måndag 5 januari 2009

Överskuldsättning ett problem i sig

DN-debatt i dag skriver en rad myndighetschefer om överskuldsättning. Man kräver att regeringen formar en tydlig strategi för skuldsanering och skriver att överskuldsättning kan bli ”början på en livslång fångenskap”.

Det är onekligen riktigt som det står i artikeln, att de hushåll som drabbas oftast är de med små marginaler. I det sammanhanget bör man kanske påminna sig att socialdemokratin ända sedan tiden kring förra sekelskiftet har haft som affärsidé att försöka upprätthålla en myt om arbetarklassens kamp mot överheten. I början fanns det goda skäl att reagera mot olika typer av orättvisor, men med tiden började det bakomliggande syftet att lysa igenom; nämligen att det handlade mer om att ständigt upprätthålla myten om kampen som sådan i stället för att nå målet. Resultatet blev med tiden bland annat världens högst beskattade låginkomsttagare med just små marginaler.

Alliansregeringen har som en del i värnandet av den arbetslinje som socialdemokraterna övergav sänkt skatterna för alla – men mest för dem med lägst inkomster. Jag kan påminna mig en europeisk jämförelse (för ganska många år sedan) mellan några olika yrkeskategorier med relativt låga löner. Där var svenskarna de som överlag hade lägst disponibla inkomster när allt livsnödvändigt – såsom mat och bostad – hade betalats. Undersökningen påvisade just detta med små marginaler.

Alla typer av utanförskap skadar både de drabbade människorna som individer och samhället. Det gäller naturligtvis också långvarigt ekonomiskt utanförskap. Man kan om man läser debattartikeln få uppfattningen att regeringen inte gör någonting för att komma till rätta med problemen. Det är inte korrekt.

Det finns redan i dag möjligheter att få skuldsanering, även om en genomförd och slutförd skuldsanering säkert är en tuff resa. Härutöver pågår en del arbete inom det aktuella området. Justitiedepartementet bereder för närvarande betänkandet "Vägen tillbaka för överskuldsatta" SOU 2008:82, som innefattar förslag till vissa lättnader när det gäller skuldsanering. I betänkandet föreslås att skuldsaneringsinstitutet mer ska anpassas efter de överskuldsattas förutsättningar. Näringsverksamhet i vilken den skuldsatte har varit engagerad ska även i fortsättningen som regel vara avvecklad innan skuldsanering blir aktuell. Däremot ska skuldsanering inte längre vara utesluten bara för att skulderna är nya. Ett annat förslag är att skuldsanering ska kunna beviljas trots att det är osäkert om gäldenärens betalningssvårigheter är permanenta. Slutligen kan nämnas att den betalningsperiod som bestäms vid skuldsaneringen föreslås bli kortare, nämligen tre år i stället för fem år.

Dessutom pågår det arbete med implementeringen i svensk rätt av konsumentkreditdirektivet. I det arbetet finns det också skäl att ta ställning till om det bör ske andra ändringar i konsumentkreditlagen, utöver vad direktivet kräver. En sådan aktuell fråga är frågan om när och hur kreditprövning ska ske när konsumenter upptar lån. Den frågan är relevant när det gäller sms-lån. Frågan om sms-lån och frågan om överskuldsättning är emellertid två separata frågor och sms-lån i sig leder inte till överskuldsättning. Däremot kan det vara så att personer med låg kreditvärdighet är hänvisade till att lösa sina problem med sms-lån i vissa situationer och dessutom är det, enligt Kronofogdemyndighetens statistik, många ungdomar som blir föremål för indrivningsåtgärder med anledning av sms-lån. Jag kan för egen del reta mig på vissa inslag i den radioreklamen som gäller sms-lån, särskilt med tanke på Marknadsdomstolens dom, den 30 januari 2008, gällande marknadsföringen av sådana lån. Vad domen innebär för mobillåneföretagen beskrivs i en artikel i Svenska Dagbladet samma dag.

Slutligen: Frågorna är aktuella och det pågår arbete i regeringskansliet. I civilutskottet blir vi också ofta påminda om problematiken. Den 31 januari 2008 anordnade civilutskottet en öppen utfrågning om sms-lån och överskuldsättning. Här finns en länk till riksdagens hemsida där den som vill kan se utfrågningen i web-TV.

1 kommentar:

  1. Rent sporadiskt tycker jag att hur gamla skulderna skall vara är bra som det är, annars kan vi ju verkligen få se på lyxlirare som utnyttjar systemet. Sänk skuldsaneringen till 3 år istället för 5 år. All näringsverksamhet skall det finnas en risk med, förluster för borgenärerna skall bäras av räntan, vad är räntan till för annars????
    Ett exempel: om jag lånar ut pengar till tjugo hus, räntan är på 5%, varjet år har jag tjänat ett nytt hus bara på räntan och på 20 år har jag fördubblat mitt kapitals värde utan att nästan inte alls behöva ta någon risk. Jag undrar inom vilken annan bransch man har dom suveräna förutsättningarna?????

    SvaraRadera