktionen och då blir frågan om banken eller kontohavaren ska stå för den slutliga ekonomiska förlusten.
I promemorian föreslås nya bestämmelser om en kontohavares skyldigheter i förhållande till en bank eller annan betaltjänstleverantör.
Bland annat föreslås att kontohavaren ska stå för en förlust med högst 1 000 kronor om en obehörig transaktion har skett och en personlig kod har använts. Någon sådan självrisk ska dock inte utgå om kontohavaren visar att transaktionen inte berodde på att han eller hon låtit bli att skydda sin kod. Kontohavaren ska stå för hela förlusten om en obehörig transaktion har skett till följd av att kontohavaren av grov oaktsamhet har brutit mot sina förpliktelser. I konsumentförhållanden ska förlustansvaret vid grov oaktsamhet begränsas till 12 000 kronor. Har konsumenten uppsåtligen möjliggjort den obehöriga transaktionen, ska han eller hon ansvara för hela förlusten. Kontohavaren ska aldrig stå för någon förlust till följd av en obehörig transaktion som har genomförts efter att kontohavaren har anmält att betalningsinstrumentet ska spärras, utom om han eller hon har handlat svikligt.
Min kommentar blir i nuläget att när det gäller förslag inom det aktuella området är det viktigt att alltid göra en avvägning mellan – å ena sidan – intresset av att kontohavaren ska vara aktsam så att varken han eller hon eller banken lider onödiga förluster mot – å andra sidan – att bankens incitament för att skapa säkra betaltjänstsystem inte faller bort. Det är bankerna och andra betaltjänstleverantörer som förfogar över möjligheterna att skapa säkrare system. Sedan är det upp till kontohavarna att agera på ett ansvarsfullt sätt efter rimliga och ur säkerhetssynpunkt motiverade spelregler.
Nästa steg i handläggningen är en remissrunda.
tisdag 6 januari 2009
Det ryska gasvapnet
Hur ska EU-länder i framtiden kunna förlita sig på att det sker gasleveranser i de ledningar som kommer från Ryssland?
Att ryssarna gärna skulle bygga upp ett ännu större beroende av rysk gas i många europeiska stater kan det inte råda något tvivel om. Syftet framstår som mer och mer klart, inte minst med tanke på de så kallade förhandlingar som nu pågår med Ukraina. Kombinationen att få rejäla intäkter samtidigt som man skapar beroende i sin intressesfär framstår möjligen som en oemotståndlig option i Moskva. De minskade gasleveransererna ska, enligt en artikel i Svenska Dagbladets nätupplaga i går, ha beordrats av Vladimir Putin.
Det finns olika sätt att kontrollera och utöva inflytande i sitt intresseområde. Går det inte med ekonomiska medel och gas finns det ju som bekant också andra alternativ som IT-attacker och militära markoperationer, nu senast i Georgien.
Frågan om utökade gasleveranser till andra EU-länder berör Sverige genom dragningen av gasledningen i Östersjön. De miljöeffekter som gasledningen får i Östersjöns havsmiljö kan vi inte överblicka för närvarande. En ökad gasanvändning bidrar dessutom inte till minskad klimatpåverkan utan tvärtom. Att naturgas skulle vara någon form av övergångslösning till alternativa mer miljöanpassade energiformer kan man argumentera för i Moskva, om man har intressen i gasförsäljning eller inte har satt sig in i frågan. Att investera i en omfattande infrastruktur för gasleveranser innebär naturligtvis att investeringen måste betala sig, dessutom sannolikt med råge.
Enligt TT-AFP har man från Tysklands, Österrikes och Tjeckiens sida sagt att man upplever sig som gisslan när Ryssland och Ukraina inte kan göra upp om gaspriset. Det finns naturligtvis mycket starka skäl för alla stater som redan är beroende av rysk gas, eller som fortfarande har planer på att ytterligare utöka sitt gasberoende, eller möjligen står i begrepp att bli beroende av rysk gas, att överväga om man inte redan nu ska satsa på framtidens energilösningar.
Frågan är dock vilken logik som styr i Moskva? Förväntar man sig hjälp med påtryckningar mot Ukraina från andra berörda länder? Nej, jag tror nog att man i andra sammanhang skulle kunna säga att man har skjutit sig själv i foten, eller i detta sammanhang möjligen att man strypt sin egen möjlighet till utökade gasleveranser i framtiden.
I Svenska Dagbladets nätversion (näringslivsdelen) finns i dag två artiklar om problematiken. Den första behandlar larmrapporterna om gasbrist och den andra ”spelet om energin”.
