Planer

Mina planer för sen eftermiddag och kväll hittar du här.

Insändare om pengar till Huddinge

I veckans nummer av Mitt i Huddinge finns en insändare som jag skrivit. Insändaren handlar om vad regeringens budget för nästa år innebär för Huddinge kommun. Insändaren nedan i sin helhet.

Nya miljoner till Huddinge i välfärdssatsning

Skolan och sjukvården ska inte drabbas av den ekonomiska krisen. Det är syftet med de extra tio miljarder som regeringen anslår till välfärdens kärna i höstens budget.

Den finansiella krisen har slagit hårt mot Sverige. Stora insatser krävs nu för att vända den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden som är en följd av krisen.

Kvaliteten i sjukvården, i äldreomsorgen och i skolan ska alltid vara hög oavsett hur konjunkturläget ser ut. Uppsägningar i kommuner och landsting skulle i dag riskera att ytterligare fördjupa lågkonjunkturen och öka risken för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Nedskärningar skulle dessutom innebära en försämring av kvaliteten och tillgängligheten till de grundläggande välfärdstjänster som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla.

Regeringen anslår därför 10 miljarder extra till kommuner och landsting i höstens budget. Vi moderater och övriga allianspartier tycker inte att det är rimligt att skära i välfärdsverksamheterna på grund av krisen. En ansvarsfull krishantering får därför inte innebära att välfärden och människors grundläggande trygghet drabbas.

För Huddinges del innebär satsningen 71 miljoner kronor. Genom tillskottet kan vi upprätthålla verksamheternas kvalitet och samtidigt dämpa lågkonjunkturens negativa effekter. Till dessa 71 miljoner ska läggas de 121 miljoner som kom Huddinge till godo redan i vårpropositionen. Tillsammans ger detta nära 193 miljoner kronor extra.

Utöver satsningen tillför regeringen en miljard kronor i statsbidrag till landstingen för att hantera vaccinationer mot svininfluensan, i hela landet.

Genom välfärdssatsningen i höstens budget tar vi fortsatt ansvar för att hantera den ekonomiska krisen. Vi förstärker åtgärderna för att dämpa sysselsättningsfallet och vi motverkar arbetslösheten samtidigt som vi värnar välfärden för alla.

Det viktigaste i vår politik är att värna välfärdens kärnverksamheter och att lägga en långsiktig grund för att Sverige ska kunna återhämta sig ur krisen.

Anti Avsan, riksdagsledamot (M), Huddinge

Vallöftet om antalet poliser

Tidigare har Allians för Sverige presenterat förslag om att öka polisnärvaron, öka polisens utredningskapacitet och öka antalet poliser i yttre tjänst, bland annat genomatt till år 2010 öka antalet poliser till 20 000.

Så står det i Allians för Sveriges valmanifest från 2006 (finns att ladda ner här, tillsammans med ett antal andra dokument). Vi har sedan en god tid tillbaka vetat att målet skulle uppnås inom mandatperioden men det är alltid skönt att få fakta verifierade.

Under rubriken Nästa år kommer målet om 20 000 poliser vara uppnått skriver Rikspolisstyrelsen på sin hemsida:

Tidigare har Allians för Sverige presenterat förslag om att öka polisnärvaron, ökapolisens utredningskapacitet och öka antalet poliser i yttre tjänst, bland annat genomatt till år 2010 öka antalet poliser till 20 000.

Läs hela nyhetsnotisen här.

Ytterligare ett vallöfte att bocka av.

Stärkt skydd för hyresgäster

Läs gärna min bloggpost Vad menade Barbro Engman?, om förstärkt skydd för hyresgäster. Finns att läsa på bloggen Moderater i riksdagens civilutskott.

Årets motioner

Kl 16.30 idag avslutades allmänna motionsperioden för i år. Här listas de motioner som jag lämnat in under årets allmänna motionsperiod. Åtta stycken egna och en tillsammans med min tidigare utskottskollega Andreas Norlén (hemsida/blogg).

