måndag 3 september 2007
Bra start på september
September månad har startat bra. Enligt AMS veckostatistik för vecka 35 minskade arbetslösheten med 5 072 personer. Jämfört med samma vecka förra året är det en minskning med 123 983 personer.
torsdag 23 augusti 2007
Se debatten i TV4 Stockholm
I morse debatterade jag med Terje Gunnarsson, ordförande för Hyresgästföreningen i Stockholm, om hur andrahandsuthyrningen av bostäder kan öka. Orsaken till att frågan har väckt debatt är nog främst de tilläggsdirektiv som den som nuvarande regeringen har gett till utredaren. Tilläggsdirektiven innehåller dock inte något sådant som exempelvis Barbro Engman från Hyresgästföreningens riksorganisation tycks göra gällande, nämligen marknadshyror.
Utredningen tillsattes strax före valet 2006 av den förra regeringen, som också gav de ursprungliga direktiven till utredaren.
Ett av förslagen som diskuteras är om det kan tillåtas att den som hyr ut i andra hand får ta ut en högre hyra än vad som kan anses vara skäligt enligt bruksvärdesprincipen. Skälet till att utredaren ska titta på detta är att den som hyr ut eller skulle kunna tänka sig att hyra ut en bostadsrättslägenhet eller ett småhus ofta har egna kostnader som ligger högre än vad som vid en prövning i hyresnämnden skulle anses utgöra en skälig bruksvärdeshyra. Att se över och lämna förslag till möjliga skattelättnader för den som hyr ut är en annan uppgift för utredaren. Utredningen är inte klar och det klokaste är nog att avvakta och se hur eventuella förslag ser ut innan en djupare diskussion förs. Man får inte glömma bort att det övergripande syftet är att öka det totala utbudet av bostäder.
Debatten i TV4 Stockholm kan du se här.
Direktiven till utredningen kan du läsa här och tilläggsdirektiven kan du läsa här.
Utredningen tillsattes strax före valet 2006 av den förra regeringen, som också gav de ursprungliga direktiven till utredaren.
Ett av förslagen som diskuteras är om det kan tillåtas att den som hyr ut i andra hand får ta ut en högre hyra än vad som kan anses vara skäligt enligt bruksvärdesprincipen. Skälet till att utredaren ska titta på detta är att den som hyr ut eller skulle kunna tänka sig att hyra ut en bostadsrättslägenhet eller ett småhus ofta har egna kostnader som ligger högre än vad som vid en prövning i hyresnämnden skulle anses utgöra en skälig bruksvärdeshyra. Att se över och lämna förslag till möjliga skattelättnader för den som hyr ut är en annan uppgift för utredaren. Utredningen är inte klar och det klokaste är nog att avvakta och se hur eventuella förslag ser ut innan en djupare diskussion förs. Man får inte glömma bort att det övergripande syftet är att öka det totala utbudet av bostäder.
Debatten i TV4 Stockholm kan du se här.
Direktiven till utredningen kan du läsa här och tilläggsdirektiven kan du läsa här.
onsdag 22 augusti 2007
Debatt i TV4 imorgon
I TV4 Stockholm imorgon bitti klockan 9.15 ska jag debattera andrahandsuthyrning av bostäder med Terje Gunnarsson, ordförande i Hyresgästföreningen Stockholm. Här och här är ett par artiklar som ger bakgrunden.
Rekordmånga i sysselsättning
Statistiska Centralbyrån, SCB, publicerar idag sin arbetskraftsundersökning (AKU). I pressmeddelandet står bland annat att under juli månad var antalet sysselsatta 4 660 000 personer, en ökning med 116 000, eller 2,6 procent jämfört med juli 2006. Antalet sysselsatta är därmed det högsta antal som uppmätts i AKU. Då bör man också veta att SCB publicerat AKU sedan 1959. Den förra toppnoteringen i antalet sysselsatta var från sommaren 1990.
Ökningen i sysselsättning är, som en teoretisk jämförelse, lika stor som om samtliga invånare i Huddinge- och Nynäshamns kommuner hade kommit i sysselsättning på ett år.
Ökningen i sysselsättning är, som en teoretisk jämförelse, lika stor som om samtliga invånare i Huddinge- och Nynäshamns kommuner hade kommit i sysselsättning på ett år.
måndag 20 augusti 2007
Från utanförskap till arbete
Jag har i dag tagit del av siffror från AMS (uppgifterna finns inte på nätet) som visar att till och med juli månads utgång har 10 649 personer fått ett nystartsjobb. Dessa jobb har tillkommit efter årsskiftet. Återigen bekräftas att detta med nystartsjobben är en lyckad reform.
Att fler än 10 000 personer har fått och tagit chansen att komma tillbaka till arbetsmarknaden genom en reform som vi inom Allians för Sverige har infört känns oerhört bra. Mest glädjande är att 1 040 av dem som har kommit tillbaka i arbete har gjort detta efter att ha varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i fem år eller längre.
Att fler än 10 000 personer har fått och tagit chansen att komma tillbaka till arbetsmarknaden genom en reform som vi inom Allians för Sverige har infört känns oerhört bra. Mest glädjande är att 1 040 av dem som har kommit tillbaka i arbete har gjort detta efter att ha varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i fem år eller längre.
lördag 18 augusti 2007
World Water Week och Stockholm Water Prize
Jag har sysslat med VA-frågor under ett antal år och är därför styrelseledamot i Stockholm Vatten AB, Stockholm Vatten VA AB, Stockholm Vatten Utveckling AB och SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag). Intresset för vatten- och miljöfrågor väcktes när jag var ung och mycket intresserad av fiskar och fiske. Det intresset fick ett uppsving när jag under en tid i början av min juristkarriär tjänstgjorde som tingsnotarie på dåvarande vattendomstolen, Stockholms tingsrätt. Därefter har jag - som framgår av styrelseuppdragen - kommit att arbeta med den typen av frågor på kommunal nivå.
I torsdags, den 16 augusti, var jag närvarande vid utdelningen av Stockholm Water Prize i blå hallen i Stockholms stadshus och den efterföljande banketten. Ceremonin och banketten utgör höjdpunkten på World Water Week som äger rum i Stockholm i augusti varje år. I år har omkring 2 400 deltagare från 130 länder medverkat vid seminarier, workshops och andra aktiviteter. Inledningstalet - som hölls av Fredrik Reinfeldt - kan du läsa här.
Stockholm Water Prize är en global utmärkelse som delas ut årligen av stiftelsen Stockholm Water Foundation. Utmärkelsen kan tilldelas en person, en organisation eller en institution för genomförda "enastående vattenrelaterade aktiviteter". Detta kan vara inom områden som utbildning och kunskapsspridning, mänskliga och internationella relationer, forskning, vattenförvaltning eller vattenrelaterat bistånd.
Vinnaren av Stockholm Water Prize offentliggörs i samband med FN:s Världsvattendag, den 22 mars, varje år och belönas vid en prisceremoni i Stadshuset under världsvattenveckan i Stockholm i augusti varje år. Priset delas ut av H.M. Kung Carl XVI Gustaf.