Att ryssarna gärna skulle bygga upp ett ännu större beroende av rysk gas i många europeiska stater kan det inte råda något tvivel om. Syftet framstår som mer och mer klart, inte minst med tanke på de så kallade förhandlingar som nu pågår med Ukraina. Kombinationen att få rejäla intäkter samtidigt som man skapar beroende i sin intressesfär framstår möjligen som en oemotståndlig option i Moskva. De minskade gasleveransererna ska, enligt en artikel i Svenska Dagbladets nätupplaga i går, ha beordrats av Vladimir Putin.
Det finns olika sätt att kontrollera och utöva inflytande i sitt intresseområde. Går det inte med ekonomiska medel och gas finns det ju som bekant också andra alternativ som IT-attacker och militära markoperationer, nu senast i Georgien.
Frågan om utökade gasleveranser till andra EU-länder berör Sverige genom dragningen av gasledningen i Östersjön. De miljöeffekter som gasledningen får i Östersjöns havsmiljö kan vi inte överblicka för närvarande. En ökad gasanvändning bidrar dessutom inte till minskad klimatpåverkan utan tvärtom. Att naturgas skulle vara någon form av övergångslösning till alternativa mer miljöanpassade energiformer kan man argumentera för i Moskva, om man har intressen i gasförsäljning eller inte har satt sig in i frågan. Att investera i en omfattande infrastruktur för gasleveranser innebär naturligtvis att investeringen måste betala sig, dessutom sannolikt med råge.
Enligt TT-AFP har man från Tysklands, Österrikes och Tjeckiens sida sagt att man upplever sig som gisslan när Ryssland och Ukraina inte kan göra upp om gaspriset. Det finns naturligtvis mycket starka skäl för alla stater som redan är beroende av rysk gas, eller som fortfarande har planer på att ytterligare utöka sitt gasberoende, eller möjligen står i begrepp att bli beroende av rysk gas, att överväga om man inte redan nu ska satsa på framtidens energilösningar.
Frågan är dock vilken logik som styr i Moskva? Förväntar man sig hjälp med påtryckningar mot Ukraina från andra berörda länder? Nej, jag tror nog att man i andra sammanhang skulle kunna säga att man har skjutit sig själv i foten, eller i detta sammanhang möjligen att man strypt sin egen möjlighet till utökade gasleveranser i framtiden.
I Svenska Dagbladets nätversion (näringslivsdelen) finns i dag två artiklar om problematiken. Den första behandlar larmrapporterna om gasbrist och den andra ”spelet om energin”.
måndag 5 januari 2009
Överskuldsättning ett problem i sig
På DN-debatt i dag skriver en rad myndighetschefer om överskuldsättning. Man kräver att regeringen formar en tydlig strategi för skuldsanering och skriver att överskuldsättning kan bli ”början på en livslång fångenskap”.
Det är onekligen riktigt som det står i artikeln, att de hushåll som drabbas oftast är de med små marginaler. I det sammanhanget bör man kanske påminna sig att socialdemokratin ända sedan tiden kring förra sekelskiftet har haft som affärsidé att försöka upprätthålla en myt om arbetarklassens kamp mot överheten. I början fanns det goda skäl att reagera mot olika typer av orättvisor, men med tiden började det bakomliggande syftet att lysa igenom; nämligen att det handlade mer om att ständigt upprätthålla myten om kampen som sådan i stället för att nå målet. Resultatet blev med tiden bland annat världens högst beskattade låginkomsttagare med just små marginaler.
Alliansregeringen har som en del i värnandet av den arbetslinje som socialdemokraterna övergav sänkt skatterna för alla – men mest för dem med lägst inkomster. Jag kan påminna mig en europeisk jämförelse (för ganska många år sedan) mellan några olika yrkeskategorier med relativt låga löner. Där var svenskarna de som överlag hade lägst disponibla inkomster när allt livsnödvändigt – såsom mat och bostad – hade betalats. Undersökningen påvisade just detta med små marginaler.
Alla typer av utanförskap skadar både de drabbade människorna som individer och samhället. Det gäller naturligtvis också långvarigt ekonomiskt utanförskap. Man kan om man läser debattartikeln få uppfattningen att regeringen inte gör någonting för att komma till rätta med problemen. Det är inte korrekt.