Beskatta Sverige kvar i krisen

Tidigare i eftermiddags var jag och lyssnade på statssekreteraren på Finansdepartementet, Hans Lindblad, som gick igenom den spretiga oppositionens olika budgetar. Det var en intressant genomgång.

Budgetarna spretar åt olika håll och en av mycket få gemensamma nämnare är att alla budgetarna är dåliga för Sverige. Man kan konstatera att oppositionens politik leder till lägre disponibla inkomster, högre kostnader och mindre marginaler för merparten av Sveriges befolkning, företag, kommuner och landsting.

Sammantaget kommer höjda skatter på arbete och försvagad arbetslinje innebära ungefär 10 000 färre jobb. Effekten av det försämrade företagsklimatet och att det blir dyrare att anställa innebär ungefär 30 000 färre jobb.

Oppositionen vill i olika grad avskaffa jobbskatteavdraget, antingen i delvis eller helt. Effekten av detta blir att man höjer skatterna för dem med lägst inkomster.

I det virrvarr av förslag av höjda skatter och bidrag som oppositionen leverar finns det några lika intressanta som oroande delar att lyfta fram.

Över en mandatperiod förlorar ett vårdbiträde knappt 11 000 kronor i disponibel inkomst med Socialdemokraternas skattepolitik. Med Vänsterpartiets skattepolitik blir förlusten drygt 70 000 kronor.

Effekten för en normalfamilj där jobbskatteavdraget tas bort, sänkta brytpunkter för statlig inkomstskatt och återinförd fastighetsskatt är tuff. Nota: 6 000 kr per år i ökade skatter, för det socialdemokratiska förslaget. Mycket pengar kan tyckas men det är ändå goda nyheter jämfört med den nota som Lars Ohly lämnar till samma familj: 38 000 kronor per år.

Oppositionen vill göra det dyrare att anställa ungdomar genom att ta bort halveringen av socialförsäkringsavgiften. Detta i en tid när många unga har det svårt på arbetsmarknaden.

Ovanstående är bara tre exempel på försämringar. Det finns ytterligare att ta av.

Ohly-effekten i den Socialdemokratiska budgeten är påtaglig. Med hårt politiskt arbete kan vi få det att förbli dåliga effekter i en motion, inte dåliga effekter i vanliga människors plånböcker.

Inte slutat

Mycket kortfattat vill jag bara meddela att jag inte slutat att blogga. För tillfället är jag inne i en mycket intensiv period, både vad gäller riksdagsuppdraget och på kommunal nivå.

Om en liten stund början dagens möte i EU-nämnden, där jag ska delta. Föredragningslista för mötet finns här (pressmeddelande här). För civilutskottets del bevakar jag punkten Fartygspassagerares rättigheter. En promemoria, ställd till riksdagen, om fartygspassargerarförordningen finns att läsa här.

Om vanliga människor, värderingar och civilkurage

Göran Hägglund (KD) skrev ett idépolitiskt inlägg på DN Debatt för någon vecka sedan. Han skrev bland annat:

Ytterst handlar detta om att folk har rätt att slippa bli besvärade av den politiska makten av den enda anledningen att de är vanliga.

Vi i alliansen talar mycket och gärna om frihet från höga skatter och regleringar, och det ska vi göra. Men riktig frihet innefattar också rätten att slippa få sitt privata liv påpassat och tillrättalagt av finskrittande ideologer. Om detta talar vi alltför sällan.
Det börjar bli hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt.

Och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är.

Jag håller med Göran Hägglund om detta vilket leder till följande reflektion.

Hur du och jag har levt våra liv bör rimligtvis inte vara måttstocken för hur andra människor vill och bör leva sina liv. Om detta är utgångspunkten borde exempelvis inte könsneutrala äktenskap heller vara ett problem för KD. Eller är det någon slags förment normalitet som ska vara avgörande? I förlängningen måste man ställa sig frågan om vem som i så fall är ”normal” och ”vanlig”. Är det bara de människor som av någon sorts moralisk överhet anses som ”vanliga” som får åtnjuta privilegiet att leva sina liv efter egna önskemål och att inte bli ansatta av den politiska makten?

