lördag 22 september 2012

Pågående och fortsatt arbete för ökat bostadsbyggande

Det pågår arbete med att utveckla regelverken inom plan- och byggområdet i syfte att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande. Detta arbete innefattar några olika delar.

Jag ska i detta inlägg beröra några av de grundläggande reglerna och deras tillämpning.
 
Här är utgångspunketen att vägen från idé till färdigt hus måste kortas. Av den anledningen finns det skäl att sätta planfrågorna i fokus. Den nya plan- och bygglagen som trädde i den 1 maj 2011 syftar bland annat till att genom tydligare regler lägga grunden för en ökad förutsägbarhet för både enskilda och företag.
 
En annan väsentlig ändring är att instansordningen har ändrats på så sätt att huvuddelen av de mål som enligt den tidigare ordningen handlades i förvaltningsrätt och hos regeringen har förts över till de nya till mark- och miljödomstolarna. Den nya instansordningen syftar till att ge en tydligare och enhetligare rättstillämpning inom plan- och byggområdet. Tidigare förekom parallella prövningar genom att delvis samma frågor kunde prövas i ett planärende och därutöver i en särskild miljöprövning. Den nya ordningen syftar också till att skapa en mer enhetlig och sammanhängande praxis genom att miljöfrågor, enligt miljöbalkens regler, prövas samtidigt som planfrågor enligt plan- och bygglagen prövas. Det har i och för sig alltid varit så att god planeringsstandard, enligt plan- och bygglagen, ska innefatta hänsyn till alla relevanta regler i miljöbalken. Nu blir detta samband tydligare i rättspraxis.

Utöver det jag har nämnt nu behövs det ytterligare åtgärder. De långa handläggningstiderna för överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen kan åtgärdas genom att - till exempel - precisera inriktningsmål för länsstyrelsernas handläggningstider samt att öka resurserna för länsstyrelsernas och mark- och miljödomstolarnas handläggning. Här har regeringen i budgetpropositionen sagt att ytterligare möjligheter att effektivisera handläggningen av överklagade ärenden kommer att utredas, bland annat genom översyn av instansordningen. Här har regeringen sagt sig vilja överväga en koncentration av handläggningen till färre länsstyrelser.
 
Enligt min mening vore det ännu mer ändamålsenligt att avskaffa länsstyrelseledet vid prövning av kommunernas beslut om planer och bygglov. Ett skäl till detta är att ett led mindre skulle snabba upp prövningeen av överklaganden. Att detta i sig knappast skulle öka belastningen på mark- och miljödomstolarna sig framgår också av att endast ett relativt litet fåtal klagande nöjer sig med länsstyrelsens prövning. De allra flesta överklagar länsstyrelserna beslut i dessa frågor till mark- och miljödomstol och tidigare till förvaltningsrätterna.
 
När det gäller pågående arbete finns det skäl att nämna att en utredare fått i uppdrag att bland annat kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i
plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och i Boverkets byggregler. Genom tilläggsdirektiv har utredaren också fått i uppdrag att bedöma behovet av ett kompletterande ekonomiskt konsumentskydd och hur ett sådant skydd kan utformas i fall obligatoriet att teckna byggfelsförsäkring avskaffas.
 
En annan utredare har fått i uppdrag att se över bestämmelserna om genomförande av detaljplan i plan- och bygglagen för att möjliggöra en effektivare plangenomförandeprocess. Flera studier visar att planeringsprocesserna tar längre tid i Sverige än i de nordiska grannländerna och Tyskland. 

I Tyskland har detaljplaneprocessen kortats avsevärt genom ett förenklat planförfarande. Det finns anledning att undersöka det tyska systemet närmare och utreda möjligheterna att genomföra något liknande i Sverige.

1 kommentar:

  1. Ovanstående verkar bra men varför har vi anmälningsplikt för enkla åtgärder som installation av eldstad etc? Då äldre kaminer saknar intyg går det inte att installera dessa är en konsekvens, miljö säger ni -lobbying säger jag från tillverkare! Hissfirmorna har ju verkligen lyckats lobba så vi har snart byggt om alla hissar trots väldigt få olyckor. Tillgänglighet är nästa modenyck, får det kosta hur mycket som helst? Hur många sitter i rullstol eller har grava rörelsehinder och samtidigt KAN nyttja dessa ombyggda miljöer? Dessa investeringar skulle ha kunnat bekosta otroligt mycket annat, vid nybyggnad går det att ställa krav men i befintlig miljö, har vi råd då vi behöver spara energi inte slösa!.

    SvaraRadera