Det finns redan i dag möjligheter att få skuldsanering, även om en genomförd och slutförd skuldsanering säkert är en tuff resa. Härutöver pågår en del arbete inom det aktuella området. Justitiedepartementet bereder för närvarande betänkandet "Vägen tillbaka för överskuldsatta" SOU 2008:82, som innefattar förslag till vissa lättnader när det gäller skuldsanering. I betänkandet föreslås att skuldsaneringsinstitutet mer ska anpassas efter de överskuldsattas förutsättningar. Näringsverksamhet i vilken den skuldsatte har varit engagerad ska även i fortsättningen som regel vara avvecklad innan skuldsanering blir aktuell. Däremot ska skuldsanering inte längre vara utesluten bara för att skulderna är nya. Ett annat förslag är att skuldsanering ska kunna beviljas trots att det är osäkert om gäldenärens betalningssvårigheter är permanenta. Slutligen kan nämnas att den betalningsperiod som bestäms vid skuldsaneringen föreslås bli kortare, nämligen tre år i stället för fem år.
Dessutom pågår det arbete med implementeringen i svensk rätt av konsumentkreditdirektivet. I det arbetet finns det också skäl att ta ställning till om det bör ske andra ändringar i konsumentkreditlagen, utöver vad direktivet kräver. En sådan aktuell fråga är frågan om när och hur kreditprövning ska ske när konsumenter upptar lån. Den frågan är relevant när det gäller sms-lån. Frågan om sms-lån och frågan om överskuldsättning är emellertid två separata frågor och sms-lån i sig leder inte till överskuldsättning. Däremot kan det vara så att personer med låg kreditvärdighet är hänvisade till att lösa sina problem med sms-lån i vissa situationer och dessutom är det, enligt Kronofogdemyndighetens statistik, många ungdomar som blir föremål för indrivningsåtgärder med anledning av sms-lån. Jag kan för egen del reta mig på vissa inslag i den radioreklamen som gäller sms-lån, särskilt med tanke på Marknadsdomstolens dom, den 30 januari 2008, gällande marknadsföringen av sådana lån. Vad domen innebär för mobillåneföretagen beskrivs i en artikel i Svenska Dagbladet samma dag.
Slutligen: Frågorna är aktuella och det pågår arbete i regeringskansliet. I civilutskottet blir vi också ofta påminda om problematiken. Den 31 januari 2008 anordnade civilutskottet en öppen utfrågning om sms-lån och överskuldsättning. Här finns en länk till riksdagens hemsida där den som vill kan se utfrågningen i web-TV.
Det är onekligen riktigt som det står i artikeln, att de hushåll som drabbas oftast är de med små marginaler. I det sammanhanget bör man kanske påminna sig att socialdemokratin ända sedan tiden kring förra sekelskiftet har haft som affärsidé att försöka upprätthålla en myt om arbetarklassens kamp mot överheten. I början fanns det goda skäl att reagera mot olika typer av orättvisor, men med tiden började det bakomliggande syftet att lysa igenom; nämligen att det handlade mer om att ständigt upprätthålla myten om kampen som sådan i stället för att nå målet. Resultatet blev med tiden bland annat världens högst beskattade låginkomsttagare med just små marginaler.
Alliansregeringen har som en del i värnandet av den arbetslinje som socialdemokraterna övergav sänkt skatterna för alla – men mest för dem med lägst inkomster. Jag kan påminna mig en europeisk jämförelse (för ganska många år sedan) mellan några olika yrkeskategorier med relativt låga löner. Där var svenskarna de som överlag hade lägst disponibla inkomster när allt livsnödvändigt – såsom mat och bostad – hade betalats. Undersökningen påvisade just detta med små marginaler.
Alla typer av utanförskap skadar både de drabbade människorna som individer och samhället. Det gäller naturligtvis också långvarigt ekonomiskt utanförskap. Man kan om man läser debattartikeln få uppfattningen att regeringen inte gör någonting för att komma till rätta med problemen. Det är inte korrekt.
Det finns redan i dag möjligheter att få skuldsanering, även om en genomförd och slutförd skuldsanering säkert är en tuff resa. Härutöver pågår en del arbete inom det aktuella området. Justitiedepartementet bereder för närvarande betänkandet "Vägen tillbaka för överskuldsatta" SOU 2008:82, som innefattar förslag till vissa lättnader när det gäller skuldsanering. I betänkandet föreslås att skuldsaneringsinstitutet mer ska anpassas efter de överskuldsattas förutsättningar. Näringsverksamhet i vilken den skuldsatte har varit engagerad ska även i fortsättningen som regel vara avvecklad innan skuldsanering blir aktuell. Däremot ska skuldsanering inte längre vara utesluten bara för att skulderna är nya. Ett annat förslag är att skuldsanering ska kunna beviljas trots att det är osäkert om gäldenärens betalningssvårigheter är permanenta. Slutligen kan nämnas att den betalningsperiod som bestäms vid skuldsaneringen föreslås bli kortare, nämligen tre år i stället för fem år.