Är det möjligen också samma ideologer som vill att vanliga människors civilkurage ska regleras i lag med straff som följd för den som inte klarar vad någon annans moral kräver i efterhand, övervägd i lugn och ro och utan att själv ha varit i en situation som kanske var helt överraskande och som man inte var tränad för. Detta kan framstå som särskilt märkligt om man beaktar att detta krav ska ställas på ”vanligt folk” samtidigt som svensk polis kan underlåta att ingripa av taktiska skäl, även när det gäller brott som begås mitt framför ögonen på ett inte obetydligt antal poliser.

Är det inte samma ideologer som vill komma med ett antal påbud med en tydlig moraliserande ansats på ett antal olika områden? Borde inte betraktelsen börja i den egna naveln? Först när den egna naveln rensats från allt ludd borde blicken möjligen höjas för att börja betrakta omvärldens motsvarande moraliska översitteri.

Det gäller att leva som man lär men också att lära sig att skilja på mitt och ditt, inte bara när det gäller egendom utan också när det gäller värderingar och olika synsätt på livet.

Läs gärna mina tidigare bloggposter om civilkurage och civilkuragelagar här och här.

Ikväll besöker Göran Hägglund till SVT Debatt - under programrubriken Kling, Klang och Svensson-förakt - för att diskutera kring dessa vanliga människor. Trailern för programmet ser du nedan.

Budgetgenomgång för Moderater på Södertörn

I dag har jag i riksdagen tagit emot en förhållandevis stor grupp med Moderater från Södertörnskommunerna i Stockholms län. Efter en rundvandring i riksdagen - som uppemot hälften hade deltagit i tidigare - presenterades det viktigaste i höstens budgetproposition för 2010. Intresset var stort och många bra frågor ställdes.

Vi har sett att vi har fått förbättrade offentliga finanser till följd av en stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld. Detta har ökat utrymmet att förstärka krisåtgärderna.

De viktigaste tre åtgärderna är:

1 Värna jobben

Detta sker genom att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast och genom att förbättra företagsklimatet.

2 Värna välfärden

Detta sker genom att prioritera kärnverksamheterna och en rättvisare fördelning.

3 Värna klimatet

Viktig mångfald

Att brandmän utsätts för stenkastning i samband med brandbekämpning är ett allvarligt bekymmer. Inom Södertörns brandförsvarsförbund, där jag är ordförande, har våra brandmän varit förhållandevis förskonade från detta. En delförklaring till detta är förbundets policy vid rekrytering; vi vänder oss till såväl kvinnor som män och vi vänder oss till personer med olika etniska bakgrund när vi söker nya brandmän.

Igår sändes ett inslag om detta i SVT:s regionala nyhetsprogram ABC, där jag intervjuas i min egenskap av ordförande. Efter ungefär tre minuter och 20 sekunder in i sändningen börjar inslaget.

Här hittar du sändningen (Svtplay).

Hänvisning till tidigare svar

Signaturen md2perpe har lämnat en kommentar. Kommentaren lämnades i lördags, 19 september, om jag minns rätt, i anslutning till en bloggpost som publicerades 26 juni. Innebörden i kommentaren är, antar jag, att jag inte besvarat en frågeställning. Om signaturen md2perpe inte syftar på en ny frågeställning så tror jag att det svar som söks finns här, publicerat sjunde september.

Dagens budgetläcka

I denna bloggpost finns ett urval av de satsningar som regeringen släppt hittills. Idag presenterades ytterligare en satsning: en reformering av trygghetssystemen för företagare. Syftet är att öka tryggheten för den som är eller vill bli företagare och för den som vill anställa.

