Försvarsfrågor

Eftersom civilutskottet (gamla lagutskottet + gamla bostadsutskottet) i praktiken har dubbla beredningsområden jämfört med andra riksdagsutskott får jag inte så mycket tid över för försvarsfrågor.

Jag har dock tidigare arbetat med försvarsfrågor inom polisen under sex års tid och då bland annat skrivit publikationen folkrätt för poliser, en lärarhandledning till det videogram med samma titel som som producerades av Polishögskolan.


Jag är också medförfattare i kustjägarnas jubileumsbok som gavs ut i samband med kustjägarverksamhetens 50-års jubileum 2006. I den boken skriver jag om utbildningsåret 1976 - 77. Jag var 18 år när jag ryckte in på kustjägarskolan en gråmulen höstdag 1976.

Besök på Marinbasen och Kockums i Karlskrona samt på F17 i Ronneby

Den 12, 13 och 14 september besökte jag Marinbasen och Kockums i Karlskrona samt F17 i Ronneby tillsammans med den moderata försvarskommittén. Besöket var planerat sedan tidigare och inte någon "brandkårsutryckning" i försvarsfrågan.

Under torsdagen (den 13 september) besöktes först tredje sjöstridsflottiljen. Där fick vi en presentation och en rundvisning ombord på HMS Härnösand - en korvett av Visby-klass. Därefter togs vi med på en sjötur med HMS Trossö i det alldeles utomordentligt vackra vädret. HMS Trossö deltog i övning Tipex som ägde rum strax utanför Karlskrona. Från HMS Trossö hämtades vi med stridsbåt 90 och transporterades sedan åter till Marinbasen där vi besökte första ubåtsflottiljen.

Det var ett tag sedan jag åkte i en stridsbåt 90. Under min värnpliktsutbildning åren 1976 - 77 och under krigsförbandsövningar under tiden därefter tillbringade jag dock ganska många timmar i den tidens motsvarighet; transportbåt större, landstigningsbåt eller så kallad 200-båt.

Lokal media fanns naturligtvis på plats och jag blev intervjuad av två journalister som dock inte publicerade någonting av det jag sade. Om man uttrycker sig nyanserat blir det inte så mycket att göra sensationell journalistik på. Av det skälet kom i stället andra riksdagsledamöters uttalanden på pränt. Alla var dock inte glada när lokaltidningarna lästes vid frukostbordet nästa morgon.

Efter rundvisning ombord på en ubåt av Gotlands-klass informerades vi om vad en sådan svensk ubåt hade presterat i samband med marina övningar i USA under två års tid. Ubåtens förmåga och egenskaper hade uppenbarligen imponerat djupt. Slutligen förevisades vi några byggnader som var under uppförande på basen och vandrade runt i "finska kyrkan" som hade renoverats på ett hedervärt sätt. Sedan var det dags att besöka Kockums som bland annat bygger de nyss nämnda ubåtarna av Gotlands-klass.

Under fredagen (den 14 september) besöktes Blekinge flygflottilj (F17) i Ronneby. Efter information om läget för den del av NBG (Nordic Battle Group) som utbildas av F17 följde information om JAS 39 Gripen och därefter en rundvandring i hangarerna. Till lunchen anslöt också personal från helikopterverksamheten. Stämningen var tryckt med anledning av den tragiska helikopterolyckan som hade inträffat ett par dagar tidigare. Efter lunchen skrev jag mitt namn i de kondoleansböcker som fanns tillgängliga och växlade några ord med förbandets präst. Naturligtvis gick tankarna också till de förolyckades nära anhöriga.

Satsning på samlad information om boendefrågor

Regeringen vill samla information om boendefrågor för konsumenter. Boverket får därför i uppdrag att upprätta en informationsportal.

Flera utredningar har påvisat konsumenternas behov av samlad information om bostads- och boenderelaterade frågor. Problemet är att förekommande information om köp och försäljning av bostäder och andra frågor om boende och byggande i dag är utspridd på en mängd olika myndigheter såsom Konsumentverket, Fastighetsmäklarnämnden, Boverket och Energimyndigheten.

Riksrevisionen har i en granskningsrapport konstaterat att många konsumenter har klagomål på fastighetsmäklare. Det kan vara svårt för en konsument att avgöra vart han eller hon bör vända sig med sina klagomål. En stor del av klagomålen hos Allmänna reklamationsnämnden och de kommunala konsumentvägledarna utgörs för övrigt av boenderelaterade frågor.

Regeringen vill ge Boverket i uppdrag att i samråd med Konsumentverket och Fastighetsmäklarnämnden kartlägga behoven och utbudet av information samt att föreslå tillvägagångssätt för att upprätta en samlad informationsportal om boendefrågor.
Portalen bör innehålla information om olika upplåtelseformer, finansiering och lagstiftning, rättigheter och skyldigheter på bostadsmarknaden, försäkringar, boendekalkyler, bosparande, byggande och renovering, andrahandsuthyrning och bostadsbidrag. Portalen kan därutöver innehålla information om inomhusmiljöfrågor (exempelvis frågor om ventilation, fukt- och mögelskador och om radon) samt information om sådant som man bör tänka på inför köp eller försäljning av fastigheter och bostadsrätter och vid anlitandet av fastighetsmäklare. Portalen ska länka till andra relevanta myndigheter, organisationer och aktörer.