Dessutom pågår det arbete med implementeringen i svensk rätt av konsumentkreditdirektivet. I det arbetet finns det också skäl att ta ställning till om det bör ske andra ändringar i konsumentkreditlagen, utöver vad direktivet kräver. En sådan aktuell fråga är frågan om när och hur kreditprövning ska ske när konsumenter upptar lån. Den frågan är relevant när det gäller sms-lån. Frågan om sms-lån och frågan om överskuldsättning är emellertid två separata frågor och sms-lån i sig leder inte till överskuldsättning. Däremot kan det vara så att personer med låg kreditvärdighet är hänvisade till att lösa sina problem med sms-lån i vissa situationer och dessutom är det, enligt Kronofogdemyndighetens statistik, många ungdomar som blir föremål för indrivningsåtgärder med anledning av sms-lån. Jag kan för egen del reta mig på vissa inslag i den radioreklamen som gäller sms-lån, särskilt med tanke på Marknadsdomstolens dom, den 30 januari 2008, gällande marknadsföringen av sådana lån. Vad domen innebär för mobillåneföretagen beskrivs i en artikel i Svenska Dagbladet samma dag.
Slutligen: Frågorna är aktuella och det pågår arbete i regeringskansliet. I civilutskottet blir vi också ofta påminda om problematiken. Den 31 januari 2008 anordnade civilutskottet en öppen utfrågning om sms-lån och överskuldsättning. Här finns en länk till riksdagens hemsida där den som vill kan se utfrågningen i web-TV.
lördag 3 januari 2009
2009 - God fortsättning på det nya året
"Någonstans i Stockholms skärgård" en högsommardag i juli, sommaren 2008
Solen har nästan fastnat i "mörkerläge". Men man kan trots allt glädjas åt att det sakta men säkert blir ljusare, även om det går långsamt än så länge. Det finns nog skäl till varför nordbor är så benägna att steka sig i solen när tillfälle ges. Troligtvis är det ett sätt att överleva den mörka årstiden.
Jag har tidigare försökt att göra den mörka årstiden roligare genom att ägna mig åt olika vintersporter. En gång i tiden blev det mycket längdskidåkning, vilket var bra komplementträning till övriga årets kanotpaddling. Sedan följde ett antal snöfattiga vintrar när det inte gick så bra att åka skidor. Jag tröttnade på skidåkningen när jag knäckte mina löparskidor i ett dike i en utförslöpa i skogen där det nästan var barmark.
Därefter blev det långfärdsskridskor i stället. Efter att ha varit en fanatisk långfärdsskridskoåkare under ett antal år (SSSK grupp 1), med utfärder i våra skärgårdar på olika håll och på våra stora sjöar, kände jag att inte heller det hjälpte till slut. Jag hörde mantran som att "sommaren är en enda lång vak" och jag åkte aldrig på plogade banor (för där bedrivs inte riktig långfärdsskridskoåkning). Visst var det fint på vårkanten när man under rasterna kunde klä av sig och lägga sig i solen i en bergsskreva i stället för att förstärka klädseln, men den värsta tiden var lika kall, mörk och tråkig i alla fall.
Under de senaste 16 dagarna har jag tränat 14 styrketräningspass och jag längtar verkligen efter att få steka mig i solen.
torsdag 18 december 2008
Grundlagsutredningen
Igår presenterade Grundlagsutredningen sitt betänkande En reformerad grundlag (SOU 2008:125). (Ett sammanfattande pressmeddelande finns här.) Det finns flera intressanta förslag i betänkandet men jag fokuserar på några punkter som på olika sätt berör domstolarna.
Sammanfattningsvis kan sägas att domstolarnas ställning stärks, om förslagen blir verklighet. Det tycker jag är mycket positivt.
Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag eller förordning och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstillämpningen. Det är en reform som ger domstolarna en starkare ställning. Min motion Utmönstring av uppenbarhetsrekvisitet handlar om just avskaffandet av uppenbarhetskravet.
Domstolarnas ställning stärks också genom att rekryteringen till de högsta domartjänsterna förändras. I framtiden ska domarna utses efter ansökan och beredning i en särskild nämnd.
Även förslaget om att rättsskipningen och förvaltningen delas upp i var sitt kapitel stärker domstolarnas ställning.
Att det införs bestämmelser om rätt till rättvis rättegång och om forskningens frihet är också positivt. Domares och forskares verksamhet och frihet har beröringspunkter på så sätt att verksamheterna ska stå fria från olika typer av påtryckningar från framför allt regeringsmakten.
Det är också positivt att Lagrådets förhandskontroll av lagars grundlagsenlighet förstärks. Detta ökar rättssäkerheten.