• Ett uppbyggnadsskede på två år i sjuk- och föräldraförsäkringen för egenföretagare
• Större trygghet i arbetslöshetsförsäkringen för företagare under ett uppbyggnadsskede.
• Egenföretagare ges möjlighet att välja längre karenstid i sjukförsäkringen.
• ”Jämförelseinkomsten” för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen tas bort.
• Egenföretagare som tar ut tillfällig föräldrapenning ska kunna göra det på jämlika villkor som anställda.
• Möjligheten till havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön för företagare ska analyseras.
• Ökade incitament att driva företaget vidare även när företaget tillfälligt går sämre.
• Enklare att göra uppehåll i näringsverksamheten och få arbetslöshetsersättning.
• Tydligare regler för kombinatörer och för personer som driver företag som bisyssla.
• Generellt högkostnadsskydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare.

Regeringen har avsatt 480 miljoner för reformerna. En promemoria som beskriver reformerna finns att ladda ner på regeringens hemsida.

I vimlet

Jag, och min fru Ellinor, fastnade på en bild igår i samband med riksmötets öppnande. Bilden finns till beskådan på Realtid.se. Med på bilden är också Bo Arkelsten, pappa till min riksdagskollega Sofia Arkelsten (blogg).

Helgtips

På lördag är det ett år kvar till valet 2010. Detta manifesterar partierna i Alliansen med en gemensam aktivitet på Sergels torg. Kom gärna dit och lyssna på både musik och på tal av de fyra partiledarna. Programmet startar klockan 11.30. En kort notis på Alliansens gemensamma webbplats finns att läsa här.

För egen del har jag inte möjlighet att delta i ovanstående evenmang. Istället kommer jag att delta vid invigningen av Fullersta gård. Tyvärr sammanfaller evenemangen tidsmässigt.

Kortversion av regeringsförklaringen

Igår var det, som nämnt nedan, riksdagens högtidliga öppnande. Det innebär att arbetet i riksdagen tar fart på allvar igen.

Fredrik Reinfeldt läste upp sin regeringsförklaring. Jag tycker att det var en bra regeringsförklaring, som pekar ut riktningen för mandatperiodens sista år. Nedan finns några citat från regeringsförklaringen, en sorts kortvariant för den som inte har tid att läsa hela. Sammantaget ger citaten en relativt bra och överskådlig bild av regeringens arbete och mål under den gångna mandatperioden och krisen, samt prioriteringer för det kommande året.

Som en kompletterande bild till regeringsförklaringen så länkar jag nedan till ett urval av de satsningar i den kommande budgeten som hittills offentligtgjorts. Hurvida det blir en satsning på ytterligare ett jobbskatteavdrag får vi återkomma till.

• Ytterligare sänkt skatt för pensionärer (15 september)
• Högre studiemedel för Sveriges studenter (14 september)
• Investeringsstöd till trygghetsbostäder för äldre (11 september)
• Ytterligare 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (8 september)
• 10 miljarder för att värna välfärden i kommuner och landsting (7 september)
  

Regeringsförklaringen i sin helhet finns att ladda ner här.

Vi hade lagt en stark grund och mötte de sämre tiderna med historiskt höga sysselsättningsstal och stora framgångar i att bekämpa utanförskapet. Alliansregeringens arbetslinje – lägre inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare, bättre villkor att driva företag och att anställa samt värnande om de offentliga finanserna – gjorde att vi hade ett bättre utgångsläge än vi tidigare haft när vi mött sämre tider.

(...)

Redan under hösten stod det klart att finanskrisen skulle inverka på jobben och svensk arbetsmarknad. Vi såg det i en dramatisk efterfrågenedgång och en våg av varsel. Därför tog regeringen också flera initiativ för att dämpa krisens effekter i Sverige.

Jämfört med övriga länder inom OECD-området är den ekonomiska politiken i Sverige en av de mest expansiva. Denna omläggning av finanspolitiken har skett samtidigt som vi haft beredskap för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris orsakad av fortsatta problem i det finansiella systemet.

(...)