Anslagen för denna satsning ligger inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik som sorterar under civilutskottet.

Nämndemannautbildning

För lite mer än en och en halv vecka sedan ägde det första utbildningstillfället för moderata nämndemän från Stockholms stad och län rum. Inbjudna var nämndemän i länets tingsrätter och Svea hovrätt. Intresset var mycket stort och frågan är om så många människor vid något tillfälle tidigare har befunnit sig samtidigt i Schönfeldska praktsalen. Deltagarantalet var lite drygt 160 personer.

Borgarrådet Mikael Söderlund fick i egenskap av representant för Stockholms stads förbundsstyrelse inleda med en mer allmän presentation från sitt ansvarsområde för att sedan avsluta med lite reflektioner om hur han såg på sin tid som nämndeman och nämndemannauppdraget. Därefter redogjorde vår justitieminster Beatrice Ask för vad som är på gång inom justitiedepartementet. Programmet fortsatte med att Marie Schött (nämndeman i Stockholms tingsrätt) och Solveig Fröberg (nämndeman i Svea hovrätt) berättade om hur de såg på nämndemannauppdraget och om sina egna erfarenheter. Därefter var det dags för mig - i egenskap av sammankallande i samrådsgruppen för nämndemän - att träda in och svara på allehanda frågor tillsammans med Marie och Solveig. Det kom upp en mängd frågor om nämndemannatjänstgöringen, frågor om ansvar, skuld och påföljdsbestämning, men även om hur jag som domare ser på olika saker. Nuförtiden har jag tyvärr inte möjlighet att diskutera denna typ av frågor så ofta, så jag kände en viss längtan tillbaka till mitt arbete som rådman i Stockholms tingsrätt. Programmet avslutades med en presentation av min syn på samrådsgruppens roll och syfte.

En högst väsentlig sak att framhålla i ett sammanhang som detta är att en nämndeman aldrig någonsin får lägga sin politiska uppfattning till grund för dömandet och att en nämndeman är lika bunden av gällande rätt (lagstiftning och rättspraxis) som en lagfaren domare.

Huge Fastigheter AB:s ägardirektiv

Peter Andersson (s) citerar på sin blogg vad jag skrev den 9 september om Huge Fastigheter AB:s ägardirektiv från förra mandatperioden. Peter Andersson har valt ut det första av två stycken. Det andra stycket har han inte citerat. Jag kan i och för sig förstå varför han inte har gjort det. I det andra stycket står nämligen följande:

"För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen."

Om de nya ägardirektiven skulle ha granskas av Boverket tror i vart fall jag att de skulle ha haft alla möjligheter att bedömas som de i särklass bästa. Den granskningen lär i förekommande fall vara gjord vid samma tid nästa år, så vi får väl se.... Sedan förhåller det sig självklart så att Boverket inte bedömer vilka ägardirektiv som bäst återger socialdemokratisk politik, vilket Peter Andersson tycks tro. Det är snarare om ägardirektiven är tydliga och om ägarkommunen uttalar vad man vill med sitt bostadsbolag som är de avgörande kriterierna vid bedömningen.

Fortsatt goda tider på arbetsmarknaden

I dag kom Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning för augusti. Siffrorna är - precis som för juli - glädjande. På ett år har 131 000 personer kommit i arbete. En stor del av ökningen, 46 000 personer, ligger i åldersspannet 16-24 år.

AMS presenterade i tisdags, den 11 september, arbetsmarknadsläget för augusti. Även dessa siffror visar på en positiv utveckling, nämligen att fler kommer i jobb och att arbetslösheten bland unga sjunker.

Bryter man ned siffrorna från AMS till kommunal nivå och därefter tittar på min hemkommun Huddinge så ser man att arbetslösheten i augusti 2007 ligger på 2,8 procent, vilket motsvarar
1 627 arbetslösa. I augusti 2006 var motsvarande siffra 3,4 procent (1 974 arbetslösa).

En politik som leder till att fler kommer i arbete har medför bara vinster, både ur ett mänskligt och ur ett ekonomiskt perspektiv.

Vårbyfestivalen

Den 7-9 september ägde Vårbyfestivalen rum i Vårby Gård. När jag kom till platsen för aktiviteterna strax före kl. 15.00 i lördags blev jag förvånad över alla tivoliattraktioner som fanns på platsen. Vårby Gårds bo- och trivselförening hade uppenbarligen lyckats väl i sina ambitioner.

Kl. 15.00 började invigningen av det som egentligen inte har varit någonting annat än underhållsåtgärder - låt vara uppskattade sådana - från Huge Fastigheter AB:s sida. Först ut var Rolf Carlsson (s), ordförande i Huge under förra mandatperioden. Därefter var det min tur. Jag talade i egenskap av nuvarande ordförande i Huge om att jag anser att Vårby Gård är ett fint område som till stora delar ligger inbäddat i grönska. Jag återkopplade även till den historiska dimensionen för att sedan nämna något om underhållsåtgärder i allmänhet, det förhållandet att Huge klarar underhållet av fastigheterna i sina miljonprogramsområden, något om kommunens satsning på utomhusmiljön i Vårby Gårds centrum, upprustningen av Vårbyskolan och problemet med kvalitén i själva centrumanläggningen.