Sammanfattningsvis kan sägas att domstolarnas ställning stärks, om förslagen blir verklighet. Det tycker jag är mycket positivt.
Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag eller förordning och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstillämpningen. Det är en reform som ger domstolarna en starkare ställning. Min motion Utmönstring av uppenbarhetsrekvisitet handlar om just avskaffandet av uppenbarhetskravet.
Domstolarnas ställning stärks också genom att rekryteringen till de högsta domartjänsterna förändras. I framtiden ska domarna utses efter ansökan och beredning i en särskild nämnd.
Även förslaget om att rättsskipningen och förvaltningen delas upp i var sitt kapitel stärker domstolarnas ställning.
Att det införs bestämmelser om rätt till rättvis rättegång och om forskningens frihet är också positivt. Domares och forskares verksamhet och frihet har beröringspunkter på så sätt att verksamheterna ska stå fria från olika typer av påtryckningar från framför allt regeringsmakten.
Det är också positivt att Lagrådets förhandskontroll av lagars grundlagsenlighet förstärks. Detta ökar rättssäkerheten.
tisdag 16 december 2008
Nytt från årsskiftet
Vid årsskiftet träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft. Regeringen ger i samband med detta ut en skrift där de viktigaste lagarna och förordningarna finns samlade. Passade nog så heter skriften just Viktigare lagar & förordningar och kan laddas ner här.
Ett par av de ärenden som vi behandlat i Civilutskottet är bland annat dessa:
Ett par av de ärenden som vi behandlat i Civilutskottet är bland annat dessa:
Ökade möjligheter till andrahandsuthyrningHär kan går det att läsa om samtliga beslut som Civilutskottet hittills berett i år.
Hyresnämnden ska kunna ge tillstånd till andrahandsuthyrning när en hyresgästpå grund av längre utlandsvistelse vill hyra ut sin lägenhet. Vidare ändrasreglerna om den återbetalningsskyldighet som kan åläggas den som har tagitut en hyra som inte är skälig. Den tid som återbetalningsskyldigheten kan avseförkortas från två år till ett år bakåt i tiden. De nya reglerna kommer att trädai kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:27).
Elektroniska företagsinteckningsbrev
I dag kan företagsinteckningsbrev endast utfärdas i pappersform. Förvaringenav dessa handlingar medför betydande kostnader och olägenheter för t.ex.kreditinstitut. Det införs därför en möjlighet att även utfärda elektroniskaföretagsinteckningsbrev, vilka utgörs av en registrering i ett av Bolagsverketfört register. De nya reglerna kommer att träda i kraft den 1 mars 2009 (prop.2008/09:17).
torsdag 11 december 2008
Budgetdebatt
Idag har Civilutskottet debatt. Formellt har vi debatt om Civilutskottets betänkande 2008/09:CU1Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik.
I grunden handlar det om regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet samt motioner, från allmänna motionsperioden, som knyter an till området. Förslagen avser anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och målen för bostadspolitiken och konsumentpolitiken samt frågor om olika stöd till bostadssektorn och den kommunala konsumentvägledningen.
Det kommer kanske inte som någon överraskning att majoriteten i utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen och de nya mål som också finns i densamma.
I grunden handlar det om regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet samt motioner, från allmänna motionsperioden, som knyter an till området. Förslagen avser anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och målen för bostadspolitiken och konsumentpolitiken samt frågor om olika stöd till bostadssektorn och den kommunala konsumentvägledningen.
Det kommer kanske inte som någon överraskning att majoriteten i utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen och de nya mål som också finns i densamma.
onsdag 10 december 2008
Två insändare
Stockholms Handelskammares tidning, Handelskammartidningen (nr 8 -08), kom ut igår. I detta nummer hade jag med en insändare om det återställda företagshypoteket. Jag återger insändaren i sin helhet nedan.
För tydlighetens skull vill jag poängtera att Björn fick sitt svar från mig i god tid innan hans insändare publicerades. Repliken i Mitt i Huddinge återges i sin helhet nedan.
Ännu ett vallöfte kan bockas avI veckans nummer av Mitt i Huddinge (nr 1220, vecka 50 2008) har jag med en replik till signaturen "Björn, före detta moderat". Björn skrev i en föregående insändare att han var förvånad att jag hade tid att skriva insändare men inte tid att svara på ett mejl från honom. Det stämmer att jag fick ett mejl från honom men det innehöll ingen fråga eller frågeställning att besvara. Efter en påminnelse från Björn så fick han ett svar och det svaret ligger även till grund för den replik som publicerades igår.
Alliansregeringen vill att företagen ska få det lättare att låna pengar. Det är ett av syftena med att återställa förmånsrätten.
