Försvarsberedningen kommer att presentera sin omvärldsanalys den 4 december, men har redan fått ett nytt uppdrag. Sten Tolgfors har gett i uppdrag åt försvarsberedningen att analysera, konsekvensbeskriva och att lämna förslag på försvarets inriktning för framtiden. Försvarsberedningens nya analys ska redovisas senast den 13 juni 2008 och innehålla avvägningar om insatsförsvarets förmågor och tillgänglighet och förslag till, och konsekvenser av, fortsatt utveckling av militära bi- och multilaterala samarbeten, exempelvis inom Norden och Östersjöregionen, såväl i operativt hänseende som i fråga om utbildning, logistik och annat. Analysen ska förhoppningsvis kunna utgöra ett underlag för en proposition (hösten 2008) om en ny och fördjupad inriktning av försvarspolitiken.
Det är naturligtvis för tidigt att ta ställning till om försvarsberedningen lyckas presentera en högkvalitativ och tillräckligt verklighetsförankrad omvärldsanalys, men däremot känner jag en viss oro över det nya uppdraget.
Vad som borde stå helt klart är att vi nu - ganska snart - måste bestämma oss för vilken väg vi ska gå om omvärldssituationen skulle förändras. Om orosmolnen återigen skulle hopas på himlen duger det inte att hamna i beslutsvånda. Med det försvar vi har kvar efter 2004-års försvarsbeslut har vi i den situationen - som jag ser det - bara två vägar att välja mellan. Antingen en kraftig och kostsam upprustning av vårt eget försvar eller - i likhet med i stort sett samtliga EU:s medlemsländer - en anslutning till NATO.
Sverige har haft tur och klarat sig tidigare. Efter första världskriget rustade vi ned och hade inte en rimlig möjlighet att klara den erforderliga återtagningstiden när orosmolnen hopade sig på himlen den gången. Utvecklingen i Ryssland kan knappast ses som positiv även om det för närvarande inte föreligger något militärt hot därifrån. Men det börjar bli dags att bestämma inriktningen för framtiden. Under alla förhållanden och även om Sverige på sikt skulle ansluta sig till NATO kan vår nationella försvarsförmåga inte tillåtas att bli alltför låg.
söndag 2 december 2007
onsdag 21 november 2007
Debatt om "hantering av underhållsstöd vid utmätning"
I går deltog jag i en interpellationsdebatt som gällde frågan om kronofogdemyndighetens hantering av underhållsstöd vid utmätning. Frågan ställdes i en (v)-interpellation till justitieministern. Problematiken kände jag igen som en som en av frågeställningarna som tagits upp vid ett möte med Insolvens - föreningen för överskuldsatta.
Efter ändringar i utsökningsbalken (som trädde i kraft den 1 januari 2005) är återbetalningsskyldighet för underhållsstöd jämställt med andra statliga fordringar i den företrädesordning som gäller vid löneutmätning. Detta innebär att tillägg för underhållsbidrag kan göras till det av kronofogdemyndigheten bestämda normalbeloppet vid utmätning men - från och med den 1 januari 2005 - inte längre för underhållsstöd. Jag anser att detta är en fullt rimlig ordning.
I (v)-interpellationen framställdes det hela på följande sätt: "Denna olikhet i behandlingen mellan de olika bidragsformerna leder till orimliga konsekvenser för de föräldrar som betalar underhållsstöd och är föremål för utmätning." Vidare angavs i (v)-interpellationen: "Då normalbeloppet inte räcker till utgifter för underhållsstöd har den underhållsskyldige rätt att söka socialbidrag enligt socialtjänstlagen. Det är en synnerligen märklig ordning att kommunala skattepengar ska gå till att finansiera vinster hos de finansbolag där de underhållsskyldiga har skulder."
Jag framhöll i debatten att jag har mycket svårt att se hur kommunala skattepengar kan gå till att "finansiera vinster hos finansbolagen" i en sådan situation. Här kan du läsa mitt första inlägg i debatten och här finns mitt andra inlägg.
Efter ändringar i utsökningsbalken (som trädde i kraft den 1 januari 2005) är återbetalningsskyldighet för underhållsstöd jämställt med andra statliga fordringar i den företrädesordning som gäller vid löneutmätning. Detta innebär att tillägg för underhållsbidrag kan göras till det av kronofogdemyndigheten bestämda normalbeloppet vid utmätning men - från och med den 1 januari 2005 - inte längre för underhållsstöd. Jag anser att detta är en fullt rimlig ordning.
I (v)-interpellationen framställdes det hela på följande sätt: "Denna olikhet i behandlingen mellan de olika bidragsformerna leder till orimliga konsekvenser för de föräldrar som betalar underhållsstöd och är föremål för utmätning." Vidare angavs i (v)-interpellationen: "Då normalbeloppet inte räcker till utgifter för underhållsstöd har den underhållsskyldige rätt att söka socialbidrag enligt socialtjänstlagen. Det är en synnerligen märklig ordning att kommunala skattepengar ska gå till att finansiera vinster hos de finansbolag där de underhållsskyldiga har skulder."
Jag framhöll i debatten att jag har mycket svårt att se hur kommunala skattepengar kan gå till att "finansiera vinster hos finansbolagen" i en sådan situation. Här kan du läsa mitt första inlägg i debatten och här finns mitt andra inlägg.
måndag 19 november 2007
Trafik- och arbetsskador
I Finland bär försäkringsbolagen ansvaret för rehabiliteringen av trafikskadade, personer med arbetsskador och andra försäkringstagare som har råkat ut för olycksfall. För att kunna ta detta ansvar har försäkringsbranschen inrättat en organisation som - utan vinstsyfte - hanterar dessa frågor. Organisationen heter Försäkringsbranschens Rehabilitering r.f. (FBR) och grundades redan 1964.
FBR ägnar sig åt att bedöma rehabiliteringsbehov, upprätta rehabiliteringsprogram och ombesörja att sådana program genomförs. Man fokuserar på yrkesinriktad rehabilitering och rehabilitering som syftar till att upprätthålla eller förbättra funktionsförmågan. Förutsättningarna för FBR att ägna sig åt rehabilitering och vad som ska utgöra innehållet i sådan rehabilitering regleras i den finska lagstiftningen på området.