Invigningen avslutades av Mats Odell som redogjorde för regeringens bostadspolitik och vilka ambitioner som finns för framtiden. Efter Mats Odells anförande guidade Huges områdeschef Bengt Backman runt i området. Rundvandringen avslutades på Huges områdeskontor där det bjöds på utmärkt förtäring. Efter besöket på områdeskontoret bar det av till moderaternas årligen återkommande och välbesökta grillfest vid Magasinet i Segeltorp.

Boverkets plan- och byggdagar

I början på veckan (måndagen den 3 -- onsdagen den 5 september) var jag på Boverkets plan- och byggdagar i Karlskrona. Under måndagen började programmet med en inledande debatt om plan- och bygglagen (PBL) och dess grundprinciper som firar 100 år i år. Panelen bestod av ett antal personer som i sitt dagliga arbete sysslar med samhällsplanering. En informativ och bra tillställning!

Under tisdagen deltog jag i seminariet, "Nyttan med allmännyttan?" och under onsdagen satt jag i den stora skaran som intresserade sig för seminariet "Med PBL ska staden byggas!". Enligt en uppgift från den ansvarige avdelningschefenpå Boverket, Micaela Schulman, hade 245 personer anmält sig till PBL-seminariet. Totalt deltog 850 personer i plan- och byggdagarna.

Jag är positivt överraskad av både innehållet och kvalitén på den inledande debatten och de två seminarier som jag deltog i.

Först något om seminariet "Nyttan med allmännyttan?" som gav tillfälle till reflektioner kring kärnfrågan: Vad är egentligen nyttan med allmännyttan? Seminariet kan nog närmast beskrivas som en diskussion kring frågan om kommunerna ska äga bostäder efter att den frågan satts i relation till framtidens utmaningar.

Efter en bred men samtidigt djupgående diskussion presenterade tre kommuner sin hantering av sina bostadsbolag. Nacka kommuns beslut att sälja allt jämfördes med vad som skett i Malmö och i Göteborg. I exemplen från Malmö och Göteborg var det tydligt att allmännyttan ryckte in när en situation inte kunde hanteras tillfredsställande på andra sätt. Så har allmännyttan fungerat historiskt och det finns nog i vissa fall fortfarande behov av att det är så i dag. Lite kortfattat kan man nog säga att om allmännyttan inte behövs som kommunalt redskap så behöver kommunen inte heller ha ett bostadsbolag. Intressant var också att man i Göteborg hade träffat en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken och allmännyttans roll.

Under seminariet framkom det att man från Boverkets sida hade tittat på ett antal kommuners ägardirektiv till sina bostadsbolag. Man hade bland annnat studerat Huddinge kommuns ägardirektiv till Huge Fastigheter AB. Huges ägardirektiv ansågs vara mycket bra - bland de bästa man sett - trots att det var ägardirektiven från den förra mandatperioden när kommunen hade en (s)-ledd majoritet.

För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen.

Seminariet "Med PBL ska staden byggas!" hade två inledande föredragshållare, dels advokaten Annika Gustafsson, som gick igenom ett antal problem och kommenterade aktuella rättsfall, dels juristen Peggy Lerman, med sin byrå Lagtolken PL AB. I egenskap av domare är jag på grund av tidigare omfattande erfarenheter nästan automatiskt skeptisk till "jurister med en egen liten låda". När det gällde Peggy Lerman undrade jag särskilt också med tanke på den klädsel hon hade valt. Hennes klädsel stod i skarp kontrast mot Annika Gustafssons korrekt advokatmässiga klädsel.

Efter att Peggy Lerman hade börjat sitt föredrag byttes min skepsis snabbt till beundran av ett väl genomfört, bra framfört och för målgruppen bra illustrerat föredrag. Det lämnades tydliga besked om att PBL inte utnyttjades så som det var tänkt, att PBL var ett alldelses utmärkt instrument för samhällsplanering och att uppfattningen att "PBL inte fungerar" i första hand nog berodde på bristande egen kompetens. Budskapet togs emot med applåder och näst intill jubel trots att det egentligen var klart negativt för nästan samtliga seminariedeltagare. Peggy Lerman klargjorde också på ett bra och tydligt sett hur miljöbalken (MB) och PBL griper in i varandra och hur man måste resonera för att undvika att exempelvis detaljplaner senare helt eller delvis sätts ur spel med stöd av bestämmelser i miljöbalken. Med tanke på vad Peggy Lerman talade om, hur hon gjorde det och hur hon hade illustrerat föredraget (med familjens hund) framstod även hennes klädsel som helt rätt efter en stund.

Från deltagarna efterfrågades exempel på hur man kan minska antalet överklagade planer.
Peggy Lerman svarade att det finns många sådana exempel som fungerar alldelses utmärkt. Det viktiga är att man från kommunens sida har en tidig dialog och att man lyssnar ordentligt på de synpunkter som kommer fram. "Den metoden kallas PBL!" En kvinna som numera sade sig arbeta på Sveriges kommuner och landsting (SKL) upplyste om att när hon tidigare var ansvarig för alla planfrågor i en kommun överklagades endast en handfull av flera hundra planer på grund av en välutvecklad dialog.