Årets pristagare är professor Perry L. McCarty från Stanforduniversitetet i USA. Han har under en lång och framgångsrik forskarkarriär gjort banbrytande insatser kring rening av vatten. Hans insatser innebär utveckling av olika biologiska reningsprocesser som har lett till att - såsom som han själv uttryckte det i något sammanhang - det åter går att bada och fiska i tidigare förorenade vattendrag i USA. En av hans senaste forskningsinsatser är bakterier som kan bryta ned föroreningar i vatten från biltvättanläggningar.
Stockholm Water Prize delades för första gången ut år 1991 och inkluderar 150 000 USD, vilket motsvarar en dryg miljon kronor, och en kristallskulptur.
Den främsta behållningen från prisceremonin tycker jag för egen del var Perry L. McCartys och H.M. Kung Carl XVI Gustafs personliga, i vissa delar underfundiga, och träffsäkra tal under bankettmiddagen.
I torsdags, den 16 augusti, var jag närvarande vid utdelningen av Stockholm Water Prize i blå hallen i Stockholms stadshus och den efterföljande banketten. Ceremonin och banketten utgör höjdpunkten på World Water Week som äger rum i Stockholm i augusti varje år. I år har omkring 2 400 deltagare från 130 länder medverkat vid seminarier, workshops och andra aktiviteter. Inledningstalet - som hölls av Fredrik Reinfeldt - kan du läsa här.
Stockholm Water Prize är en global utmärkelse som delas ut årligen av stiftelsen Stockholm Water Foundation. Utmärkelsen kan tilldelas en person, en organisation eller en institution för genomförda "enastående vattenrelaterade aktiviteter". Detta kan vara inom områden som utbildning och kunskapsspridning, mänskliga och internationella relationer, forskning, vattenförvaltning eller vattenrelaterat bistånd.
Vinnaren av Stockholm Water Prize offentliggörs i samband med FN:s Världsvattendag, den 22 mars, varje år och belönas vid en prisceremoni i Stadshuset under världsvattenveckan i Stockholm i augusti varje år. Priset delas ut av H.M. Kung Carl XVI Gustaf.
Årets pristagare är professor Perry L. McCarty från Stanforduniversitetet i USA. Han har under en lång och framgångsrik forskarkarriär gjort banbrytande insatser kring rening av vatten. Hans insatser innebär utveckling av olika biologiska reningsprocesser som har lett till att - såsom som han själv uttryckte det i något sammanhang - det åter går att bada och fiska i tidigare förorenade vattendrag i USA. En av hans senaste forskningsinsatser är bakterier som kan bryta ned föroreningar i vatten från biltvättanläggningar.
Stockholm Water Prize delades för första gången ut år 1991 och inkluderar 150 000 USD, vilket motsvarar en dryg miljon kronor, och en kristallskulptur.
Den främsta behållningen från prisceremonin tycker jag för egen del var Perry L. McCartys och H.M. Kung Carl XVI Gustafs personliga, i vissa delar underfundiga, och träffsäkra tal under bankettmiddagen.
söndag 12 augusti 2007
Faran med innehållslös etikettpolitik
På DN-debatt i dag skriver professorn Mats Alvesson under rubriken "Statusjakt och titelsjuka gör att vi mår dåligt". Mycket av det som berörs i artikeln gör att jag känner igen mig i mina egna funderingar: Begriper politiker alla gånger vad de håller på med? Finns det politiker som inte begriper eller har förmågan att begripa vilka effekter politiska beslut får längst ut i verksamheterna - i verkligheten? Svaret på den första frågan är nog i alltför många fall nej vilket i sin tur innebär att svaret på den andra frågan är ja.
Under mina 20-tal år som kommunalpolitiker har jag fascinerats av den intensitet och det intresse som många politiker visar för etiketteringsfrågor. Många tycks tro att man löser samhällsproblem genom att byta etiketter på olika företeelser och genom att använda nya benämningar på olika saker. I sådana sammanhang talar politiker många gånger om att "sända signaler" och tror att vad det handlar om är just benämningsfrågor eller med andra ord vad man för tillfället sätter för etikett på burken, utan att röra innehållet. De som ägnar sig åt sådant har nog inte reflekterat över vad politik egentligen bör handla om och att etiketts- och namnbyten inte står för något konkret.
Nej, det viktiga måste naturligtvis vara vad man åstadkommer i realiteten. Som politiker måste man skapa förutsättningar för att till exempel barnomsorgen, skolan, äldrevården, sjukvården och rättsväsendet faktiskt fungerar och att dessa samhällsfunktioner på bästa sätt kan lösa de uppgifter de är till för.
För att anknyta till det som sägs om läraren i artikeln, är lösningen för den som ska hantera bråkiga elever naturligtvis inte att visa upp ett papper från Skolverket där det står att han eller hon är "legitimerad lärare". Självklart handlar det i stället om faktiska kunskaper, reell kompetens och egen förmåga, det vill säga vad man kan, hur man är och hur man fungerar som person.
En annan sak som nämns i artikeln är meningslös akademisering. En risk med sådan akademisering, som sker på många håll, är att samhällskostnaderna för att åstadkomma något ökar. Kostnaden ökar men det som presteras i slutändan blir inte bättre. Kvalitet måste därför mätas utifrån verklig funktion och konkreta resultat. Det är dags att sluta upp med meningslösa etikettsbyten och att stoppa innehållslös statusinflation.
Under mina 20-tal år som kommunalpolitiker har jag fascinerats av den intensitet och det intresse som många politiker visar för etiketteringsfrågor. Många tycks tro att man löser samhällsproblem genom att byta etiketter på olika företeelser och genom att använda nya benämningar på olika saker. I sådana sammanhang talar politiker många gånger om att "sända signaler" och tror att vad det handlar om är just benämningsfrågor eller med andra ord vad man för tillfället sätter för etikett på burken, utan att röra innehållet. De som ägnar sig åt sådant har nog inte reflekterat över vad politik egentligen bör handla om och att etiketts- och namnbyten inte står för något konkret.
Nej, det viktiga måste naturligtvis vara vad man åstadkommer i realiteten. Som politiker måste man skapa förutsättningar för att till exempel barnomsorgen, skolan, äldrevården, sjukvården och rättsväsendet faktiskt fungerar och att dessa samhällsfunktioner på bästa sätt kan lösa de uppgifter de är till för.
För att anknyta till det som sägs om läraren i artikeln, är lösningen för den som ska hantera bråkiga elever naturligtvis inte att visa upp ett papper från Skolverket där det står att han eller hon är "legitimerad lärare". Självklart handlar det i stället om faktiska kunskaper, reell kompetens och egen förmåga, det vill säga vad man kan, hur man är och hur man fungerar som person.
En annan sak som nämns i artikeln är meningslös akademisering. En risk med sådan akademisering, som sker på många håll, är att samhällskostnaderna för att åstadkomma något ökar. Kostnaden ökar men det som presteras i slutändan blir inte bättre. Kvalitet måste därför mätas utifrån verklig funktion och konkreta resultat. Det är dags att sluta upp med meningslösa etikettsbyten och att stoppa innehållslös statusinflation.
fredag 10 augusti 2007
Lördagsutflykt
I morgon, lördag, åker jag med till Vaxholm för att lyssna på statsministern. Kom dit du också!