FBR:s uppdrag är till 1/3-del hänförliga till trafikförsäkringen och till 2/3-delar till olycksfallsförsäkringen, som också inbegriper arbetsskador och yrkessjukdomar. Den 31 december 2006 hade FBR mer än 1 900 pågående behandlingsuppdrag. Siffrorna i övrigt för 2006 är att det kom in mer än 1 000 nya uppdrag och att det gavs mer än 1 500 rekommendationer.
Vi i civilutskottet träffade FBR:s VD, rehabiliteringschef och en rehabiliteringskoordinator som berättade om verksamheten. Det framkom ingenting som tydde på att Finlands lösning skulle vara negativ i något avseende eller sämre än den ordning vi har i Sverige. Tvärtom fanns där ett tydligt intresse av att rehabiliteringen i det enskilda fallet skulle lyckas både i syfte att nedbringa kostnaderna och för att bygga en så gynnsam framtid som möjligt för den skadelidande.
Jag har svårt att se att sjukvården, försäkringskassan och andra aktörer i Sverige skulle ha haft samma drivkrafter. Nej, i Sverige har nog människor i många fall i stället "städats undan" genom förtidspensioneringar och försörjning genom sjukbidrag. Det är självklart att den som fick möjlighet att välja helst skulle ha varit oskadad. Men om nu olyckan skulle ha varit framme får man utgå från att den skadelidande vill bli så återställd (väl rehabiliterad) som över huvud taget är möjligt. Många olycksdrabbade människor hade säkerligen kunnat gå bättre öden till mötes med en annan ordning än den vi har - och framförallt med den tidigare socialdemokratiska regeringen hade - i Sverige.
FBR ägnar sig åt att bedöma rehabiliteringsbehov, upprätta rehabiliteringsprogram och ombesörja att sådana program genomförs. Man fokuserar på yrkesinriktad rehabilitering och rehabilitering som syftar till att upprätthålla eller förbättra funktionsförmågan. Förutsättningarna för FBR att ägna sig åt rehabilitering och vad som ska utgöra innehållet i sådan rehabilitering regleras i den finska lagstiftningen på området.
FBR:s uppdrag är till 1/3-del hänförliga till trafikförsäkringen och till 2/3-delar till olycksfallsförsäkringen, som också inbegriper arbetsskador och yrkessjukdomar. Den 31 december 2006 hade FBR mer än 1 900 pågående behandlingsuppdrag. Siffrorna i övrigt för 2006 är att det kom in mer än 1 000 nya uppdrag och att det gavs mer än 1 500 rekommendationer.
Vi i civilutskottet träffade FBR:s VD, rehabiliteringschef och en rehabiliteringskoordinator som berättade om verksamheten. Det framkom ingenting som tydde på att Finlands lösning skulle vara negativ i något avseende eller sämre än den ordning vi har i Sverige. Tvärtom fanns där ett tydligt intresse av att rehabiliteringen i det enskilda fallet skulle lyckas både i syfte att nedbringa kostnaderna och för att bygga en så gynnsam framtid som möjligt för den skadelidande.
Jag har svårt att se att sjukvården, försäkringskassan och andra aktörer i Sverige skulle ha haft samma drivkrafter. Nej, i Sverige har nog människor i många fall i stället "städats undan" genom förtidspensioneringar och försörjning genom sjukbidrag. Det är självklart att den som fick möjlighet att välja helst skulle ha varit oskadad. Men om nu olyckan skulle ha varit framme får man utgå från att den skadelidande vill bli så återställd (väl rehabiliterad) som över huvud taget är möjligt. Många olycksdrabbade människor hade säkerligen kunnat gå bättre öden till mötes med en annan ordning än den vi har - och framförallt med den tidigare socialdemokratiska regeringen hade - i Sverige.
söndag 18 november 2007
Överskuldsatta personer
Det finns förhållandevis många människor som av olika anledningar hamnar i skuldfällor. En del av dessa personer har större eller mindre egen skuld till det inträffade medan andra kan vara föremål för olyckliga omständigheter.
Vid civilutskottets besök i Finland (i början av november) träffade vi företrädare för Garanti-Stiftelsen, som är en riksomfattande organisation vars verksamhet är inriktad på att hjälpa hushåll i ekonomisk kris så att dessa kan lösa sina problem. Stiftelsens ordförande är den från Estoniakommissionen kände finske ordföranden Kari Lehtola. Målet för verksamheten kan sägas vara att öka medborgarnas kontroll över den egna ekonomin och deras förmåga att klara sig på egen hand. Stiftelsen har något som liknar ett valspråk, nämligen "Altera pars iustitiae est aequitas" vilket i svensk översättning blir "Den andra sidan av rätt - heter rimlighet".
Stiftelsen sysslar med telefonrådgivning, går i borgen för saneringslån, främjar och utvecklar metoder som hjälper hushållen att klara av ekonomin och ger social trygghet samt verkar för frivillig skuldreglering. I stiftelsens verksamhet beaktas såväl den skuldsattes som borgenärernas och samhällets intressen. Stiftelsens verksamhet finansieras av finska Penningautomatföreningen.
Den svenska skuldsaneringslagens finska motsvarighet är lagen om skuldsanering för privatpersoner. Därutöver finns ytterligare två närliggande finska lagar; nämligen lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt lagen om social kreditgivning.
Enligt kronofogdemyndigheten har antalet överskuldsatta personer, så kallade evighetsgäldenärer, ökat i Sverige. Frågan ligger inom civilutskottets beredningsområde och utskottet har planerat en hearing om detta samt om företeelsen med SMS-lån. Tidpunkten för hearingen är den 31 januari 2008.
Vid civilutskottets besök i Finland (i början av november) träffade vi företrädare för Garanti-Stiftelsen, som är en riksomfattande organisation vars verksamhet är inriktad på att hjälpa hushåll i ekonomisk kris så att dessa kan lösa sina problem. Stiftelsens ordförande är den från Estoniakommissionen kände finske ordföranden Kari Lehtola. Målet för verksamheten kan sägas vara att öka medborgarnas kontroll över den egna ekonomin och deras förmåga att klara sig på egen hand. Stiftelsen har något som liknar ett valspråk, nämligen "Altera pars iustitiae est aequitas" vilket i svensk översättning blir "Den andra sidan av rätt - heter rimlighet".