Slutsatsen av det andra seminariet blir närmast att om man är missnöjd med PBL så saknar man kunskaper att använda regelverket. Därmed inte sagt att det inte behövs förändringar.

Min egen allmänna utgångspunkt är att ingenting är så bra att det inte kan göras ännu bättre.

Bra start på september

September månad har startat bra. Enligt AMS veckostatistik för vecka 35 minskade arbetslösheten med 5 072 personer. Jämfört med samma vecka förra året är det en minskning med 123 983 personer.

Se debatten i TV4 Stockholm

I morse debatterade jag med Terje Gunnarsson, ordförande för Hyresgästföreningen i Stockholm, om hur andrahandsuthyrningen av bostäder kan öka. Orsaken till att frågan har väckt debatt är nog främst de tilläggsdirektiv som den som nuvarande regeringen har gett till utredaren. Tilläggsdirektiven innehåller dock inte något sådant som exempelvis Barbro Engman från Hyresgästföreningens riksorganisation tycks göra gällande, nämligen marknadshyror.

Utredningen tillsattes strax före valet 2006 av den förra regeringen, som också gav de ursprungliga direktiven till utredaren.

Ett av förslagen som diskuteras är om det kan tillåtas att den som hyr ut i andra hand får ta ut en högre hyra än vad som kan anses vara skäligt enligt bruksvärdesprincipen. Skälet till att utredaren ska titta på detta är att den som hyr ut eller skulle kunna tänka sig att hyra ut en bostadsrättslägenhet eller ett småhus ofta har egna kostnader som ligger högre än vad som vid en prövning i hyresnämnden skulle anses utgöra en skälig bruksvärdeshyra. Att se över och lämna förslag till möjliga skattelättnader för den som hyr ut är en annan uppgift för utredaren. Utredningen är inte klar och det klokaste är nog att avvakta och se hur eventuella förslag ser ut innan en djupare diskussion förs. Man får inte glömma bort att det övergripande syftet är att öka det totala utbudet av bostäder.

Debatten i TV4 Stockholm kan du se här.

Direktiven till utredningen kan du läsa här och tilläggsdirektiven kan du läsa här.

Debatt i TV4 imorgon

I TV4 Stockholm imorgon bitti klockan 9.15 ska jag debattera andrahandsuthyrning av bostäder med Terje Gunnarsson, ordförande i Hyresgästföreningen Stockholm. Här och här är ett par artiklar som ger bakgrunden.

Rekordmånga i sysselsättning

Statistiska Centralbyrån, SCB, publicerar idag sin arbetskraftsundersökning (AKU). I pressmeddelandet står bland annat att under juli månad var antalet sysselsatta 4 660 000 personer, en ökning med 116 000, eller 2,6 procent jämfört med juli 2006. Antalet sysselsatta är därmed det högsta antal som uppmätts i AKU. Då bör man också veta att SCB publicerat AKU sedan 1959. Den förra toppnoteringen i antalet sysselsatta var från sommaren 1990.

Ökningen i sysselsättning är, som en teoretisk jämförelse, lika stor som om samtliga invånare i Huddinge- och Nynäshamns kommuner hade kommit i sysselsättning på ett år.

Från utanförskap till arbete

Jag har i dag tagit del av siffror från AMS (uppgifterna finns inte på nätet) som visar att till och med juli månads utgång har 10 649 personer fått ett nystartsjobb. Dessa jobb har tillkommit efter årsskiftet. Återigen bekräftas att detta med nystartsjobben är en lyckad reform.

Att fler än 10 000 personer har fått och tagit chansen att komma tillbaka till arbetsmarknaden genom en reform som vi inom Allians för Sverige har infört känns oerhört bra. Mest glädjande är att 1 040 av dem som har kommit tillbaka i arbete har gjort detta efter att ha varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i fem år eller längre.

World Water Week och Stockholm Water Prize

Jag har sysslat med VA-frågor under ett antal år och är därför styrelseledamot i Stockholm Vatten AB, Stockholm Vatten VA AB, Stockholm Vatten Utveckling AB och SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag). Intresset för vatten- och miljöfrågor väcktes när jag var ung och mycket intresserad av fiskar och fiske. Det intresset fick ett uppsving när jag under en tid i början av min juristkarriär tjänstgjorde som tingsnotarie på dåvarande vattendomstolen, Stockholms tingsrätt. Därefter har jag - som framgår av styrelseuppdragen - kommit att arbeta med den typen av frågor på kommunal nivå.

I torsdags, den 16 augusti, var jag närvarande vid utdelningen av Stockholm Water Prize i blå hallen i Stockholms stadshus och den efterföljande banketten. Ceremonin och banketten utgör höjdpunkten på World Water Week som äger rum i Stockholm i augusti varje år. I år har omkring 2 400 deltagare från 130 länder medverkat vid seminarier, workshops och andra aktiviteter. Inledningstalet - som hölls av Fredrik Reinfeldt - kan du läsa här.

Stockholm Water Prize är en global utmärkelse som delas ut årligen av stiftelsen Stockholm Water Foundation. Utmärkelsen kan tilldelas en person, en organisation eller en institution för genomförda "enastående vattenrelaterade aktiviteter". Detta kan vara inom områden som utbildning och kunskapsspridning, mänskliga och internationella relationer, forskning, vattenförvaltning eller vattenrelaterat bistånd.