De nya reglerna förbättrar framför allt små och medelstora företags möjligheter att låna pengar på goda villkor. Främst gäller det företag i tillverkningsindustrin, som är den kategori av företag som i stor utsträckning använder sig av företagsinteckningar.
Företagshypoteket föreslås omfatta en näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till näringsverksamheten.
Företagshypoteket ska ge särskild förmånsrätt vid konkurs och utmätning. Eftersom företagshypoteket får en starkare ställning än företagsinteckningen, kommer utdelningen i konkurs till hypoteksborgenärerna att öka.
Statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti avskaffas. Detta utan att det sker försämringar av skyddet för arbetstagarna.
Det var i mitten av november som riksdagen klubbade igenom denna politiska återställare som efterfrågats av många.
Den som är intresserad av politik kan bocka av ytterligare ett infriat vallöfte som är viktigt för företagen.
Anti Avsan
Riksdagsledamot (m) Stockholms
län, ledamot i civilutskottet
För tydlighetens skull vill jag poängtera att Björn fick sitt svar från mig i god tid innan hans insändare publicerades. Repliken i Mitt i Huddinge återges i sin helhet nedan.
Pensionärerna kommer att få det bättre nästa år
Signaturen ”Björn, före detta moderat” säger sig inte kunna förstå hur jag har tid att skriva insändare när jag inte har svarat på hans mejl. Björn redogör sedan för hur hans ekonomi har utvecklats.
Inledningsvis vill jag påpeka att Björn har fått ett svar på sitt mejl. Det var inte så självklart att svara eftersom mejlet inte innehöll någon frågeställning. Av utrymmesskäl går det dock inte att återge hela svaret till Björn utan endast det viktigaste.
Generellt kan sägas att det allmänna kostnadsläget i samhället har höjts och det är tyvärr något som drabbar alla, såväl yrkesarbetande som pensionärer. Mat är en kategori av varor där vi har sett stora prisökningar.
Regeringen gör en satsning på pensionärerna i form av bland annat en skattesänkning om cirka 2 500 kronor per år (i genomsnitt). Sänkningen riktar sig i första hand till de pensionärer som har lägst pension, det vill säga de med garantipension eller låg inkomstpension. Härutöver räknas basbeloppet upp med 3 834 kronor för ett ensamhushåll med full garantipension. Skattesänkningen och uppräkningen motsvarar ungefär 500 kronor per månad för ett ensamhushåll med full garantipension. Äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget för pensionärer höjs också. Dessa åtgärder träder i kraft vid årsskiftet.
Pensionssystemet är uppbyggt på så sätt att utfallet i form av pensioner blir större ju fler som arbetar. Regeringens framgångsrika jobbpolitik har därför kommit pensionärerna till del.
Anti Avsan
Riksdagsledamot (m), Huddinge
tisdag 9 december 2008
Hunddebatt
På lördag, på Lucia, ska jag vara med i en debatt om farliga hundar. Det är i samband med konferensen ADVENTure Dog Conference 2008 som debatten sker. Årets tema på konferensen är "Farliga hundar ur olika vinklar". Min grundinställning är att det inte beror på hunden om den är farlig, utan att det oftast är en fråga om olämplig ägare.
Debattpanelen ser ut enligt följande:
Debatt/frågestund
Medverkande politiker: Lena Olsson (v), Jan Emanuel Johansson (s), Jan Lindholm (mp), ? (fp), ? (c), Anti Avsan (m) och Irene Oskarsson (kd).
Expertpanel: Peter Savolainen (Ph.D.), Linda Atmer (Biolog), Brith Andersson (Skk) och Leif Carlsson (Polis)
Debattledare: Ulrika Gustavsson (Samhällsdebattör)
Dagsprogrammet hittar du här.
Debattpanelen ser ut enligt följande:
Debatt/frågestund
Medverkande politiker: Lena Olsson (v), Jan Emanuel Johansson (s), Jan Lindholm (mp), ? (fp), ? (c), Anti Avsan (m) och Irene Oskarsson (kd).
Expertpanel: Peter Savolainen (Ph.D.), Linda Atmer (Biolog), Brith Andersson (Skk) och Leif Carlsson (Polis)
Debattledare: Ulrika Gustavsson (Samhällsdebattör)
Dagsprogrammet hittar du här.
onsdag 26 november 2008
Mer om företagshypoteket
Idag publicerar Sundsvalls Tidning en debattartikel, undertecknad av mig och min riksdagskollega Bertil Kjellberg, om det återställda företagshypoteket. Bertil Kjellberg bor i Sundsvall och har länge jobbat för denna förändring.