Stiftelsen sysslar med telefonrådgivning, går i borgen för saneringslån, främjar och utvecklar metoder som hjälper hushållen att klara av ekonomin och ger social trygghet samt verkar för frivillig skuldreglering. I stiftelsens verksamhet beaktas såväl den skuldsattes som borgenärernas och samhällets intressen. Stiftelsens verksamhet finansieras av finska Penningautomatföreningen.
Den svenska skuldsaneringslagens finska motsvarighet är lagen om skuldsanering för privatpersoner. Därutöver finns ytterligare två närliggande finska lagar; nämligen lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt lagen om social kreditgivning.
Enligt kronofogdemyndigheten har antalet överskuldsatta personer, så kallade evighetsgäldenärer, ökat i Sverige. Frågan ligger inom civilutskottets beredningsområde och utskottet har planerat en hearing om detta samt om företeelsen med SMS-lån. Tidpunkten för hearingen är den 31 januari 2008.
lördag 17 november 2007
Nya bostadsdebatter i går
I går deltog jag i två interpellationsdebatter i kammaren. Båda gällde bostadspolitiska interpellationer från socialdemokratiska ledamöter i civilutskottet. Eftersom vi nyligen har tagit ställning på partistämman och nu definitivt övergett frågan om rena marknadshyror fanns det skäl att redogöra för vår - de nya moderaternas - bostadspolitik.
Den första interpellationen hade följande rubrik: Marknadshyror eller bruksvärdes-system. I mina inlägg redogör jag för vår (moderaternas) inställning. Här nedan ser du inläggen i sin helhet och här kan du se debatten i web-TV (klicka fram till debatt nr 16).
Inlägg 1:
"Herr talman!
Jag tror att Johan Löfstrand och Socialdemokraterna vill försöka få det att framstå som om de olika partierna i Allians för Sverige har olika uppfattningar i frågan om hyror och hyressättning. Så är det inte.
Det är alldeles riktigt att vi hade ett förslag till handlingsprogram som innehöll den text som Johan Löfstrand har tagit upp i sin fråga, och det blev också vår partistämmas beslut i oktober, där vi tog ställning till frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet. Faktum är att vi som parti redan tidigare i varje fall har insett att det inte är realistiskt att införa marknadshyror eftersom det skulle få så pass allvarliga konsekvenser, framför allt i storstäder och på andra platser där det råder bostadsbrist. Marknadshyror som idé har Moderaterna därför i praktiken lämnat bakom sig för flera år sedan. Däremot anser vi att hyressättningssystemet behöver utvecklas. Den frågan är föremål för utredning, vilket vi alla mycket väl känner till.
Skälet till att vi moderater tog ställning i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet är att vi en gång för alla ville sätta stopp för sådana diskussioner som hos människor har skapat rädsla och oro för vad moderat bostadspolitik kan leda till. Vi hoppas att vårt ställningstagande i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet ska leda till att vi kan komma ifrån de låsningar som har uppkommit varje gång bostäder och framför allt hyresbostäder har debatterats. Vi hoppas att bostadsmarknadens parter är beredda att ta ett ökat ansvar för att utveckla bostadsmarknaden så att den fortsätter att vara trygg men samtidigt tar mer hänsyn bland annat till sådana faktorer som läget. Ingen ska behöva känna sig otrygg med vare sig moderat bostadspolitik eller regeringens politik.
En del i Moderaternas förnyelse är att se över bostadspolitiken. Alla viktiga funktioner och system i ett samhälle behöver ständigt vara föremål för omprövning, förbättring och utveckling, inte minst för att hela tiden kunna möta samhällets och människornas skiftande behov och önskemål. Vi anser att de som bäst står för den omprövningen, förbättringen och utvecklingen precis som på arbetsmarknaden är ansvarsfulla parter och inte politiker. Sedan får vi politiker hjälpa till att sätta ramarna, om det behövs med lagstiftning.
Nuvarande system är inte felfritt; det är vi nog alla överens om. Vi kan ju bara ta frågan om varför det inte har gått att bygga bostäder i den omfattning som det har funnits behov av, och framför allt varför det är svårt att bygga hyresbostäder. Dagens bostadsmarknad behöver en översyn där hänsyn tas till olika viktiga faktorer. Vad som förtjänar att påpekas särskilt är att bostaden, det egna hemmet, har en oerhört central betydelse för de flesta människor.
Om hyresrätten ska fortsätta att vara en attraktiv boendeform måste regelsystemet ge hyresgästen trygghet. Det måste därför finnas ett besittningsskydd som fungerar i praktiken, vilket i sin tur innebär att det inte ska vara möjligt för en hyresvärd att göra sig av med en hyresgäst genom att driva fram orimligt höga hyreshöjningar. Bruksvärdessystemet är ett viktigt skydd mot oskäliga hyreshöjningar."
Inlägg 2:
"Herr talman!
Jag får intrycket att Johan Löfstrand argumenterar mot en kuliss som bara han själv kan se. Jag ska inte svara på de frågor Johan Löfstrand ställde, för de är inte ställda till mig. Jag vill i stället passa på att redogöra lite mer för Moderaternas syn på hyresrätter och bostadspolitik, som inte på något sätt står i motsatsförhållande till vad Mats Odell och regeringen står för.
Jag berörde tidigare hyresgästens situation, och den är naturligtvis mycket central i det här sammanhanget. Samtidigt som hyresgästens ställning måste värnas vill vi att det ska vara attraktivt att vara fastighetsägare, såväl privat som kommunal fastighetsägare. Vi tror att bostadsmarknaden kan förbättras till förmån för alla berörda, vilket är syftet med den utredning som pågår. Utredaren ska i nära samverkan med bostadsmarknadens parter pröva behoven av förändring och samtidigt säkerställa att hyresgästernas trygghet inte hotas. Precis som Hans Wallmark nämnde måste en modern och välfungerande bostadsmarknad utgå från människors efterfrågan och behov i olika skeden av livet.