Kostnaderna för ohälsan har minskat snabbare än beräknat. Färre människor blir långtidssjukskrivna och fler lämnar långtidssjukskrivning. Kostnaderna för förtidspensionerna har blivit lägre genom att färre blir förtidspensionärer.

(...)

På arbetsmarknaden är bilden däremot fortsatt mycket dyster. Varsel och stigande arbetslöshet har skapat oro bland många människor. I arbetslöshetens skugga tvingas många till stora uppoffringar. Därför är det viktigt att krisens bördor fördelas rättvist. Att vi fortsatt anstränger oss för att hålla ihop Sverige.

(...)

Fler i arbete, fler jobb och färre i utanförskap är Allians-regeringens viktigaste mål. Det oroar därför att Sverige tillsammans med en rad andra länder står inför hotet att den stigande arbetslösheten förvandlas till ett växande utanförskap.

(...)

Vi vill inte åter igen vara med om att arbetslösheten stiger i dåliga tider för att sedan bita sig fast även under goda. Det var misstaget regeringar gjorde efter 1990-talskrisen. Ett misstag som lade grunden till det stora utanförskapet.

Regeringen möter hotet om en arbetslöshet som riskerar att bita sig fast med en kraftfull politik för jobb och företagande. Med aktivt stöd till människor som drabbas av arbetslöshet. Vi tänker inte återvända till en politik där människor förpassas till passiva system och döljs i statistiken. I stället ska goda förutsättningar skapas för att människor ska komma tillbaka till jobb och trygghet, till arbetskamrater och gemenskap.

(...)

Regeringens satsningar mot arbetslösheten riktar sig till alla människor som står utanför arbetsmarknaden. Totalt utökas antalet utbildningsplatser med cirka 23 000 och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärks med 54 000 platser. Ett antal åtgärder vidtas för att särskilt minska arbetslösheten bland unga.I vår förstärkta politik för utbildning och omställning kommer vi att föreslå satsningar inom universitet och högskola, yrkeshögskola samt yrkesvux och komvux. Vi kommer att fortsätta att ta steget bort från passivitet – mot ökat fokus på coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och arbetsmarknadsutbildning.

Därtill öppnar regeringen för en ny aktiveringsinsats (Lyft) inom statlig, kommunal och viss ideell verksamhet. Insatsen syftar till att aktivera personer som saknar arbete. Inriktningen på aktiveringsinsatsen ska vara sysselsättning inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola. Åtgärden syftar till att upprätthålla människors kontakt med arbetslivet samtidigt som den kan ses som en investering i vår miljö och omsorg.Med satsningarna vill regeringen förhindra att människor slås ut och att arbetslösheten fastnar på en hög nivå. De ger människor som förlorat jobbet bättre förutsättningar att snabbt komma tillbaka när konjunkturen efterhand vänder. De ger människor bättre möjligheter till jobb och rustar dem för nya arbetsuppgifter. För vi vet att det behövs för framtiden.

(...)

Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.

Bra kommunikationer är avgörande för vår förmåga att möta de framtida utmaningarna kring klimat och miljö, kring sysselsättning, regional tillväxt och utveckling av hela vårt land. Ett väl fungerande transportsystem och en god IT-infrastruktur är en förutsättning för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regeringens historiska satsningar på våra vägar och järnvägar, Sveriges framtida växtkraft, fortsätter därför med oförminskad kraft.

(...)

Regeringen vill att ytterligare resurser tillförs kommunsektorn för att möta krisens effekter. Statsbidragen till kommuner och landsting höjs tillfälligt med 17 miljarder kronor 2010. Utöver detta höjs statsbidragen till landstingen med 1 miljard kronor 2009 för att underlätta hanteringen av den pågående pandemin. Från 2011 höjs statsbidragen i kommunsektorn permanent med 5 miljarder kronor per år.

Tillsammans med andra satsningar innebär detta att Alliansregeringen 2010 har förstärkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006. På så sätt värnar regeringen välfärdens kärna, sysselsättningen och förtroendet mellan medborgarna och det offentliga.

(...)