Läs artikeln här.
Läs artikeln här.
fredag 14 november 2008
Arbetslösa i Huddinge
Häromdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin månadsstatistik över arbetslösheten. I oktober 2008 var 1 457 personer (2,5 procent) öppet arbetslösa i Huddinge. Det innebär att arbetslösheten stigit något jämfört med oktober förra året då 1 397 personer (2,3 procent) var öppet arbetslösa.
Jämfört med september har antalet öppet arbetslösa ökat med 74 personer.
För att möta den vikande konjunkturen satsar regeringen bland annat på ett tredje steg med jobbavdrag. Skattesänkningen motsvarar 15 miljarder kronor i statsbudgeten. Regeringen satsar också 16 miljarder i skattesänkningar för företagen. Syftet är att stärka drivkrafterna till investeringar och nyanställningar i företagen. Bolagsskatten ska sänkas från 28 till drygt 26 procent och socialavgifterna ska sänkas med en procentenhet. Därtill minskar den administrativa bördan för företagen genom ett antal förenklingar som ett led i regeringens mål att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010.
Jämfört med september har antalet öppet arbetslösa ökat med 74 personer.
För att möta den vikande konjunkturen satsar regeringen bland annat på ett tredje steg med jobbavdrag. Skattesänkningen motsvarar 15 miljarder kronor i statsbudgeten. Regeringen satsar också 16 miljarder i skattesänkningar för företagen. Syftet är att stärka drivkrafterna till investeringar och nyanställningar i företagen. Bolagsskatten ska sänkas från 28 till drygt 26 procent och socialavgifterna ska sänkas med en procentenhet. Därtill minskar den administrativa bördan för företagen genom ett antal förenklingar som ett led i regeringens mål att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010.
Fler nöjda med politisk återställare
Även Svenskt Näringsliv är nöjda med den politiska återställaren om förmånsrätten. Så här kommenterar Anne Wigart beslutet på Svenskt Näringslivs webbplats:
Riksdagen har nu – äntligen – beslutat att återställa förmånsrätten för företagsinteckning. Svenskt Näringsliv har länge arbetat för att få en "återgång" av företagsinteckningens förmånsrätt till de regler som gällde före den så kallade förmånsrättsreformen 2003.
Det är glädjande att företag nu ges förbättrade kreditmöjligheter. De nya reglerna som börjar gälla den 1 januari 2009 ger dem möjlighet att omförhandla sina krediter och få bättre villkor. Detta i och med att företagsinteckningen stärks som säkerhet för företags lån.
torsdag 13 november 2008
Företagarorganisation positiv till återställare
FöretagarFörbundet är mycket positiva till gårdagens beslut om den återställda förmånsrätten som riksdagen klubbade igenom igår. Det handlar om företagshypotek, som jag skriver om nedan.
Så här säger företrädare för FöretagarFörbundet i ett pressmeddelande:
Så här säger företrädare för FöretagarFörbundet i ett pressmeddelande:
– I praktiken innebär det att uppskattningsvis150 000 företag, de flesta småföretag, nu kan omförhandla sina krediter och få bättre villkor. Det ökar deras chanser att överleva finanskrisen och lågkonjunkturen, säger Per Lidström, ordförande för FöretagarFörbundet.I mitt inledningsanförande i kammaren igår sa jag bland annat följande:
[...]
– Beslutet är mycket välkommet. Det innebär bättre villkor för småföretagarna och därmed är det också bra för Sverige. Småföretagen har en enorm betydelse för landets fortsatta utveckling, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare i FöretagarFörbundet.
Ett led i att förbättra för företagen är det lagförslag vi debatterar i dag, lagen om företagshypotek. Lagförslaget innebär en reformering av det regelverk som gör det möjligt att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån.Här, här och här kan du läsa mina tre inlägg i debatten.
Den nya säkerhetsrätten företagshypotek föreslås från och med den 1 januari 2009 ersätta den så kallade företagsinteckningen som infördes 2004. Reglerna om företagsinteckning försämrade säkerhetsrättens värde i jämförelse med det dessförinnan gällande företagshypoteket. Enligt en utvärdering från Institutet för tillväxtpolitiska studier var försämringen så påtaglig att reformens nackdelar måste anses ha överstigit fördelarna. I allt väsentligt innebär de nya reglerna för företagshypotek en återgång till de regler som gällde före 2004. Äldre företagsinteckningar kommer dock att fortsätta att gälla under en övergångsperiod.
[...]