Jag vill särskilt framhålla att hyresrätter är viktiga för att människor ska kunna byta arbetsplats. En god rörlighet på arbetsmarknaden leder till ett behov av hyresrätter. Vi vill att människor ska ha möjlighet att söka jobb i hela Sverige. Då måste det gå att hitta bostäder som kan användas för såväl kortsiktiga som långsiktiga behov på de platser där jobben finns. Det är en viktig del och står i direkt samband med vår arbetsmarknadspolitik. Det måste bli fler jobb, och det måste gå att flytta till jobben."
Den andra interpellationen hade följande rubrik: Regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror med mera. Här kan du läsa mina inlägg (återgivna i riksdagens protokoll) och här kan du se debatten i web-TV (klicka fram till debatt nr 15).
Den första interpellationen hade följande rubrik: Marknadshyror eller bruksvärdes-system. I mina inlägg redogör jag för vår (moderaternas) inställning. Här nedan ser du inläggen i sin helhet och här kan du se debatten i web-TV (klicka fram till debatt nr 16).
Inlägg 1:
"Herr talman!
Jag tror att Johan Löfstrand och Socialdemokraterna vill försöka få det att framstå som om de olika partierna i Allians för Sverige har olika uppfattningar i frågan om hyror och hyressättning. Så är det inte.
Det är alldeles riktigt att vi hade ett förslag till handlingsprogram som innehöll den text som Johan Löfstrand har tagit upp i sin fråga, och det blev också vår partistämmas beslut i oktober, där vi tog ställning till frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet. Faktum är att vi som parti redan tidigare i varje fall har insett att det inte är realistiskt att införa marknadshyror eftersom det skulle få så pass allvarliga konsekvenser, framför allt i storstäder och på andra platser där det råder bostadsbrist. Marknadshyror som idé har Moderaterna därför i praktiken lämnat bakom sig för flera år sedan. Däremot anser vi att hyressättningssystemet behöver utvecklas. Den frågan är föremål för utredning, vilket vi alla mycket väl känner till.
Skälet till att vi moderater tog ställning i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet är att vi en gång för alla ville sätta stopp för sådana diskussioner som hos människor har skapat rädsla och oro för vad moderat bostadspolitik kan leda till. Vi hoppas att vårt ställningstagande i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet ska leda till att vi kan komma ifrån de låsningar som har uppkommit varje gång bostäder och framför allt hyresbostäder har debatterats. Vi hoppas att bostadsmarknadens parter är beredda att ta ett ökat ansvar för att utveckla bostadsmarknaden så att den fortsätter att vara trygg men samtidigt tar mer hänsyn bland annat till sådana faktorer som läget. Ingen ska behöva känna sig otrygg med vare sig moderat bostadspolitik eller regeringens politik.
En del i Moderaternas förnyelse är att se över bostadspolitiken. Alla viktiga funktioner och system i ett samhälle behöver ständigt vara föremål för omprövning, förbättring och utveckling, inte minst för att hela tiden kunna möta samhällets och människornas skiftande behov och önskemål. Vi anser att de som bäst står för den omprövningen, förbättringen och utvecklingen precis som på arbetsmarknaden är ansvarsfulla parter och inte politiker. Sedan får vi politiker hjälpa till att sätta ramarna, om det behövs med lagstiftning.
Nuvarande system är inte felfritt; det är vi nog alla överens om. Vi kan ju bara ta frågan om varför det inte har gått att bygga bostäder i den omfattning som det har funnits behov av, och framför allt varför det är svårt att bygga hyresbostäder. Dagens bostadsmarknad behöver en översyn där hänsyn tas till olika viktiga faktorer. Vad som förtjänar att påpekas särskilt är att bostaden, det egna hemmet, har en oerhört central betydelse för de flesta människor.
Om hyresrätten ska fortsätta att vara en attraktiv boendeform måste regelsystemet ge hyresgästen trygghet. Det måste därför finnas ett besittningsskydd som fungerar i praktiken, vilket i sin tur innebär att det inte ska vara möjligt för en hyresvärd att göra sig av med en hyresgäst genom att driva fram orimligt höga hyreshöjningar. Bruksvärdessystemet är ett viktigt skydd mot oskäliga hyreshöjningar."
Inlägg 2:
"Herr talman!
Jag får intrycket att Johan Löfstrand argumenterar mot en kuliss som bara han själv kan se. Jag ska inte svara på de frågor Johan Löfstrand ställde, för de är inte ställda till mig. Jag vill i stället passa på att redogöra lite mer för Moderaternas syn på hyresrätter och bostadspolitik, som inte på något sätt står i motsatsförhållande till vad Mats Odell och regeringen står för.
Jag berörde tidigare hyresgästens situation, och den är naturligtvis mycket central i det här sammanhanget. Samtidigt som hyresgästens ställning måste värnas vill vi att det ska vara attraktivt att vara fastighetsägare, såväl privat som kommunal fastighetsägare. Vi tror att bostadsmarknaden kan förbättras till förmån för alla berörda, vilket är syftet med den utredning som pågår. Utredaren ska i nära samverkan med bostadsmarknadens parter pröva behoven av förändring och samtidigt säkerställa att hyresgästernas trygghet inte hotas. Precis som Hans Wallmark nämnde måste en modern och välfungerande bostadsmarknad utgå från människors efterfrågan och behov i olika skeden av livet.
Jag vill särskilt framhålla att hyresrätter är viktiga för att människor ska kunna byta arbetsplats. En god rörlighet på arbetsmarknaden leder till ett behov av hyresrätter. Vi vill att människor ska ha möjlighet att söka jobb i hela Sverige. Då måste det gå att hitta bostäder som kan användas för såväl kortsiktiga som långsiktiga behov på de platser där jobben finns. Det är en viktig del och står i direkt samband med vår arbetsmarknadspolitik. Det måste bli fler jobb, och det måste gå att flytta till jobben."
Den andra interpellationen hade följande rubrik: Regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror med mera. Här kan du läsa mina inlägg (återgivna i riksdagens protokoll) och här kan du se debatten i web-TV (klicka fram till debatt nr 15).