För att fortsatt stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla en modern och välfungerande vård och omsorg tillförs ytterligare resurser under kommande år. Satsningen ska särskilt förstärka möjligheterna till en säker vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Regeringen vill också stimulera byggandet av trygghetsbostäder, stärka ledarskapet inom äldreomsorgen och utveckla det psykiatriska stödet till äldre.

(...)

Regeringen kan nu presentera ytterligare en skattelättnad för alla Sveriges pensionärer.Skatten sänks totalt med 3,5 miljarder kronor per år från 2010. Det ökar pensionärernas trygghet och förbättrar marginalerna, särskilt för de pensionärer, inte sällan kvinnor, som har de allra lägsta pensionerna.

(...)

Sverige har i dag den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i världen. Vi är ett av de länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer. Vi har visat att det går att skapa förutsättningar för nya jobb och ökad konkurrenskraft, samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö och att hejda klimatförändringarna. Det är resultatet av ett arbete som skett brett och långsiktigt med insatser från hela det svenska samhället. Ett arbete som nu fortsätter.

(...)

Mandatperiodens sista riksmöte inleds

Mandatperiodens sista riksmöte öppnas nu på tisdag, den 15 september. Öppnandet innebär också formellt att mitt fjärde år som riksdagsledamot inleds. Ett övergripande schema för dagen finns här och ett mer detaljerat körschema för dagen, för den verkligt intresserade, finns här.

Dagens kanske viktigaste punkt, politiskt sett, är att statsminister Fredrik Reinfeldt läser upp regeringsförklaringen för det kommande året.

SVT 24Direkt sänder från riksmötets öppnande klockan 13.40-ca 15.30. Ekoredaktionen direktsänder i radions P1 klockan 14.00-15.00.

Civilkurage kräver inte lagstiftning

På SvD Brännpunkt skriver justitieminister Beatrice Ask och Inger Davidsson (kd) att frågan om en så kallad civilkuragelag ska utredas. Utredaren kan komma att föreslå sådan lagstiftning ska införas men kan också komma att föreslå att "samla och förtydliga" nu gällande regler.

Min personliga uppfattning är att det finns sådant som är mer angeläget att utreda, inte minst av det skälet att en civilkuragelag inte är någon bra lösning. Ser man utredningsuppdraget i ljuset av Malmöpolisens tidigare i media uppmärksammade ”taktiska underlåtenhet” att ingripa mot pågående misshandel som förövades precis framför ett inte obetydligt antal poliser verkar en civilkuragelag särskilt märklig. Det kan ju inte vara så att folk i allmänhet bibringas uppfattningen att det ställs högre krav på vanliga medborgare än på polisen när det gäller att ingripa mot pågående brott. Jag tycker att det var pinsamt att höra Malmöpolisens bortförklaringar om varför man inte ingrep vid det aktuella tillfället.

Samma sak inträffade för många år sedan under en ”reclaim the city-demonstration” då länspolismästaren i Stockholm hade gett order om att polispersonalen inte skulle ingripa mot enskilda brott. Detta fick till följd att butiker slogs sönder och - om inte plundrades - så tillgreps i vart fall varor från ett antal butiker av demonstranterna. Här kan man tala om vanmakt när enskilda näringsidkare utsattes för pågående brott under tiden som polisen såg på.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om problemen med en civilkuragelag. Det finns skäl att upprepa detta.

En civilkuragelag är en lag, som enligt dess förespråkare, får till följd att den som inte ingriper i samband med ett brott eller inte gör tillräckligt mycket kan fällas till ansvar för brott själv. Det skulle med andra ord bli straffbart att inte ingripa eller att inte ingripa efter förmåga.

Redan i dag är det svårt att förmå vittnen att fullgöra den medborgerliga skyldigheten att vittna. Hur många vittnen kommer att ge sig till känna i framtiden - med en civilkuragelag - om obehaget är för stort redan i dag utan sådan lagstiftning? Naturligtvis ännu färre. Den som tror något annat måste leva i den bästa av världar. Sedan är det paradoxala att i den bästa av världar behövs det inte någon civilkuragelag, därför där fungerar allt ändå.