Fallande arbetslöshet mitt i sommaren
Mitt i sommaren rapporterar AMS - mycket glädjande - att arbetslösheten fortsätter att sjunka. I ett pressmeddelandet från AMS sägs det att arbetslösheten har sjunkit med 1,5 procentenheter i juli 2007 (3,7 procent arbetslösa nu) jämfört med juli 2006 (5,2 procent arbetslösa då). Det innebär att arbetslösheten har minskat med en tredjedel. Dessa siffror gäller hela riket.
I min hemkommun Huddinge har arbetslösheten sjunkit till 3 procent i juli 2007. Det motsvarar 1 760 arbetslösa. Motsvarande siffra i juli förra året var 3,6 procent, vilket motsvarade 2 106 arbetslösa.
Dessa siffror från AMS innebär att fler människor har kommit tillbaka in på arbetsmarknaden och att dessa människor därigenom har fått både arbetskamrater och en egen försörjning. Kampen mot utanförskapet går vidare.
I min hemkommun Huddinge har arbetslösheten sjunkit till 3 procent i juli 2007. Det motsvarar 1 760 arbetslösa. Motsvarande siffra i juli förra året var 3,6 procent, vilket motsvarade 2 106 arbetslösa.
Dessa siffror från AMS innebär att fler människor har kommit tillbaka in på arbetsmarknaden och att dessa människor därigenom har fått både arbetskamrater och en egen försörjning. Kampen mot utanförskapet går vidare.
måndag 6 augusti 2007
Miljöenkät
I onsdags, den 1 augusti, publicerades mina svar i Aftonbladets politikerenkät om klimathotet.
onsdag 25 juli 2007
Arbetet i civilutskottet under mitt första riksdagsår
Jag har tidigare redovisat lite översiktligt vad jag har sagt och gjort i riksdagen under mitt första riksdagsår. Det mesta av riksdagsarbetet märks dock inte direkt utåt eftersom arbetet sker i riksdagens utskott och i kommittéer.
Jag är ju som sagt ledamot i civilutskottet och suppleant i försvarsutskottet. Under början av riksdagsåret deltog jag i försvarsutskottets och försvarskommitténs arbete så ofta jag hade tid. Därefter prioriterade jag arbetet i civilutskottet. Det märks att civilutskottet i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott. Detta kommer bland annat till uttryck genom antalet betänkanden.
Här nedan redovisas - lite kortfattat - civilutskottets betänkanden och beslut under mitt första riksdagsår. Jag har deltagit i arbetet med samtliga dessa betänkanden och en del ärenden har jag varit ansvarig för i civilkommittén och i utskottet. Uppgifterna kommer från riksdagens hemsida.
Räntebidraget avvecklas (CU1)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag om att avveckla den statliga byggnadssubventionen för ny- och ombyggnad av bostäder med hyres- eller bostadsrätt, det så kallade räntebidraget. Beslutet innebär att ett bostadsbyggnadsprojekt måste ha påbörjats senast den 31 december 2006 för att beviljas räntebidrag. Avvecklingen ska för bostäder som redan har beviljats räntebidrag ske under högst fem år med start den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:1
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU1
• Protokoll 43 (debatt) och 44 (beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet
Ändringar i luftfartslagen (CU2)
Passagerare som nekas att stiga ombord på ett flygplan på grund av överbokning eller inställt flyg har rätt till ekonomisk ersättning och assistans. Flygbolagen måste dessutom ge sina passagerare ett visst försäkringsskydd. Det är en del av innehållet i två förordningar som EU beslutade om 2004. För att komplettera förordningarna görs vissa lagändringar om tillsynsmyndigheter. Konsumentverket ska ha tillsyn över att förordningen om nekad ombordstigning efterlevs. Konsumentombudsmannen ska dessutom kunna stämma flygbolag i Marknadsdomstolen när de inte följer reglerna om att informera passagerarna om deras rättigheter enligt förordningen. Vidare ska Luftfartsstyrelsen ha tillsynsansvaret när det gäller försäkringsfrågorna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/06:3
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU2
• Protokoll 35 (debatt och beslut 2006-12-07)
• Läs mer om ärendet
Kompletterande bestämmelser till förordning om konsumentskyddssamarbete (CU3)
Konsumentombudsmannen ges utökade tillsynsbefogenheter vid tillämpningen av marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det är innebörden av att svensk lagstiftning anpassas till EU-lagstiftning. I EU-förordningen om konsumentskyddssamarbete är det fastställt att de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ska samarbeta med varandra och med EU-kommissionen. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:6
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU3
• Protokoll 44 (debatt och beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet
Överförmyndare ska kontrolleras bättre (CU4)
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att omgående införa krav på att länsstyrelserna inspekterar överförmyndarna varje år. Regeringen bör också se till att tillsynen följs upp och att den samordnas nationellt. Överförmyndare finns i varje kommun och ska se till att den som har ett uppdrag som god man eller förvaltare sköter detta uppdrag på bästa sätt. Riksdagens beslut bygger på ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen anser att det finns för små resurser till länsstyrelsernas tillsyn av de kommunala överförmyndarna och att kontrollerna av dessa inte görs tillräckligt ofta. De inspektioner som görs har dessutom en rad kvalitetsbrister och länsstyrelserna gör ingenting åt de brister som upptäcks.
• Lättläst
• Teckenspråk (3,861 kbyte)
• Pressmeddelande
• Framställning/redogörelse 2005/06:RRS26
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU4
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-12)
• Läs mer om ärendet
Konsumentskyddet inom det finansiella området (CU5)
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om konsumentskyddet inom det finansiella området. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen. Det första innebär att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra styrningen och samordningen av konsumentskyddet inom det finansiella området. Enligt det andra förslaget ska regeringen vidta åtgärder som säkerställer en effektiv tillämpning av regelverket för konsumentskydd inom detta område samt överväga förändringar i nuvarande regelsystem för att stärka konsumenternas skydd.