Studiebesök i Finland
Förra veckan besökte civilutskottet Finland. Vi var i Helsingfors i syfte att studera ett antal för oss intressanta frågor. Vi tog oss igenom ett späckat men mycket bra program som fyllde tre hela dagar. Min avsikt är att återkomma till vissa frågor i särskilda inlägg senare. Vad jag då främst tänker på är den finska lösningen beträffande hjälp till överskuldsatta personer, försäkringsbranschens ansvar för sjukvårdskostnader, den finska plan- och bygglagstiftningen och synen på miljökrav i planprocessen, något om familjerätt och vårdnadsregler samt slutligen - lite mer lättsamt - om mina intryck från möten med vissa personer.
fredag 2 november 2007
Bostadsdebatter i dag
I morse deltog jag i två interpellationsdebatter i riksdagen. Debatterna var föranledda av två (v)-interpellationer ställda till statsrådet Mats Odell.
Den första debatten hade rubriken "Bostadskreditnämndens glesbygdsförslag" och gällde frågan om regeringen kunde tänka sig att ta ställning för en särskild form av kreditgaranti som skulle kunna leda till finansieringen av ett ytterligare antal egna hem i glesbygd. Denna särskilda kreditgaranti skulle ta sikte på sådana fall där produktionskostnaderna överstiger marknadsvärdet. Här kan du se den debatten i web-TV (se punkt 5 i sökresultatet).
Den andra debatten gällde "Minskat bostadsbyggande". I interpellationen anges att det inte byggs så mycket bostäder längre och då framförallt inte hyresrätter. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion föreslagit att det ska byggas upp en så kallad bostadsfond. I en del av mitt anförande kommenterade jag detta på följande sätt:
Den första debatten hade rubriken "Bostadskreditnämndens glesbygdsförslag" och gällde frågan om regeringen kunde tänka sig att ta ställning för en särskild form av kreditgaranti som skulle kunna leda till finansieringen av ett ytterligare antal egna hem i glesbygd. Denna särskilda kreditgaranti skulle ta sikte på sådana fall där produktionskostnaderna överstiger marknadsvärdet. Här kan du se den debatten i web-TV (se punkt 5 i sökresultatet).
Den andra debatten gällde "Minskat bostadsbyggande". I interpellationen anges att det inte byggs så mycket bostäder längre och då framförallt inte hyresrätter. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion föreslagit att det ska byggas upp en så kallad bostadsfond. I en del av mitt anförande kommenterade jag detta på följande sätt:
"Man ska tillskjuta 10 miljarder per år tills fonden hamnar på någonting som anges vara en rimlig nivå, 100 miljarder kronor. Det står inte mycket mer om det än att man ska betala amorterings- och räntekostnader under 30 år. Det kallar jag ett rudimentärt förslag, och det är vad som präglar Vänsterpartiets förslag rent generellt."
Detta föranledde interpellanten att för egen del avsluta debatten med följande ord:
"Jag ska ägna helgen åt att försöka förstå vad ”rudimentärt förslag” innebär. Jag hoppas att jag lyckas med det."
Ett tips när det gäller ordförståelsen är att titta i Svenska Akademiens ordbok. Länken finns här. Den andra debatten kan du se i web-TV här (se punkt 4 i sökresultatet).
onsdag 31 oktober 2007
Hektiska tider och partistämma i Gävle
Jag har slarvat med bloggandet under en tid eftersom jag har varit väldigt engagerad med ett antal olika saker. En av de aktiviteter som nyligen har upptagit min tid är moderaternas partistämma i Gävle.
Partistämman hölls från torsdagen den 25 oktober till söndagen den 28 oktober. Jag var närvarande hela tiden i egenskap av riksdagsledamot. Mycket av tiden under stämmoförhandlingarna gick åt till att bevaka alla de punkter som berörde civilutskottets ansvarsområde. Tiden i övrigt upptogs till största delen av diskussioner med kända och okända moderater och med andra på stämman närvarande personer.
Jag hade tagit med mig datorn för att hinna med en del arbete, men fick egentligen aldrig tid till att plocka upp den. Jag hade nog i och för sig kunnat göra det under torsdagseftermiddagen som ägnades åt utskottsarbete. Alla ombud delas på förhand in för tjänstgöring i ett utskott som har till uppgift att bereda ett urval av de propositioner och motioner som ska behandlas på stämman. Jag var dock inte på stämman i egenskap av ombud och använde därför tiden till att köra ett träningspass på ett lokalt gym.
Under fredagen engagerade jag mig först och främst i debatten som fördes under rubriken "Trygghet från våld och brott". Jag talade om rättstrygghet och rättssäkerhet och pekade därefter särskilt på frågan om domstolarnas funktion i samhället och att man i princip har glömt bort tvistemålsdelen och dess betydelse i dömandet. Därefter bemötte jag en motion med yrkanden om att en promillegräns skulle införas för enkelt sjöfylleri. Partiets inställning och en del av mina uttalanden i den frågan finns sedan tidigare här i bloggen.
Senare under fredagen bidrog jag med ett inlägg om samspelet mellan plan- och bygglagen, miljöbalken och – i förekommande fall – myndigheters allmänna råd och därefter ett inlägg om det så kallade utdelningsförbudet avseende kommunala bostadsföretag.
Partistämman hölls från torsdagen den 25 oktober till söndagen den 28 oktober. Jag var närvarande hela tiden i egenskap av riksdagsledamot. Mycket av tiden under stämmoförhandlingarna gick åt till att bevaka alla de punkter som berörde civilutskottets ansvarsområde. Tiden i övrigt upptogs till största delen av diskussioner med kända och okända moderater och med andra på stämman närvarande personer.
Jag hade tagit med mig datorn för att hinna med en del arbete, men fick egentligen aldrig tid till att plocka upp den. Jag hade nog i och för sig kunnat göra det under torsdagseftermiddagen som ägnades åt utskottsarbete. Alla ombud delas på förhand in för tjänstgöring i ett utskott som har till uppgift att bereda ett urval av de propositioner och motioner som ska behandlas på stämman. Jag var dock inte på stämman i egenskap av ombud och använde därför tiden till att köra ett träningspass på ett lokalt gym.
Under fredagen engagerade jag mig först och främst i debatten som fördes under rubriken "Trygghet från våld och brott". Jag talade om rättstrygghet och rättssäkerhet och pekade därefter särskilt på frågan om domstolarnas funktion i samhället och att man i princip har glömt bort tvistemålsdelen och dess betydelse i dömandet. Därefter bemötte jag en motion med yrkanden om att en promillegräns skulle införas för enkelt sjöfylleri. Partiets inställning och en del av mina uttalanden i den frågan finns sedan tidigare här i bloggen.