Vinnaren av Stockholm Water Prize offentliggörs i samband med FN:s Världsvattendag, den 22 mars, varje år och belönas vid en prisceremoni i Stadshuset under världsvattenveckan i Stockholm i augusti varje år. Priset delas ut av H.M. Kung Carl XVI Gustaf.

Årets pristagare är professor Perry L. McCarty från Stanforduniversitetet i USA. Han har under en lång och framgångsrik forskarkarriär gjort banbrytande insatser kring rening av vatten. Hans insatser innebär utveckling av olika biologiska reningsprocesser som har lett till att - såsom som han själv uttryckte det i något sammanhang - det åter går att bada och fiska i tidigare förorenade vattendrag i USA. En av hans senaste forskningsinsatser är bakterier som kan bryta ned föroreningar i vatten från biltvättanläggningar.

Stockholm Water Prize delades för första gången ut år 1991 och inkluderar 150 000 USD, vilket motsvarar en dryg miljon kronor, och en kristallskulptur.

Den främsta behållningen från prisceremonin tycker jag för egen del var Perry L. McCartys och H.M. Kung Carl XVI Gustafs personliga, i vissa delar underfundiga, och träffsäkra tal under bankettmiddagen.

Faran med innehållslös etikettpolitik

På DN-debatt i dag skriver professorn Mats Alvesson under rubriken "Statusjakt och titelsjuka gör att vi mår dåligt". Mycket av det som berörs i artikeln gör att jag känner igen mig i mina egna funderingar: Begriper politiker alla gånger vad de håller på med? Finns det politiker som inte begriper eller har förmågan att begripa vilka effekter politiska beslut får längst ut i verksamheterna - i verkligheten? Svaret på den första frågan är nog i alltför många fall nej vilket i sin tur innebär att svaret på den andra frågan är ja.

Under mina 20-tal år som kommunalpolitiker har jag fascinerats av den intensitet och det intresse som många politiker visar för etiketteringsfrågor. Många tycks tro att man löser samhällsproblem genom att byta etiketter på olika företeelser och genom att använda nya benämningar på olika saker. I sådana sammanhang talar politiker många gånger om att "sända signaler" och tror att vad det handlar om är just benämningsfrågor eller med andra ord vad man för tillfället sätter för etikett på burken, utan att röra innehållet. De som ägnar sig åt sådant har nog inte reflekterat över vad politik egentligen bör handla om och att etiketts- och namnbyten inte står för något konkret.

Nej, det viktiga måste naturligtvis vara vad man åstadkommer i realiteten. Som politiker måste man skapa förutsättningar för att till exempel barnomsorgen, skolan, äldrevården, sjukvården och rättsväsendet faktiskt fungerar och att dessa samhällsfunktioner på bästa sätt kan lösa de uppgifter de är till för.

För att anknyta till det som sägs om läraren i artikeln, är lösningen för den som ska hantera bråkiga elever naturligtvis inte att visa upp ett papper från Skolverket där det står att han eller hon är "legitimerad lärare". Självklart handlar det i stället om faktiska kunskaper, reell kompetens och egen förmåga, det vill säga vad man kan, hur man är och hur man fungerar som person.

En annan sak som nämns i artikeln är meningslös akademisering. En risk med sådan akademisering, som sker på många håll, är att samhällskostnaderna för att åstadkomma något ökar. Kostnaden ökar men det som presteras i slutändan blir inte bättre. Kvalitet måste därför mätas utifrån verklig funktion och konkreta resultat. Det är dags att sluta upp med meningslösa etikettsbyten och att stoppa innehållslös statusinflation.

Lördagsutflykt

I morgon, lördag, åker jag med till Vaxholm för att lyssna på statsministern. Kom dit du också!

Fallande arbetslöshet mitt i sommaren

Mitt i sommaren rapporterar AMS - mycket glädjande - att arbetslösheten fortsätter att sjunka. I ett pressmeddelandet från AMS sägs det att arbetslösheten har sjunkit med 1,5 procentenheter i juli 2007 (3,7 procent arbetslösa nu) jämfört med juli 2006 (5,2 procent arbetslösa då). Det innebär att arbetslösheten har minskat med en tredjedel. Dessa siffror gäller hela riket.

I min hemkommun Huddinge har arbetslösheten sjunkit till 3 procent i juli 2007. Det motsvarar 1 760 arbetslösa. Motsvarande siffra i juli förra året var 3,6 procent, vilket motsvarade 2 106 arbetslösa.

Dessa siffror från AMS innebär att fler människor har kommit tillbaka in på arbetsmarknaden och att dessa människor därigenom har fått både arbetskamrater och en egen försörjning. Kampen mot utanförskapet går vidare.

Miljöenkät

I onsdags, den 1 augusti, publicerades mina svar i Aftonbladets politikerenkät om klimathotet.

Arbetet i civilutskottet under mitt första riksdagsår

Jag har tidigare redovisat lite översiktligt vad jag har sagt och gjort i riksdagen under mitt första riksdagsår. Det mesta av riksdagsarbetet märks dock inte direkt utåt eftersom arbetet sker i riksdagens utskott och i kommittéer.