• Framställning/redogörelse 2006/07:RRS4
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU5
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om sjöfylleri (CU6)
Riksdagen sade nej till två motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfylleri. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionärna föreslår att det införs dels en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU6
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (CU7)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU7
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet
Nej till motionsförslag om barn och föräldrar (CU8)
Riksdagen sade nej till motioner som rör rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Riksdagen hänvisar till pågående arbete och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU8
• Protokoll 80 (debatt och beslut 2007-03-22)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om bostadsförsörjningsfrågor (CU9)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bostadsförsörjningsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Det gäller främst frågor om stöd till bostadsbyggande på landsbygden, boende för ungdomar, boende för äldre och förslag som gäller de allmännyttiga bostadsföretagens villkor. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU9
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om hyresrätt med mera (CU10)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om hyresrätt med mera. Motionerna handlar främst om hyresrätten som upplåtelseform, framför allt utformningen av bestämmelserna i hyreslagen. Andra motioner handlar om kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter och ombildning från hyresrätt.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU10
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU11)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om associationsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera och lagen om ekonomiska föreningar. Andra motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU11
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om konsumentfrågor (CU12)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om konsumentfrågor. Motionerna handlar om bland annat konsumentpolitiken inom EU, marknadsföring, konsumentskydd och vissa frågor om bland annat överskuldsättning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU12
• Protokoll 75 (debatt och beslut 2007-03-15)
• Läs mer om ärendet
Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen (CU13)
Vid tillämpningen av bestämmelser i bokföringslagen och årsredovisningslagen som gäller nettoomsättningens storlek ska bland annat ideella föreningar och registrerade trossamfund till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Samma ska gälla för registrerade organisatoriska delar av registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar, vilt- och fiskevårdsområdesföreningar och stiftelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:27
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU13
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Misshandlad maka får behålla skadestånd vid bodelning (CU14)
En kvinna som har misshandlats av sin man och fått ersättning för det ska slippa att dela med sig av ersättningen till mannen vid en bodelning. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om skadestånd och bodelning. Beslutet innebär i korthet att så kallad kränkningsersättning ska kunna hållas utanför bodelningen, vilket det alltså inte gör i dag. Kränkningsersättning syftar till att kompensera offret för den kränkning av den personliga integriteten som ett brott, till exempel misshandel, har inneburit. Beslutet innebär också att om en av makarna vid en bodelning har andra skulder som uppkommit, exempelvis genom brott, ska dessa räknas bort från bodelningen. De nya reglerna, som också gäller make och registrerad partner, börjar gälla den 1 juli 2007.
• Lättläst
• Teckenspråk (2,946 kbyte)
• Pressmeddelande
• Proposition/skrivelse 2006/07:32
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU14
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Utmätningsförfarandet förenklas (CU15)
Utsökningsbalken ändras för att förenkla utmätningsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten. Förenklingarna tar särskilt sikte på enskilda mål, det vill säga i huvudsak mål som gäller verkställighet av privaträttsliga fordringar. Utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten tar hand om och säljer egendom som tillhör en betalningsskyldig. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008. Övriga lagändringar är föranledda av att en rikstäckande Kronofogdemyndighet ska inrättas. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:34
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU15
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om namnlagen (CU16)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU16
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor (CU17)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. De försäkringsrättsliga frågorna handlar bland annat om ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, överfallsskyddet i hemförsäkringar, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, könsneutrala försäkringspremier, trafikförsäkringen i framtiden, försäkringsbolagens insyn i belastningsregistret, jämkning av trafikskadeersättning och handläggningen av trafikskadeärenden. De skadeståndsrättsliga frågorna handlar om skadeståndsansvar för atomskador, skadeståndsansvar för multinationella företag och hundägares skadeståndsansvar.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU17
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om byggfrågor (CU18)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om byggfrågor. Motionerna handlar bland annat om frågor som regleras genom lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader samt frågor om energihushållning i byggnader, byggfelsförsäkring, bostadsanpassningsbidrag och byggforskning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU18
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om plan- och byggfrågor (CU19)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om planfrågor. Skälet är i huvudsak att riksdagen vill avvakta regeringens arbete med plan- och byggkommitténs slutbetänkande. Samtidigt understryker riksdagen att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag på ny lagstiftning. Motionerna handlade bland annat om plan- och byggprocessen, regelförenklingar, buller, brottsförebyggande planering och barnperspektivet i planeringen.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU19
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU20)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om fastighetsrätt. Skälet är i flera fall att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken, expropriation och historiska arrenden. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU20
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om arvsrättsliga frågor (CU21)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om arvsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sockenfonder, arvsrätt för kusiner med flera, sambos arvsrätt och registrering av testamenten. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU21
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om naturresursfrågor (CU22)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU22
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet
Ändring i produktsäkerhetslagen (CU23)
Regeringen får möjlighet att meddela sådana föreskrifter som behövs för att kunna genomföra vissa av Europeiska kommissionens beslut om produktsäkerhet. Ändringen i produktsäkerhetslagen börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:48
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU23
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet
Några aktiebolagsrättsliga frågor (CU24)
Aktiebolagslagens bestämmelse om att aktieägare i advokataktiebolag i viss utsträckning svarar solidariskt med bolaget för förpliktelser mot klienter upphävs. Det införs också nya bestämmelser om uppdelning ("split") och sammanläggning av aktier. Förslagen innebär att uppdelning och sammanläggning ska beslutas av bolagsstämman. När det gäller frågan om vissa missbruk av aktiebolagslagens fusionsbestämmelser föreslår regeringen en provisorisk lösning. Den innebär att det för giltigt beslut om kontantfusioner ska krävas att beslutet biträds av aktieägare med mer än nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:70
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU24
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet
Enklare få försäkringsskydd vid import av motorfordon (CU25)
Det blir enklare att få försäkringsskydd för den som vill importera ett motorfordon från ett annat EES-land. En försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige kan meddela försäkring för fordonet redan innan det förts in i Sverige, och köparen behöver inte längre skaffa någon försäkring i det land där fordonet är registrerat. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007 och är en följd av ett EU-direktiv om om motorfordonsförsäkring.
• Proposition/skrivelse 2006/07:50
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU25
• Protokoll 108 (debatt och beslut 2007-05-16)
• Läs mer om ärendet
Avtal EU–Danmark (CU26)
Riksdagen sade ja till lagändringar med anledning av ett avtal mellan EU och Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Avtalet innebär att bestämmelserna i Bryssel I-förordningen blir tillämpliga mellan EU och Danmark. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:106
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU26
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet
Krav på tillstånd för ombildning av allmännyttan slopas (CU27)
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det inte längre ska behövas tillstånd från länsstyrelsen för att ombilda allmännyttans hyreslägenheter till bostadsrätter. Bestämmelserna om tillståndsprövning har funnits sedan 2002. Riksdagens beslut innebär också att kommuner ska kunna lämna hyresgarantier för hushåll som har svårt att hyra bostad trots att de har pengar, exempelvis på grund av regler om krav på fast anställning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:61
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU27
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Undantag från tekniska egenskapskrav på byggnader (CU28)
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få besluta om undantag från reglerna om tekniska egenskapskrav på byggnader. Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag. Beslutet innebär att undantag ska få göras om det finns särskilda skäl och undantaget avser uppförande eller ändring av byggnader i experimentsyfte eller byggnader som behöver flyttas. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:62
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU28
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Nya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden (CU29)
Makar som har anknytning till olika nordiska länder ska få avtala om vilket lands lag som ska gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Riksdagen sade ja till ett förslag från regeringen som har sin grund i en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Beslutet innebär också att när makar som inte ingått något avtal flyttar till ett annat nordiskt land börjar det nya hemlandets lag att gälla först efter en övergångstid på två år. Vidare ska rätten att förfoga över makarnas bostad avgöras enligt den lag som gäller i det land där bostaden finns. Dessutom ska giltigheten av ett äktenskapsförord bedömas enligt den lag som tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden när frågan bedöms. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
• Proposition/skrivelse 2006/07:60
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU29
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Grönboken om översynen av konsumentregelverket (CU30)
Civilutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om översynen av konsumentregelverket, KOM(2006)744). Översynen omfattar åtta EU-direktiv som har till syfte att skydda konsumenterna. Regeringen tycker att det vore bra att reglera gemensamma frågeställningar för konsumentskyddet i ett så kallat horisontellt instrument. Instrumentet bör omfatta alla konsumentavtal och kompletteras med en översyn och modernisering av de separata direktiven. Målsättningen bör enligt regeringen vara att uppnå fullständig harmonisering på en hög konsumentskyddsnivå. Utskottet framhåller i sin redovisning att det delar regeringens uppfattning och förutsätter att översynen innebär att nivån på det svenska konsumentskyddet kan bibehållas och att konsumentskyddet, såväl det nationella som det europeiska, utvecklas. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
• EU-dokument KOM(2006)744
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU30
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet
Ny instansordning för överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen (CU31)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny instansordning för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL). Beslutet innebär att en gemensam instansordning för bygglov och detaljplaneärenden och en samordning med miljöbalken ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet med instansordningen. Domstolsprövningen kommer att förläggas till miljödomstolarna, vilket bland annat ökar förutsättningarna för en snabbare handläggning av såväl PBL-ärenden som miljöbalksärenden, enligt beslutet.