En enkel slutsats av detta är att förstår man inte problematiken eller har förmåga att ta till sig de faktorer som gör sig gällande "i verkligheten" så bör man inte komma med något förslag till ny lagstiftning. Diskussioner om denna typ av reaktiva lagförslag är alltför vanliga bland politiker. Förslaget om civilkuragelag har säkerligen till stora delar sitt ursprung i den massmedialt uppmärksammade så kallade dödsmisshandeln på Kungsgatan i Stockholm för några år sedan. En ytterligare fråga i sammanhanget är hur någon kan tro att det ska gå att lagstifta fram mänskliga egenskaper som dådkraft, gott omdöme, mod och medmänsklighet?

Demokratins kärna = rättsväsendet

I sin promemoria om satsningen med fyra miljarder på rättsväsendet skriver regeringen: ”Ett väl fungerande rättsväsende är kärnan i en fungerande demokrati.” Detta är ett uttalande jag gärna instämmer i men som många socialdemokrater har visat sig inte begripa.

När jag i början av denna mandatperiod i den allmänpolitiska debatten tog upp frågan domstolarnas viktiga roll i ett väl fungerande demokratiskt samhälle visade det sig i olika kommentarer att vissa socialdemokrater (som möjligen läst samhällskunskap i grundskolan) reagerade.

Jag sade bland annat följande: ”Jag konstaterar att starka och välfungerande domstolar utgör grunden för en stabil demokrati och för rättsstatens bestånd och en garant för den enskilda människans frihet och möjlighet att få upprättelse, om så behövs mot själva staten.”

Socialdemokraterna i fråga tycktes tro att det var politikerna i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet som hade den roll som rättsväsendet typiskt sett har i alla västerländska demokratier. Detta socialdemokratiska synsätt tyder på total okunskap om den så kallade maktfördelningsläran som i större eller mindre omfattning ligger till grund för demokratiska statsskick i hela världen.

Dessa socialdemokrater företrädde närmast det gamla sovjetkommunistiska synsättet som rättshistoriskt har kommit att kallas ”telefonrätt”, vilket innebär att en partifunktionär på tillräckligt hög nivå alltid kunde lyfta telefonluren och påverka exempelvis en domstols ställningstagande i sak. Tankemässigt ligger det som har kommit att kallas för ”Lidbommeriet” inte långt därifrån. ”Lidbommeriet” kan sägas innebära att om det föreligger en konflikt mellan juridik och politik så löses konflikten alltid till politikens förmån.

Min uppfattning är den motsatta. Lagar ska inte uttolkas av politiker utan av dem som har att tillämpa lagarna. Att riksdagen stiftar lag är en helt annan sak och vore inte möjligt om lagförslagen inte var föremål för en omfattande beredning av personer med gedigna sakkunskaper, vilket riksdagsledmöter tyvärr allt för ofta saknar.

Vi var där först!

Eftermiddagens nyhetsflöde domineras av att regeringen satsar fyra miljarder kronor på rättsväsendet. Kuriosa i sammanhanget är att statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga partiledare för Alliansen valde att presentera satsningen i samband med att de träffade poliser som arbetar på poliskontoret i Hallunda. Precis samma poliser som jag och Hillevi Engström träffade för knappt två veckor sedan. Det är roligt att hinna före statsministern i alla fall vid något tillfälle!

Här finns en länk till Ekots rapportering.

Som tjänstledig domare gläds jag lite extra åt att domstolarna tillförs 100 miljoner kronor i år och 150 miljoner kronor 2010.

Läs gärna promemorian Ytterligare 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (pdf) som finns att ladda ned i anslutning till pressmeddelandet som gick iväg tidigare idag.

Byggande av ägarlägenheter

Läs mitt inlägg om byggande av ägarlägenheter på Moderater i riksdagens civilutskott.