Senare under fredagen bidrog jag med ett inlägg om samspelet mellan plan- och bygglagen, miljöbalken och – i förekommande fall – myndigheters allmänna råd och därefter ett inlägg om det så kallade utdelningsförbudet avseende kommunala bostadsföretag.
måndag 15 oktober 2007
Könsneutrala äktenskap
Jag har tidigare i somras företrätt moderaterna i frågan om könsneutrala äktenskap vid debatter, dels i Almedalen på Gotland, dels under Pride-festivalen i Stockholm.
Dagens Nyheter har i dag en artikel som gäller den fortsatta hanteringen av frågan om könsneutrala äktenskap. I artikeln uttalar jag mig om miljöpartiets utskottsinitiativ (som avslogs i civilutskottet) och hur frågan ska behandlas i fortsättningen.
Dagens Nyheter har i dag en artikel som gäller den fortsatta hanteringen av frågan om könsneutrala äktenskap. I artikeln uttalar jag mig om miljöpartiets utskottsinitiativ (som avslogs i civilutskottet) och hur frågan ska behandlas i fortsättningen.
torsdag 11 oktober 2007
Motioner
När vi inom Allians för Sverige innehar regeringsmakten finns det egentligen inte någon större anledning att skriva motioner. Det finns många andra och oftast bättre sätt att påverka politikens inriktning. Trots detta har jag skrivit några motioner:
Motion 2007/08:m1780 av Anti Avsan (m) Oberoende domstolar
Motion 2007/08:m1779 av Anti Avsan (m) Utmönstring av uppenbarhetsrekvisitet
Motion 2007/08:m1789 av Anti Avsan (m) Kvalitetssäkringssystem för enskilda motioner
Motion 2007/08:Ju330 av Andreas Norlén och Anti Avsan (m) Livstidsstraff för mord
När det gäller motionen om kvalitetssäkringssystem för enskilda motioner har jag gett uttryck för följande uppfattning: Vår möjlighet att som enskilda riksdagsledamöter väcka motioner är naturligtvis ett viktigt demokratiskt instrument. I den bästa av världar skulle motioner också kunna vara det som bidrar till ett bättre beslutsfattande i utskotten och ytterst i kammaren. Ett problem är dock att enskilda motioner många gånger har en uppenbart låg kvalitet. Många motioner bygger på missuppfattningar av gällande rätt och en ensidig problemfokusering utan att motionären eller motionärerna tycks förstå övergripande sammanhang. Denna typ av motioner leder till en hel del onödigt arbete. Den tid som åtgår till behandlingen av sådana motioner skulle naturligtvis kunna användas på ett bättre och mer konstruktivt sätt.
Motion 2007/08:m1780 av Anti Avsan (m) Oberoende domstolar
Motion 2007/08:m1779 av Anti Avsan (m) Utmönstring av uppenbarhetsrekvisitet
Motion 2007/08:m1789 av Anti Avsan (m) Kvalitetssäkringssystem för enskilda motioner
Motion 2007/08:Ju330 av Andreas Norlén och Anti Avsan (m) Livstidsstraff för mord
När det gäller motionen om kvalitetssäkringssystem för enskilda motioner har jag gett uttryck för följande uppfattning: Vår möjlighet att som enskilda riksdagsledamöter väcka motioner är naturligtvis ett viktigt demokratiskt instrument. I den bästa av världar skulle motioner också kunna vara det som bidrar till ett bättre beslutsfattande i utskotten och ytterst i kammaren. Ett problem är dock att enskilda motioner många gånger har en uppenbart låg kvalitet. Många motioner bygger på missuppfattningar av gällande rätt och en ensidig problemfokusering utan att motionären eller motionärerna tycks förstå övergripande sammanhang. Denna typ av motioner leder till en hel del onödigt arbete. Den tid som åtgår till behandlingen av sådana motioner skulle naturligtvis kunna användas på ett bättre och mer konstruktivt sätt.
onsdag 10 oktober 2007
Möt en ledamot
Möt en ledamot är en rubrik som finns längst ned till vänster på riksdagens hemsida. Klicka in och läs vad gymnasieelever från Linköping skriver om ett besök i riksdagen.
Två av eleverna skriver: "Klass NV2d från Berzeliusskolan fick nämligen möjligheten att träffa riksdagsledamoten Anti Avsan (m) och ställa frågor vi alltid funderat över." Läs mer om detta möte som ägde rum sent i våras.
Två av eleverna skriver: "Klass NV2d från Berzeliusskolan fick nämligen möjligheten att träffa riksdagsledamoten Anti Avsan (m) och ställa frågor vi alltid funderat över." Läs mer om detta möte som ägde rum sent i våras.
lördag 29 september 2007
Försvarsfrågor
Eftersom civilutskottet (gamla lagutskottet + gamla bostadsutskottet) i praktiken har dubbla beredningsområden jämfört med andra riksdagsutskott får jag inte så mycket tid över för försvarsfrågor.
Jag har dock tidigare arbetat med försvarsfrågor inom polisen under sex års tid och då bland annat skrivit publikationen folkrätt för poliser, en lärarhandledning till det videogram med samma titel som som producerades av Polishögskolan.
Jag är också medförfattare i kustjägarnas jubileumsbok som gavs ut i samband med kustjägarverksamhetens 50-års jubileum 2006. I den boken skriver jag om utbildningsåret 1976 - 77. Jag var 18 år när jag ryckte in på kustjägarskolan en gråmulen höstdag 1976.
Jag har dock tidigare arbetat med försvarsfrågor inom polisen under sex års tid och då bland annat skrivit publikationen folkrätt för poliser, en lärarhandledning till det videogram med samma titel som som producerades av Polishögskolan.