• Proposition/skrivelse 2006/07:98
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU31
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Jag är ju som sagt ledamot i civilutskottet och suppleant i försvarsutskottet. Under början av riksdagsåret deltog jag i försvarsutskottets och försvarskommitténs arbete så ofta jag hade tid. Därefter prioriterade jag arbetet i civilutskottet. Det märks att civilutskottet i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott. Detta kommer bland annat till uttryck genom antalet betänkanden.
Här nedan redovisas - lite kortfattat - civilutskottets betänkanden och beslut under mitt första riksdagsår. Jag har deltagit i arbetet med samtliga dessa betänkanden och en del ärenden har jag varit ansvarig för i civilkommittén och i utskottet. Uppgifterna kommer från riksdagens hemsida.
Räntebidraget avvecklas (CU1)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag om att avveckla den statliga byggnadssubventionen för ny- och ombyggnad av bostäder med hyres- eller bostadsrätt, det så kallade räntebidraget. Beslutet innebär att ett bostadsbyggnadsprojekt måste ha påbörjats senast den 31 december 2006 för att beviljas räntebidrag. Avvecklingen ska för bostäder som redan har beviljats räntebidrag ske under högst fem år med start den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:1
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU1
• Protokoll 43 (debatt) och 44 (beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet
Ändringar i luftfartslagen (CU2)
Passagerare som nekas att stiga ombord på ett flygplan på grund av överbokning eller inställt flyg har rätt till ekonomisk ersättning och assistans. Flygbolagen måste dessutom ge sina passagerare ett visst försäkringsskydd. Det är en del av innehållet i två förordningar som EU beslutade om 2004. För att komplettera förordningarna görs vissa lagändringar om tillsynsmyndigheter. Konsumentverket ska ha tillsyn över att förordningen om nekad ombordstigning efterlevs. Konsumentombudsmannen ska dessutom kunna stämma flygbolag i Marknadsdomstolen när de inte följer reglerna om att informera passagerarna om deras rättigheter enligt förordningen. Vidare ska Luftfartsstyrelsen ha tillsynsansvaret när det gäller försäkringsfrågorna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/06:3
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU2
• Protokoll 35 (debatt och beslut 2006-12-07)
• Läs mer om ärendet
Kompletterande bestämmelser till förordning om konsumentskyddssamarbete (CU3)
Konsumentombudsmannen ges utökade tillsynsbefogenheter vid tillämpningen av marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det är innebörden av att svensk lagstiftning anpassas till EU-lagstiftning. I EU-förordningen om konsumentskyddssamarbete är det fastställt att de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ska samarbeta med varandra och med EU-kommissionen. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:6
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU3
• Protokoll 44 (debatt och beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet
Överförmyndare ska kontrolleras bättre (CU4)
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att omgående införa krav på att länsstyrelserna inspekterar överförmyndarna varje år. Regeringen bör också se till att tillsynen följs upp och att den samordnas nationellt. Överförmyndare finns i varje kommun och ska se till att den som har ett uppdrag som god man eller förvaltare sköter detta uppdrag på bästa sätt. Riksdagens beslut bygger på ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen anser att det finns för små resurser till länsstyrelsernas tillsyn av de kommunala överförmyndarna och att kontrollerna av dessa inte görs tillräckligt ofta. De inspektioner som görs har dessutom en rad kvalitetsbrister och länsstyrelserna gör ingenting åt de brister som upptäcks.
• Lättläst
• Teckenspråk (3,861 kbyte)
• Pressmeddelande
• Framställning/redogörelse 2005/06:RRS26
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU4
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-12)
• Läs mer om ärendet
Konsumentskyddet inom det finansiella området (CU5)
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om konsumentskyddet inom det finansiella området. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen. Det första innebär att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra styrningen och samordningen av konsumentskyddet inom det finansiella området. Enligt det andra förslaget ska regeringen vidta åtgärder som säkerställer en effektiv tillämpning av regelverket för konsumentskydd inom detta område samt överväga förändringar i nuvarande regelsystem för att stärka konsumenternas skydd.
• Framställning/redogörelse 2006/07:RRS4
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU5
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om sjöfylleri (CU6)
Riksdagen sade nej till två motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfylleri. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionärna föreslår att det införs dels en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU6
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (CU7)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU7
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet
Nej till motionsförslag om barn och föräldrar (CU8)
Riksdagen sade nej till motioner som rör rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Riksdagen hänvisar till pågående arbete och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU8
• Protokoll 80 (debatt och beslut 2007-03-22)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om bostadsförsörjningsfrågor (CU9)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bostadsförsörjningsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Det gäller främst frågor om stöd till bostadsbyggande på landsbygden, boende för ungdomar, boende för äldre och förslag som gäller de allmännyttiga bostadsföretagens villkor. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU9
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om hyresrätt med mera (CU10)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om hyresrätt med mera. Motionerna handlar främst om hyresrätten som upplåtelseform, framför allt utformningen av bestämmelserna i hyreslagen. Andra motioner handlar om kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter och ombildning från hyresrätt.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU10
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU11)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om associationsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera och lagen om ekonomiska föreningar. Andra motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU11
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om konsumentfrågor (CU12)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om konsumentfrågor. Motionerna handlar om bland annat konsumentpolitiken inom EU, marknadsföring, konsumentskydd och vissa frågor om bland annat överskuldsättning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU12
• Protokoll 75 (debatt och beslut 2007-03-15)
• Läs mer om ärendet
Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen (CU13)
Vid tillämpningen av bestämmelser i bokföringslagen och årsredovisningslagen som gäller nettoomsättningens storlek ska bland annat ideella föreningar och registrerade trossamfund till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Samma ska gälla för registrerade organisatoriska delar av registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar, vilt- och fiskevårdsområdesföreningar och stiftelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:27
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU13
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Misshandlad maka får behålla skadestånd vid bodelning (CU14)
En kvinna som har misshandlats av sin man och fått ersättning för det ska slippa att dela med sig av ersättningen till mannen vid en bodelning. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om skadestånd och bodelning. Beslutet innebär i korthet att så kallad kränkningsersättning ska kunna hållas utanför bodelningen, vilket det alltså inte gör i dag. Kränkningsersättning syftar till att kompensera offret för den kränkning av den personliga integriteten som ett brott, till exempel misshandel, har inneburit. Beslutet innebär också att om en av makarna vid en bodelning har andra skulder som uppkommit, exempelvis genom brott, ska dessa räknas bort från bodelningen. De nya reglerna, som också gäller make och registrerad partner, börjar gälla den 1 juli 2007.