I motsats till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser vi att lagstiftningsåtgärder måste vidtas för att förstärka företagsinteckningens värde som kreditsäkerhet och på så sätt underlätta för företag att låna pengar. Förstärkningen bör ske på ett sådant sätt att säkerhetsrätten får ett värde som motsvarar det värde som den hade före förmånsrättsreformen.
onsdag 12 november 2008
Debatt och artikel om företagshypotek
Om en stund ska jag in i kammaren för att debattera Lagen om företagshyptotek (Civilutskottets betänkande här och regeringens proposition här). I grunden handlar det om att Alliansen återställer de regler som gällde före 2004. Lagändringen ger företagen bättre möjligheter till krediter.
I dagens nummer av Dagens Industri har jag en artikel publicerad om detta. Artikeln ligger inte ute på nätet, varför jag publicerar den i sin helhet nedan.
I dagens nummer av Dagens Industri har jag en artikel publicerad om detta. Artikeln ligger inte ute på nätet, varför jag publicerar den i sin helhet nedan.
Företagen får en återställare
I dag, onsdag, kommer riksdagen att debattera och fatta beslut om propositionen om företagshypotek. Lagförslaget innebär en reformering av det regelverk som gör det möjligt att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån. Den nya säkerhetsrätten, företagshypotek, föreslås från och med den 1 januari 2009 ersätta den så kallade företagsinteckningen som infördes 2004.
Syftet är att förstärka säkerheten för långivare så att det blir lättare för företag att låna pengar.
Företagshypoteket föreslås omfatta en näringsidkares lösa egendom som hör till näringsverksamheten, men inte kassa- eller bankmedel,finansiella instrument avsedda för allmän omsättning, egendom som kanintecknas på annat sätt eller egendom som varken kan utmätas elleringå i en konkurs.
Företagshypoteket ska ge särskild förmånsrätt vid konkurs och utmätning. Regeringen föreslår vidare att statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti avskaffas. Detta innebär dock inga försämringar i det sociala skyddet för arbetstagarna. De nya reglerna innebär att ytterligare ett vallöfte infrias. Detta framstår som särskilt viktigt i en tid när företagen står inför svåra utmaningar med en vikande konjunktur.
Alliansen återställer förmånsrätten, vilket innebär att ytterligareett vallöfte infrias. Det är angeläget för alla att vi nu görsärskilda ansträngningar för både företagare och företagande i detglobala ekonomiska läge som vi befinner oss i.
Anti Avsan, riksdagsledamot (m)
tisdag 11 november 2008
Ägarlägenheter på gång
Ekot rapporterar idag om den lagrådsremiss som regeringen idag presenterar om införandet av ägarlägenheter. Det är en välkommen reform som jag skrivit om tidigare (läs alla inlägg här)
Enligt det förslag som regeringen presenterat ska den som köper en ägarlägenhetsfastighet söka lagfart med tillämpning av samma regler som gäller för andra fastigheter. Ägaren ska också kunna inteckna och belåna sin fastighet.
Initialt kommer ägarlägenheter bara att skapas i nyproduktion.
Socialdemokraterna har tidigare varit motståndare till ägarlägenheter med argumentet att de inte behövts. Senaste året har man dock ändrat sig på den punkten och säger sig nu välkomna den nya boendeformen.
Propositionen för införande av ägarlägenheter är inte datumsatt men beräknas hamna på riksdagens bord under december månad. Första maj nästa år träder lagstiftningen i kraft, i så fall.
Mångfald på bostadsmarknaden är viktigt. Det ska finnas möjlighet att välja olika typer av boenden i olika skeden av livet. Att införa en ny upplåtelseform ökar mångfalden på marknaden, därför är det en viktig reform.
Regeringens pressmeddelande (med länk till lagrådsremissen).
Enligt det förslag som regeringen presenterat ska den som köper en ägarlägenhetsfastighet söka lagfart med tillämpning av samma regler som gäller för andra fastigheter. Ägaren ska också kunna inteckna och belåna sin fastighet.
Initialt kommer ägarlägenheter bara att skapas i nyproduktion.
Socialdemokraterna har tidigare varit motståndare till ägarlägenheter med argumentet att de inte behövts. Senaste året har man dock ändrat sig på den punkten och säger sig nu välkomna den nya boendeformen.
Propositionen för införande av ägarlägenheter är inte datumsatt men beräknas hamna på riksdagens bord under december månad. Första maj nästa år träder lagstiftningen i kraft, i så fall.
Mångfald på bostadsmarknaden är viktigt. Det ska finnas möjlighet att välja olika typer av boenden i olika skeden av livet. Att införa en ny upplåtelseform ökar mångfalden på marknaden, därför är det en viktig reform.
Regeringens pressmeddelande (med länk till lagrådsremissen).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