Jag är också medförfattare i kustjägarnas jubileumsbok som gavs ut i samband med kustjägarverksamhetens 50-års jubileum 2006. I den boken skriver jag om utbildningsåret 1976 - 77. Jag var 18 år när jag ryckte in på kustjägarskolan en gråmulen höstdag 1976.
torsdag 27 september 2007
Besök på Marinbasen och Kockums i Karlskrona samt på F17 i Ronneby
Den 12, 13 och 14 september besökte jag Marinbasen och Kockums i Karlskrona samt F17 i Ronneby tillsammans med den moderata försvarskommittén. Besöket var planerat sedan tidigare och inte någon "brandkårsutryckning" i försvarsfrågan.
Under torsdagen (den 13 september) besöktes först tredje sjöstridsflottiljen. Där fick vi en presentation och en rundvisning ombord på HMS Härnösand - en korvett av Visby-klass. Därefter togs vi med på en sjötur med HMS Trossö i det alldeles utomordentligt vackra vädret. HMS Trossö deltog i övning Tipex som ägde rum strax utanför Karlskrona. Från HMS Trossö hämtades vi med stridsbåt 90 och transporterades sedan åter till Marinbasen där vi besökte första ubåtsflottiljen.
Det var ett tag sedan jag åkte i en stridsbåt 90. Under min värnpliktsutbildning åren 1976 - 77 och under krigsförbandsövningar under tiden därefter tillbringade jag dock ganska många timmar i den tidens motsvarighet; transportbåt större, landstigningsbåt eller så kallad 200-båt.
Lokal media fanns naturligtvis på plats och jag blev intervjuad av två journalister som dock inte publicerade någonting av det jag sade. Om man uttrycker sig nyanserat blir det inte så mycket att göra sensationell journalistik på. Av det skälet kom i stället andra riksdagsledamöters uttalanden på pränt. Alla var dock inte glada när lokaltidningarna lästes vid frukostbordet nästa morgon.
Efter rundvisning ombord på en ubåt av Gotlands-klass informerades vi om vad en sådan svensk ubåt hade presterat i samband med marina övningar i USA under två års tid. Ubåtens förmåga och egenskaper hade uppenbarligen imponerat djupt. Slutligen förevisades vi några byggnader som var under uppförande på basen och vandrade runt i "finska kyrkan" som hade renoverats på ett hedervärt sätt. Sedan var det dags att besöka Kockums som bland annat bygger de nyss nämnda ubåtarna av Gotlands-klass.
Under fredagen (den 14 september) besöktes Blekinge flygflottilj (F17) i Ronneby. Efter information om läget för den del av NBG (Nordic Battle Group) som utbildas av F17 följde information om JAS 39 Gripen och därefter en rundvandring i hangarerna. Till lunchen anslöt också personal från helikopterverksamheten. Stämningen var tryckt med anledning av den tragiska helikopterolyckan som hade inträffat ett par dagar tidigare. Efter lunchen skrev jag mitt namn i de kondoleansböcker som fanns tillgängliga och växlade några ord med förbandets präst. Naturligtvis gick tankarna också till de förolyckades nära anhöriga.
lördag 22 september 2007
Satsning på samlad information om boendefrågor
Regeringen vill samla information om boendefrågor för konsumenter. Boverket får därför i uppdrag att upprätta en informationsportal.
Flera utredningar har påvisat konsumenternas behov av samlad information om bostads- och boenderelaterade frågor. Problemet är att förekommande information om köp och försäljning av bostäder och andra frågor om boende och byggande i dag är utspridd på en mängd olika myndigheter såsom Konsumentverket, Fastighetsmäklarnämnden, Boverket och Energimyndigheten.
Riksrevisionen har i en granskningsrapport konstaterat att många konsumenter har klagomål på fastighetsmäklare. Det kan vara svårt för en konsument att avgöra vart han eller hon bör vända sig med sina klagomål. En stor del av klagomålen hos Allmänna reklamationsnämnden och de kommunala konsumentvägledarna utgörs för övrigt av boenderelaterade frågor.
Regeringen vill ge Boverket i uppdrag att i samråd med Konsumentverket och Fastighetsmäklarnämnden kartlägga behoven och utbudet av information samt att föreslå tillvägagångssätt för att upprätta en samlad informationsportal om boendefrågor.
Portalen bör innehålla information om olika upplåtelseformer, finansiering och lagstiftning, rättigheter och skyldigheter på bostadsmarknaden, försäkringar, boendekalkyler, bosparande, byggande och renovering, andrahandsuthyrning och bostadsbidrag. Portalen kan därutöver innehålla information om inomhusmiljöfrågor (exempelvis frågor om ventilation, fukt- och mögelskador och om radon) samt information om sådant som man bör tänka på inför köp eller försäljning av fastigheter och bostadsrätter och vid anlitandet av fastighetsmäklare. Portalen ska länka till andra relevanta myndigheter, organisationer och aktörer.
Anslagen för denna satsning ligger inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik som sorterar under civilutskottet.
Flera utredningar har påvisat konsumenternas behov av samlad information om bostads- och boenderelaterade frågor. Problemet är att förekommande information om köp och försäljning av bostäder och andra frågor om boende och byggande i dag är utspridd på en mängd olika myndigheter såsom Konsumentverket, Fastighetsmäklarnämnden, Boverket och Energimyndigheten.
Riksrevisionen har i en granskningsrapport konstaterat att många konsumenter har klagomål på fastighetsmäklare. Det kan vara svårt för en konsument att avgöra vart han eller hon bör vända sig med sina klagomål. En stor del av klagomålen hos Allmänna reklamationsnämnden och de kommunala konsumentvägledarna utgörs för övrigt av boenderelaterade frågor.
Regeringen vill ge Boverket i uppdrag att i samråd med Konsumentverket och Fastighetsmäklarnämnden kartlägga behoven och utbudet av information samt att föreslå tillvägagångssätt för att upprätta en samlad informationsportal om boendefrågor.
Portalen bör innehålla information om olika upplåtelseformer, finansiering och lagstiftning, rättigheter och skyldigheter på bostadsmarknaden, försäkringar, boendekalkyler, bosparande, byggande och renovering, andrahandsuthyrning och bostadsbidrag. Portalen kan därutöver innehålla information om inomhusmiljöfrågor (exempelvis frågor om ventilation, fukt- och mögelskador och om radon) samt information om sådant som man bör tänka på inför köp eller försäljning av fastigheter och bostadsrätter och vid anlitandet av fastighetsmäklare. Portalen ska länka till andra relevanta myndigheter, organisationer och aktörer.