• Lättläst
• Teckenspråk (2,946 kbyte)
• Pressmeddelande
• Proposition/skrivelse 2006/07:32
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU14
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Utmätningsförfarandet förenklas (CU15)
Utsökningsbalken ändras för att förenkla utmätningsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten. Förenklingarna tar särskilt sikte på enskilda mål, det vill säga i huvudsak mål som gäller verkställighet av privaträttsliga fordringar. Utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten tar hand om och säljer egendom som tillhör en betalningsskyldig. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008. Övriga lagändringar är föranledda av att en rikstäckande Kronofogdemyndighet ska inrättas. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:34
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU15
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om namnlagen (CU16)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU16
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor (CU17)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. De försäkringsrättsliga frågorna handlar bland annat om ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, överfallsskyddet i hemförsäkringar, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, könsneutrala försäkringspremier, trafikförsäkringen i framtiden, försäkringsbolagens insyn i belastningsregistret, jämkning av trafikskadeersättning och handläggningen av trafikskadeärenden. De skadeståndsrättsliga frågorna handlar om skadeståndsansvar för atomskador, skadeståndsansvar för multinationella företag och hundägares skadeståndsansvar.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU17
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om byggfrågor (CU18)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om byggfrågor. Motionerna handlar bland annat om frågor som regleras genom lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader samt frågor om energihushållning i byggnader, byggfelsförsäkring, bostadsanpassningsbidrag och byggforskning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU18
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om plan- och byggfrågor (CU19)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om planfrågor. Skälet är i huvudsak att riksdagen vill avvakta regeringens arbete med plan- och byggkommitténs slutbetänkande. Samtidigt understryker riksdagen att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag på ny lagstiftning. Motionerna handlade bland annat om plan- och byggprocessen, regelförenklingar, buller, brottsförebyggande planering och barnperspektivet i planeringen.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU19
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU20)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om fastighetsrätt. Skälet är i flera fall att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken, expropriation och historiska arrenden. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU20
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om arvsrättsliga frågor (CU21)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om arvsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sockenfonder, arvsrätt för kusiner med flera, sambos arvsrätt och registrering av testamenten. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU21
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet
Nej till motioner om naturresursfrågor (CU22)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU22
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet
Ändring i produktsäkerhetslagen (CU23)
Regeringen får möjlighet att meddela sådana föreskrifter som behövs för att kunna genomföra vissa av Europeiska kommissionens beslut om produktsäkerhet. Ändringen i produktsäkerhetslagen börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:48
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU23
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet
Några aktiebolagsrättsliga frågor (CU24)
Aktiebolagslagens bestämmelse om att aktieägare i advokataktiebolag i viss utsträckning svarar solidariskt med bolaget för förpliktelser mot klienter upphävs. Det införs också nya bestämmelser om uppdelning ("split") och sammanläggning av aktier. Förslagen innebär att uppdelning och sammanläggning ska beslutas av bolagsstämman. När det gäller frågan om vissa missbruk av aktiebolagslagens fusionsbestämmelser föreslår regeringen en provisorisk lösning. Den innebär att det för giltigt beslut om kontantfusioner ska krävas att beslutet biträds av aktieägare med mer än nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:70
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU24
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet
Enklare få försäkringsskydd vid import av motorfordon (CU25)
Det blir enklare att få försäkringsskydd för den som vill importera ett motorfordon från ett annat EES-land. En försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige kan meddela försäkring för fordonet redan innan det förts in i Sverige, och köparen behöver inte längre skaffa någon försäkring i det land där fordonet är registrerat. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007 och är en följd av ett EU-direktiv om om motorfordonsförsäkring.
• Proposition/skrivelse 2006/07:50
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU25
• Protokoll 108 (debatt och beslut 2007-05-16)
• Läs mer om ärendet
Avtal EU–Danmark (CU26)
Riksdagen sade ja till lagändringar med anledning av ett avtal mellan EU och Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Avtalet innebär att bestämmelserna i Bryssel I-förordningen blir tillämpliga mellan EU och Danmark. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:106
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU26
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet
Krav på tillstånd för ombildning av allmännyttan slopas (CU27)
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det inte längre ska behövas tillstånd från länsstyrelsen för att ombilda allmännyttans hyreslägenheter till bostadsrätter. Bestämmelserna om tillståndsprövning har funnits sedan 2002. Riksdagens beslut innebär också att kommuner ska kunna lämna hyresgarantier för hushåll som har svårt att hyra bostad trots att de har pengar, exempelvis på grund av regler om krav på fast anställning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:61
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU27
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Undantag från tekniska egenskapskrav på byggnader (CU28)
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få besluta om undantag från reglerna om tekniska egenskapskrav på byggnader. Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag. Beslutet innebär att undantag ska få göras om det finns särskilda skäl och undantaget avser uppförande eller ändring av byggnader i experimentsyfte eller byggnader som behöver flyttas. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:62
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU28
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Nya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden (CU29)
Makar som har anknytning till olika nordiska länder ska få avtala om vilket lands lag som ska gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Riksdagen sade ja till ett förslag från regeringen som har sin grund i en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Beslutet innebär också att när makar som inte ingått något avtal flyttar till ett annat nordiskt land börjar det nya hemlandets lag att gälla först efter en övergångstid på två år. Vidare ska rätten att förfoga över makarnas bostad avgöras enligt den lag som gäller i det land där bostaden finns. Dessutom ska giltigheten av ett äktenskapsförord bedömas enligt den lag som tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden när frågan bedöms. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
• Proposition/skrivelse 2006/07:60
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU29
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
Grönboken om översynen av konsumentregelverket (CU30)
Civilutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om översynen av konsumentregelverket, KOM(2006)744). Översynen omfattar åtta EU-direktiv som har till syfte att skydda konsumenterna. Regeringen tycker att det vore bra att reglera gemensamma frågeställningar för konsumentskyddet i ett så kallat horisontellt instrument. Instrumentet bör omfatta alla konsumentavtal och kompletteras med en översyn och modernisering av de separata direktiven. Målsättningen bör enligt regeringen vara att uppnå fullständig harmonisering på en hög konsumentskyddsnivå. Utskottet framhåller i sin redovisning att det delar regeringens uppfattning och förutsätter att översynen innebär att nivån på det svenska konsumentskyddet kan bibehållas och att konsumentskyddet, såväl det nationella som det europeiska, utvecklas. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
• EU-dokument KOM(2006)744
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU30
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet
Ny instansordning för överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen (CU31)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny instansordning för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL). Beslutet innebär att en gemensam instansordning för bygglov och detaljplaneärenden och en samordning med miljöbalken ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet med instansordningen. Domstolsprövningen kommer att förläggas till miljödomstolarna, vilket bland annat ökar förutsättningarna för en snabbare handläggning av såväl PBL-ärenden som miljöbalksärenden, enligt beslutet.