Jag är ju som sagt ledamot i civilutskottet och suppleant i försvarsutskottet. Under början av riksdagsåret deltog jag i försvarsutskottets och försvarskommitténs arbete så ofta jag hade tid. Därefter prioriterade jag arbetet i civilutskottet. Det märks att civilutskottet i princip har dubbla beredningsområden jämfört med andra utskott. Detta kommer bland annat till uttryck genom antalet betänkanden.

Här nedan redovisas - lite kortfattat - civilutskottets betänkanden och beslut under mitt första riksdagsår. Jag har deltagit i arbetet med samtliga dessa betänkanden och en del ärenden har jag varit ansvarig för i civilkommittén och i utskottet. Uppgifterna kommer från riksdagens hemsida.


Räntebidraget avvecklas (CU1)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag om att avveckla den statliga byggnadssubventionen för ny- och ombyggnad av bostäder med hyres- eller bostadsrätt, det så kallade räntebidraget. Beslutet innebär att ett bostadsbyggnadsprojekt måste ha påbörjats senast den 31 december 2006 för att beviljas räntebidrag. Avvecklingen ska för bostäder som redan har beviljats räntebidrag ske under högst fem år med start den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:1
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU1
• Protokoll 43 (debatt) och 44 (beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet


Ändringar i luftfartslagen (CU2)

Passagerare som nekas att stiga ombord på ett flygplan på grund av överbokning eller inställt flyg har rätt till ekonomisk ersättning och assistans. Flygbolagen måste dessutom ge sina passagerare ett visst försäkringsskydd. Det är en del av innehållet i två förordningar som EU beslutade om 2004. För att komplettera förordningarna görs vissa lagändringar om tillsynsmyndigheter. Konsumentverket ska ha tillsyn över att förordningen om nekad ombordstigning efterlevs. Konsumentombudsmannen ska dessutom kunna stämma flygbolag i Marknadsdomstolen när de inte följer reglerna om att informera passagerarna om deras rättigheter enligt förordningen. Vidare ska Luftfartsstyrelsen ha tillsynsansvaret när det gäller försäkringsfrågorna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/06:3
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU2
• Protokoll 35 (debatt och beslut 2006-12-07)
• Läs mer om ärendet


Kompletterande bestämmelser till förordning om konsumentskyddssamarbete (CU3)

Konsumentombudsmannen ges utökade tillsynsbefogenheter vid tillämpningen av marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det är innebörden av att svensk lagstiftning anpassas till EU-lagstiftning. I EU-förordningen om konsumentskyddssamarbete är det fastställt att de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ska samarbeta med varandra och med EU-kommissionen. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:6
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU3
• Protokoll 44 (debatt och beslut 2006-12-20)
• Läs mer om ärendet


Överförmyndare ska kontrolleras bättre (CU4)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att omgående införa krav på att länsstyrelserna inspekterar överförmyndarna varje år. Regeringen bör också se till att tillsynen följs upp och att den samordnas nationellt. Överförmyndare finns i varje kommun och ska se till att den som har ett uppdrag som god man eller förvaltare sköter detta uppdrag på bästa sätt. Riksdagens beslut bygger på ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen anser att det finns för små resurser till länsstyrelsernas tillsyn av de kommunala överförmyndarna och att kontrollerna av dessa inte görs tillräckligt ofta. De inspektioner som görs har dessutom en rad kvalitetsbrister och länsstyrelserna gör ingenting åt de brister som upptäcks.
• Lättläst
• Teckenspråk (3,861 kbyte)
• Pressmeddelande
• Framställning/redogörelse 2005/06:RRS26
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU4
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-12)
• Läs mer om ärendet


Konsumentskyddet inom det finansiella området (CU5)

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om konsumentskyddet inom det finansiella området. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen. Det första innebär att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra styrningen och samordningen av konsumentskyddet inom det finansiella området. Enligt det andra förslaget ska regeringen vidta åtgärder som säkerställer en effektiv tillämpning av regelverket för konsumentskydd inom detta område samt överväga förändringar i nuvarande regelsystem för att stärka konsumenternas skydd.
• Framställning/redogörelse 2006/07:RRS4
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU5
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om sjöfylleri (CU6)

Riksdagen sade nej till två motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfylleri. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionärna föreslår att det införs dels en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU6
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (CU7)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU7
• Protokoll 61 (debatt och beslut 2007-02-15)
• Läs mer om ärendet


Nej till motionsförslag om barn och föräldrar (CU8)

Riksdagen sade nej till motioner som rör rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Riksdagen hänvisar till pågående arbete och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU8
• Protokoll 80 (debatt och beslut 2007-03-22)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om bostadsförsörjningsfrågor (CU9)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bostadsförsörjningsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Det gäller främst frågor om stöd till bostadsbyggande på landsbygden, boende för ungdomar, boende för äldre och förslag som gäller de allmännyttiga bostadsföretagens villkor. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU9
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om hyresrätt med mera (CU10)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om hyresrätt med mera. Motionerna handlar främst om hyresrätten som upplåtelseform, framför allt utformningen av bestämmelserna i hyreslagen. Andra motioner handlar om kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter och ombildning från hyresrätt.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU10
• Protokoll 79 (debatt och beslut 2007-03-21)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU11)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om associationsrättsliga frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera och lagen om ekonomiska föreningar. Andra motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU11
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om konsumentfrågor (CU12)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om konsumentfrågor. Motionerna handlar om bland annat konsumentpolitiken inom EU, marknadsföring, konsumentskydd och vissa frågor om bland annat överskuldsättning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU12
• Protokoll 75 (debatt och beslut 2007-03-15)
• Läs mer om ärendet


Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen (CU13)

Vid tillämpningen av bestämmelser i bokföringslagen och årsredovisningslagen som gäller nettoomsättningens storlek ska bland annat ideella föreningar och registrerade trossamfund till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Samma ska gälla för registrerade organisatoriska delar av registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar, vilt- och fiskevårdsområdesföreningar och stiftelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:27
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU13
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Misshandlad maka får behålla skadestånd vid bodelning (CU14)

En kvinna som har misshandlats av sin man och fått ersättning för det ska slippa att dela med sig av ersättningen till mannen vid en bodelning. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om skadestånd och bodelning. Beslutet innebär i korthet att så kallad kränkningsersättning ska kunna hållas utanför bodelningen, vilket det alltså inte gör i dag. Kränkningsersättning syftar till att kompensera offret för den kränkning av den personliga integriteten som ett brott, till exempel misshandel, har inneburit. Beslutet innebär också att om en av makarna vid en bodelning har andra skulder som uppkommit, exempelvis genom brott, ska dessa räknas bort från bodelningen. De nya reglerna, som också gäller make och registrerad partner, börjar gälla den 1 juli 2007.
• Lättläst
• Teckenspråk (2,946 kbyte)
• Pressmeddelande
• Proposition/skrivelse 2006/07:32
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU14
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Utmätningsförfarandet förenklas (CU15)

Utsökningsbalken ändras för att förenkla utmätningsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten. Förenklingarna tar särskilt sikte på enskilda mål, det vill säga i huvudsak mål som gäller verkställighet av privaträttsliga fordringar. Utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten tar hand om och säljer egendom som tillhör en betalningsskyldig. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008. Övriga lagändringar är föranledda av att en rikstäckande Kronofogdemyndighet ska inrättas. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:34
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU15
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om namnlagen (CU16)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU16
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor (CU17)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. De försäkringsrättsliga frågorna handlar bland annat om ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, överfallsskyddet i hemförsäkringar, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, könsneutrala försäkringspremier, trafikförsäkringen i framtiden, försäkringsbolagens insyn i belastningsregistret, jämkning av trafikskadeersättning och handläggningen av trafikskadeärenden. De skadeståndsrättsliga frågorna handlar om skadeståndsansvar för atomskador, skadeståndsansvar för multinationella företag och hundägares skadeståndsansvar.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU17
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om byggfrågor (CU18)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om byggfrågor. Motionerna handlar bland annat om frågor som regleras genom lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader samt frågor om energihushållning i byggnader, byggfelsförsäkring, bostadsanpassningsbidrag och byggforskning.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU18
• Protokoll 93 (debatt och beslut 2007-04-18)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om plan- och byggfrågor (CU19)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om planfrågor. Skälet är i huvudsak att riksdagen vill avvakta regeringens arbete med plan- och byggkommitténs slutbetänkande. Samtidigt understryker riksdagen att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag på ny lagstiftning. Motionerna handlade bland annat om plan- och byggprocessen, regelförenklingar, buller, brottsförebyggande planering och barnperspektivet i planeringen.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU19
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om fastighetsrätt (CU20)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om fastighetsrätt. Skälet är i flera fall att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken, expropriation och historiska arrenden. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU20
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om arvsrättsliga frågor (CU21)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om arvsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sockenfonder, arvsrätt för kusiner med flera, sambos arvsrätt och registrering av testamenten. • Utskottsbetänkande 2006/07:CU21
• Protokoll 83 (debatt) och 84 (beslut 2007-03-29)
• Läs mer om ärendet


Nej till motioner om naturresursfrågor (CU22)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU22
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet


Ändring i produktsäkerhetslagen (CU23)

Regeringen får möjlighet att meddela sådana föreskrifter som behövs för att kunna genomföra vissa av Europeiska kommissionens beslut om produktsäkerhet. Ändringen i produktsäkerhetslagen börjar gälla den 1 maj 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:48
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU23
• Protokoll 88 (debatt och beslut 2007-04-11)
• Läs mer om ärendet


Några aktiebolagsrättsliga frågor (CU24)

Aktiebolagslagens bestämmelse om att aktieägare i advokataktiebolag i viss utsträckning svarar solidariskt med bolaget för förpliktelser mot klienter upphävs. Det införs också nya bestämmelser om uppdelning ("split") och sammanläggning av aktier. Förslagen innebär att uppdelning och sammanläggning ska beslutas av bolagsstämman. När det gäller frågan om vissa missbruk av aktiebolagslagens fusionsbestämmelser föreslår regeringen en provisorisk lösning. Den innebär att det för giltigt beslut om kontantfusioner ska krävas att beslutet biträds av aktieägare med mer än nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:70
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU24
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet


Enklare få försäkringsskydd vid import av motorfordon (CU25)