• Proposition/skrivelse 2006/07:98
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU31
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet
torsdag 5 juli 2007
Snart riktig sommar och vila
Än har allt politiskt arbete inte klingat av. Nästa vecka ska jag vara på Gotland under onsdagen och torsdagen. Under onsdagen ska jag representera moderaterna i paneldebatten om könsneutrala äktenskap och under torsdagen är det moderaternas dag i Almedalen, med bland annat ekonomiskt-politiskt seminarium. Jag har också åtagit mig att tala inför en större grupp människor i Botkyrka kommun söndagen den 15 juli.
I dag har jag lagt sista handen vid ett sommarbrev som skall ut till alla medlemmar i moderaterna i Huddinge. Jag har också - i egenskap av nybliven sammankallande i samrådsgruppen för de moderata nämndemännen i Stockholms stad och län - börjat fundera på aktiviteter för den gruppen. Det lutar åt att det får börja med en introduktion på samma sätt som jag har haft för de moderata nämndemännen från Huddinge. En aktivitet som - glädjande nog - fick i det närmaste full uppslutning.
Jag har varit hemma i dag och i går, men i morgon ska vi åter ut till vår ö där vi tillbringar så mycket tid vi kan. Här nedan finns en riktigt fin sommarbild därifrån.
I dag har jag lagt sista handen vid ett sommarbrev som skall ut till alla medlemmar i moderaterna i Huddinge. Jag har också - i egenskap av nybliven sammankallande i samrådsgruppen för de moderata nämndemännen i Stockholms stad och län - börjat fundera på aktiviteter för den gruppen. Det lutar åt att det får börja med en introduktion på samma sätt som jag har haft för de moderata nämndemännen från Huddinge. En aktivitet som - glädjande nog - fick i det närmaste full uppslutning.
Jag har varit hemma i dag och i går, men i morgon ska vi åter ut till vår ö där vi tillbringar så mycket tid vi kan. Här nedan finns en riktigt fin sommarbild därifrån.
Återigen frågan om sjöfylleri
Igår gjorde nyheterna TV 3 ett inslag om sjöfylleri. Inger Davidsson (kd) uttryckte i inslaget rent allmänt att reglerna bör vara lika på land som till sjöss och pekade på problem med ökande sjöfylleri. Jag uttalade mig om vår inställning i frågan.
Vår - moderaternas - uppfattning i frågan är just att förhållandena till sjöss och i vägtrafik inte kan jämställas. Förhållandena i sjötrafik är väldigt skiftande. Därutöver är det - bland mycket annat - inte rimligt att omförtöjningsfall ska falla inom det straffbara området (något som också 2001-års sjöfylleriutredning tog bestämt avstånd från), framförallt inte med en promillegräns om 0,2 promille alkohol i blodet som enda straffbarhetskriterium.
Det intressanta i sammanhanget var att sjöpolisen i Stockholm genom uttalanden i inslaget i princip dementerade det som Inger Davidsson uttryckte som problem med ökande sjöfylleri. Sjöpolisen menade att man snarast hade sett en motsatt utveckling under senare år med minskande sjöfylleri och ett ökat ansvarstagande hos båtfolket. Jag noterar att denna uppfattning delvis bekräftades under förra veckan av en DN-artikel enligt vilken antalet sjöolyckor med dödlig utgång stadigt har minskat sedan 2001. Det största antalet sjöolyckor med dödlig utgång avser män över 50 år som efter alkoholförtäring faller över bord från mindre båtar, företrädesvis i insjöar.
TV 3 inslaget kan du se genom att gå in på http://www.tv3.se/, klicka på WEBB-TV och gå vidare till Update-2007-07-04 kl 2300.
Vår - moderaternas - uppfattning i frågan är just att förhållandena till sjöss och i vägtrafik inte kan jämställas. Förhållandena i sjötrafik är väldigt skiftande. Därutöver är det - bland mycket annat - inte rimligt att omförtöjningsfall ska falla inom det straffbara området (något som också 2001-års sjöfylleriutredning tog bestämt avstånd från), framförallt inte med en promillegräns om 0,2 promille alkohol i blodet som enda straffbarhetskriterium.
Det intressanta i sammanhanget var att sjöpolisen i Stockholm genom uttalanden i inslaget i princip dementerade det som Inger Davidsson uttryckte som problem med ökande sjöfylleri. Sjöpolisen menade att man snarast hade sett en motsatt utveckling under senare år med minskande sjöfylleri och ett ökat ansvarstagande hos båtfolket. Jag noterar att denna uppfattning delvis bekräftades under förra veckan av en DN-artikel enligt vilken antalet sjöolyckor med dödlig utgång stadigt har minskat sedan 2001. Det största antalet sjöolyckor med dödlig utgång avser män över 50 år som efter alkoholförtäring faller över bord från mindre båtar, företrädesvis i insjöar.
TV 3 inslaget kan du se genom att gå in på http://www.tv3.se/, klicka på WEBB-TV och gå vidare till Update-2007-07-04 kl 2300.
onsdag 27 juni 2007
Almedalen
Den 8 juli drar politikerveckan i Almedalen i gång. För första gången kommer jag att vara på plats i samband med evenemanget. Min närvaro inskränker sig dock endast till ett par dagar.
Jag kommer att delta vid detta seminarium, den 11 juli, om könsneutrala äktenskap, som representant för moderaterna. Seminariet arrangeras av RFSL och RFSU.
Jag kommer att delta vid detta seminarium, den 11 juli, om könsneutrala äktenskap, som representant för moderaterna. Seminariet arrangeras av RFSL och RFSU.
tisdag 26 juni 2007
Nya lagar och förordningar
Vi närmar oss den 1 juli då ett antal nya lag- och förordningsregler börjar gälla. Ett aktuellt exempel som hämtats från regeringens hemsida är:
"Slopande av tillståndsprövning vid försäljning av allmännyttiga hyresrätter
Skyldigheten att söka tillstånd hos länsstyrelsen vid försäljningar av hyresfastigheter i kommunala allmännyttiga bostadsföretag upphör från den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:61). Därmed återförs ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna och valfriheten för de boende ökar. Tillståndsplikten upphör den sista juni 2007."
Detta är resultatet av ett av de ärenden som vi har hanterat i Civilutskottet under våren. Konsekvensen av lagändringen framgår av citatet. Från och med den 1 juli är det de kommunala politikerna, valda av respektive kommuns invånare, som åter har makten över sina bostadsbolag. Detta innebär att statens makt minskar i motsvarande mån.
Alla nya lagar och förordningar som träder i kraft den 1 juli och som vi riksdagsledamöter har fattat beslut om, inklusive den ovan citerade, hittar du här.
"Slopande av tillståndsprövning vid försäljning av allmännyttiga hyresrätter
Skyldigheten att söka tillstånd hos länsstyrelsen vid försäljningar av hyresfastigheter i kommunala allmännyttiga bostadsföretag upphör från den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:61). Därmed återförs ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna och valfriheten för de boende ökar. Tillståndsplikten upphör den sista juni 2007."
Detta är resultatet av ett av de ärenden som vi har hanterat i Civilutskottet under våren. Konsekvensen av lagändringen framgår av citatet. Från och med den 1 juli är det de kommunala politikerna, valda av respektive kommuns invånare, som åter har makten över sina bostadsbolag. Detta innebär att statens makt minskar i motsvarande mån.
Alla nya lagar och förordningar som träder i kraft den 1 juli och som vi riksdagsledamöter har fattat beslut om, inklusive den ovan citerade, hittar du här.
måndag 25 juni 2007
Mitt riksdagsår
Förra onsdagen var vårens sista egentliga arbetsdag i riksdagen. Det innebär inte att riksdagsarbetet därmed helt upphör, det finns fortfarande en hel del att läsa och människor att träffa. Här kan du läsa vad jag har sagt och gjort i kammaren under mitt första år i riksdagen. Härutöver har det förekommit en hel del arbete i civilutskottet där jag lägger ned det mesta av min arbetsinsats. Civilutskottet, som i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott, har producerat ungefär dubbelt så många betänkanden som de flesta andra utskott.
Riksmötets öppnande sker den 18 september i höst.
För egen del kommer jag att skriva i bloggen till och från under sommaren.
Riksmötets öppnande sker den 18 september i höst.
För egen del kommer jag att skriva i bloggen till och från under sommaren.
Med risk för att vara tjatig - nystartsjobb
I dag kom statistik från AMS som visar att snart 10 000 personer har fått nystartsjobb under årets första 25 veckor. Bara 203 ytterligare nystartsjobb behöver komma till för att 10 000 personersgränsen ska vara uppnådd.
onsdag 20 juni 2007
Statistik om nystartsjobb
Hittills i år har 9 544 personer fått ett nystartsjobb enligt färsk statistik från AMS. På drygt sex månader har således 9 544 personer kommit tillbaka till arbetsmarknaden från utanförskap, många av dem efter att ha varit borta från arbetslivet under ett års tid eller längre. Välkomna tillbaka!
Enligt ett pressmeddelande från SCB har inte så många människor varit i arbete under maj månad sedan 1990. Det är också glädjande att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med drygt tre procentenheter, vilket framgår av samma pressmeddelande.
Enligt ett pressmeddelande från SCB har inte så många människor varit i arbete under maj månad sedan 1990. Det är också glädjande att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med drygt tre procentenheter, vilket framgår av samma pressmeddelande.
måndag 18 juni 2007
Fredagens debatter
I fredags deltog jag i två interpellationsdebatter. Båda interpellationerna besvarades av justitieminister Beatrice Ask, även den om sms-lån som Egon Frid hade ställt till Mats Odell.
Egon Frid är upprörd över att det är för lätt att få sms-lån och kräver mer lagar och regler kring detta. Redan idag finns dock lagar och regler att följa, vilket jag pekade på i mitt första inlägg:
"Det finns ett antal olika möjligheter att redan i dag agera. Det utvecklas nya former för olika verksamheter. Det kan ske via Internet och via sms. Det är möjligen i viss mån nya miljöer. Men i allt väsentligt ska gällande lagstiftning gälla även på de nya områden som utnyttjar nya teknikmöjligheter."
Egon Frid verkar också mena att vuxna människor inte är rättsligt ansvariga för sina andlingar, vilket jag också påpekade i mitt andra inlägg:
"Fru talman! Egon Frid tycks mena att den enskildes ansvar även för sina egna rättshandlingar bör vara minimalt. Man ställer sig frågan om Egon Frid tror att människor i allmänhet skulle bli mindre benägna att ta sms-lån och andra liknande lån om det fanns statliga saneringslån – något som nämns i interpellationen."
"För egen del tycker jag nog att det är mycket viktigare att konsumenter, framför allt unga konsumenter, har tillräcklig kunskap om vad som krävs för att kunna ta ansvar för sin ekonomi. Det har tidigare bland annat talats om bättre utbildning i konsumentkunskap i skolan."
Jag deltog också i interpellationsdebatten om namnlagen, inetrpellationen ställd av Börje Vestlund, vilken menar att regeringen inte går fram tillräckligt snabbt med frågan om förändringar i namnlagen. Den socialdemokratiska regeringen lyckades inte göra någonting under en tid av fem år. Alliansregeringen har under alla omständigheter lyckats få ihop en tidplan för arbetet, vilket jag påpekade i mitt första inlägg:
"Nu har regeringen aviserat att man ska ta initiativ till en översyn av namnlagen, men det kan ske tidigast under 2008. Jag har respekt för det av det skälet att det finns en mängd olika lagar som behöver ses över och en mängd olika frågor att bereda i Regeringskansliet. Man kan säga att regeringen genom att ange när man ska ta tag i frågan om namnlagen också har prioriterat den frågan. Det tycker jag är väsentligt att framhålla i detta sammanhang."
Mitt andra inlägg hittar du här.
Egon Frid är upprörd över att det är för lätt att få sms-lån och kräver mer lagar och regler kring detta. Redan idag finns dock lagar och regler att följa, vilket jag pekade på i mitt första inlägg:
"Det finns ett antal olika möjligheter att redan i dag agera. Det utvecklas nya former för olika verksamheter. Det kan ske via Internet och via sms. Det är möjligen i viss mån nya miljöer. Men i allt väsentligt ska gällande lagstiftning gälla även på de nya områden som utnyttjar nya teknikmöjligheter."
Egon Frid verkar också mena att vuxna människor inte är rättsligt ansvariga för sina andlingar, vilket jag också påpekade i mitt andra inlägg:
"Fru talman! Egon Frid tycks mena att den enskildes ansvar även för sina egna rättshandlingar bör vara minimalt. Man ställer sig frågan om Egon Frid tror att människor i allmänhet skulle bli mindre benägna att ta sms-lån och andra liknande lån om det fanns statliga saneringslån – något som nämns i interpellationen."
"För egen del tycker jag nog att det är mycket viktigare att konsumenter, framför allt unga konsumenter, har tillräcklig kunskap om vad som krävs för att kunna ta ansvar för sin ekonomi. Det har tidigare bland annat talats om bättre utbildning i konsumentkunskap i skolan."
Jag deltog också i interpellationsdebatten om namnlagen, inetrpellationen ställd av Börje Vestlund, vilken menar att regeringen inte går fram tillräckligt snabbt med frågan om förändringar i namnlagen. Den socialdemokratiska regeringen lyckades inte göra någonting under en tid av fem år. Alliansregeringen har under alla omständigheter lyckats få ihop en tidplan för arbetet, vilket jag påpekade i mitt första inlägg:
"Nu har regeringen aviserat att man ska ta initiativ till en översyn av namnlagen, men det kan ske tidigast under 2008. Jag har respekt för det av det skälet att det finns en mängd olika lagar som behöver ses över och en mängd olika frågor att bereda i Regeringskansliet. Man kan säga att regeringen genom att ange när man ska ta tag i frågan om namnlagen också har prioriterat den frågan. Det tycker jag är väsentligt att framhålla i detta sammanhang."
Mitt andra inlägg hittar du här.
torsdag 14 juni 2007
Fredagsdebatter i kammaren
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