Det blir enklare att få försäkringsskydd för den som vill importera ett motorfordon från ett annat EES-land. En försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige kan meddela försäkring för fordonet redan innan det förts in i Sverige, och köparen behöver inte längre skaffa någon försäkring i det land där fordonet är registrerat. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007 och är en följd av ett EU-direktiv om om motorfordonsförsäkring.
• Proposition/skrivelse 2006/07:50
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU25
• Protokoll 108 (debatt och beslut 2007-05-16)
• Läs mer om ärendet


Avtal EU–Danmark (CU26)

Riksdagen sade ja till lagändringar med anledning av ett avtal mellan EU och Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Avtalet innebär att bestämmelserna i Bryssel I-förordningen blir tillämpliga mellan EU och Danmark. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:106
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU26
• Protokoll 111 (debatt och beslut 2007-05-23)
• Läs mer om ärendet


Krav på tillstånd för ombildning av allmännyttan slopas (CU27)

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det inte längre ska behövas tillstånd från länsstyrelsen för att ombilda allmännyttans hyreslägenheter till bostadsrätter. Bestämmelserna om tillståndsprövning har funnits sedan 2002. Riksdagens beslut innebär också att kommuner ska kunna lämna hyresgarantier för hushåll som har svårt att hyra bostad trots att de har pengar, exempelvis på grund av regler om krav på fast anställning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:61
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU27
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet


Undantag från tekniska egenskapskrav på byggnader (CU28)

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få besluta om undantag från reglerna om tekniska egenskapskrav på byggnader. Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag. Beslutet innebär att undantag ska få göras om det finns särskilda skäl och undantaget avser uppförande eller ändring av byggnader i experimentsyfte eller byggnader som behöver flyttas. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
• Proposition/skrivelse 2006/07:62
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU28
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet


Nya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden (CU29)

Makar som har anknytning till olika nordiska länder ska få avtala om vilket lands lag som ska gälla för deras förmögenhetsförhållanden. Riksdagen sade ja till ett förslag från regeringen som har sin grund i en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Beslutet innebär också att när makar som inte ingått något avtal flyttar till ett annat nordiskt land börjar det nya hemlandets lag att gälla först efter en övergångstid på två år. Vidare ska rätten att förfoga över makarnas bostad avgöras enligt den lag som gäller i det land där bostaden finns. Dessutom ska giltigheten av ett äktenskapsförord bedömas enligt den lag som tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden när frågan bedöms. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
• Proposition/skrivelse 2006/07:60
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU29
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet


Grönboken om översynen av konsumentregelverket (CU30)

Civilutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om översynen av konsumentregelverket, KOM(2006)744). Översynen omfattar åtta EU-direktiv som har till syfte att skydda konsumenterna. Regeringen tycker att det vore bra att reglera gemensamma frågeställningar för konsumentskyddet i ett så kallat horisontellt instrument. Instrumentet bör omfatta alla konsumentavtal och kompletteras med en översyn och modernisering av de separata direktiven. Målsättningen bör enligt regeringen vara att uppnå fullständig harmonisering på en hög konsumentskyddsnivå. Utskottet framhåller i sin redovisning att det delar regeringens uppfattning och förutsätter att översynen innebär att nivån på det svenska konsumentskyddet kan bibehållas och att konsumentskyddet, såväl det nationella som det europeiska, utvecklas. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
• EU-dokument KOM(2006)744
• Utskottsutlåtande 2006/07:CU30
• Protokoll 103 (debatt och beslut 2007-05-10)
• Läs mer om ärendet


Ny instansordning för överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen (CU31)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny instansordning för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL). Beslutet innebär att en gemensam instansordning för bygglov och detaljplaneärenden och en samordning med miljöbalken ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet med instansordningen. Domstolsprövningen kommer att förläggas till miljödomstolarna, vilket bland annat ökar förutsättningarna för en snabbare handläggning av såväl PBL-ärenden som miljöbalksärenden, enligt beslutet.
• Proposition/skrivelse 2006/07:98
• Utskottsbetänkande 2006/07:CU31
• Protokoll 117 (debatt) och 118 (beslut 2007-06-01)
• Läs mer om ärendet

Snart riktig sommar och vila

Än har allt politiskt arbete inte klingat av. Nästa vecka ska jag vara på Gotland under onsdagen och torsdagen. Under onsdagen ska jag representera moderaterna i paneldebatten om könsneutrala äktenskap och under torsdagen är det moderaternas dag i Almedalen, med bland annat ekonomiskt-politiskt seminarium. Jag har också åtagit mig att tala inför en större grupp människor i Botkyrka kommun söndagen den 15 juli.

I dag har jag lagt sista handen vid ett sommarbrev som skall ut till alla medlemmar i moderaterna i Huddinge. Jag har också - i egenskap av nybliven sammankallande i samrådsgruppen för de moderata nämndemännen i Stockholms stad och län - börjat fundera på aktiviteter för den gruppen. Det lutar åt att det får börja med en introduktion på samma sätt som jag har haft för de moderata nämndemännen från Huddinge. En aktivitet som - glädjande nog - fick i det närmaste full uppslutning.

Jag har varit hemma i dag och i går, men i morgon ska vi åter ut till vår ö där vi tillbringar så mycket tid vi kan. Här nedan finns en riktigt fin sommarbild därifrån.