Anslagen för denna satsning ligger inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik som sorterar under civilutskottet.
Nämndemannautbildning
För lite mer än en och en halv vecka sedan ägde det första utbildningstillfället för moderata nämndemän från Stockholms stad och län rum. Inbjudna var nämndemän i länets tingsrätter och Svea hovrätt. Intresset var mycket stort och frågan är om så många människor vid något tillfälle tidigare har befunnit sig samtidigt i Schönfeldska praktsalen. Deltagarantalet var lite drygt 160 personer.
Borgarrådet Mikael Söderlund fick i egenskap av representant för Stockholms stads förbundsstyrelse inleda med en mer allmän presentation från sitt ansvarsområde för att sedan avsluta med lite reflektioner om hur han såg på sin tid som nämndeman och nämndemannauppdraget. Därefter redogjorde vår justitieminster Beatrice Ask för vad som är på gång inom justitiedepartementet. Programmet fortsatte med att Marie Schött (nämndeman i Stockholms tingsrätt) och Solveig Fröberg (nämndeman i Svea hovrätt) berättade om hur de såg på nämndemannauppdraget och om sina egna erfarenheter. Därefter var det dags för mig - i egenskap av sammankallande i samrådsgruppen för nämndemän - att träda in och svara på allehanda frågor tillsammans med Marie och Solveig. Det kom upp en mängd frågor om nämndemannatjänstgöringen, frågor om ansvar, skuld och påföljdsbestämning, men även om hur jag som domare ser på olika saker. Nuförtiden har jag tyvärr inte möjlighet att diskutera denna typ av frågor så ofta, så jag kände en viss längtan tillbaka till mitt arbete som rådman i Stockholms tingsrätt. Programmet avslutades med en presentation av min syn på samrådsgruppens roll och syfte.
En högst väsentlig sak att framhålla i ett sammanhang som detta är att en nämndeman aldrig någonsin får lägga sin politiska uppfattning till grund för dömandet och att en nämndeman är lika bunden av gällande rätt (lagstiftning och rättspraxis) som en lagfaren domare.
fredag 14 september 2007
Huge Fastigheter AB:s ägardirektiv
Peter Andersson (s) citerar på sin blogg vad jag skrev den 9 september om Huge Fastigheter AB:s ägardirektiv från förra mandatperioden. Peter Andersson har valt ut det första av två stycken. Det andra stycket har han inte citerat. Jag kan i och för sig förstå varför han inte har gjort det. I det andra stycket står nämligen följande:
"För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen."
Om de nya ägardirektiven skulle ha granskas av Boverket tror i vart fall jag att de skulle ha haft alla möjligheter att bedömas som de i särklass bästa. Den granskningen lär i förekommande fall vara gjord vid samma tid nästa år, så vi får väl se.... Sedan förhåller det sig självklart så att Boverket inte bedömer vilka ägardirektiv som bäst återger socialdemokratisk politik, vilket Peter Andersson tycks tro. Det är snarare om ägardirektiven är tydliga och om ägarkommunen uttalar vad man vill med sitt bostadsbolag som är de avgörande kriterierna vid bedömningen.
"För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen."
Om de nya ägardirektiven skulle ha granskas av Boverket tror i vart fall jag att de skulle ha haft alla möjligheter att bedömas som de i särklass bästa. Den granskningen lär i förekommande fall vara gjord vid samma tid nästa år, så vi får väl se.... Sedan förhåller det sig självklart så att Boverket inte bedömer vilka ägardirektiv som bäst återger socialdemokratisk politik, vilket Peter Andersson tycks tro. Det är snarare om ägardirektiven är tydliga och om ägarkommunen uttalar vad man vill med sitt bostadsbolag som är de avgörande kriterierna vid bedömningen.
torsdag 13 september 2007
Fortsatt goda tider på arbetsmarknaden
I dag kom Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning för augusti. Siffrorna är - precis som för juli - glädjande. På ett år har 131 000 personer kommit i arbete. En stor del av ökningen, 46 000 personer, ligger i åldersspannet 16-24 år.
AMS presenterade i tisdags, den 11 september, arbetsmarknadsläget för augusti. Även dessa siffror visar på en positiv utveckling, nämligen att fler kommer i jobb och att arbetslösheten bland unga sjunker.
Bryter man ned siffrorna från AMS till kommunal nivå och därefter tittar på min hemkommun Huddinge så ser man att arbetslösheten i augusti 2007 ligger på 2,8 procent, vilket motsvarar
1 627 arbetslösa. I augusti 2006 var motsvarande siffra 3,4 procent (1 974 arbetslösa).
En politik som leder till att fler kommer i arbete har medför bara vinster, både ur ett mänskligt och ur ett ekonomiskt perspektiv.
AMS presenterade i tisdags, den 11 september, arbetsmarknadsläget för augusti. Även dessa siffror visar på en positiv utveckling, nämligen att fler kommer i jobb och att arbetslösheten bland unga sjunker.
Bryter man ned siffrorna från AMS till kommunal nivå och därefter tittar på min hemkommun Huddinge så ser man att arbetslösheten i augusti 2007 ligger på 2,8 procent, vilket motsvarar
1 627 arbetslösa. I augusti 2006 var motsvarande siffra 3,4 procent (1 974 arbetslösa).
En politik som leder till att fler kommer i arbete har medför bara vinster, både ur ett mänskligt och ur ett ekonomiskt perspektiv.
måndag 10 september 2007
Vårbyfestivalen
Den 7-9 september ägde Vårbyfestivalen rum i Vårby Gård. När jag kom till platsen för aktiviteterna strax före kl. 15.00 i lördags blev jag förvånad över alla tivoliattraktioner som fanns på platsen. Vårby Gårds bo- och trivselförening hade uppenbarligen lyckats väl i sina ambitioner.
Kl. 15.00 började invigningen av det som egentligen inte har varit någonting annat än underhållsåtgärder - låt vara uppskattade sådana - från Huge Fastigheter AB:s sida. Först ut var Rolf Carlsson (s), ordförande i Huge under förra mandatperioden. Därefter var det min tur. Jag talade i egenskap av nuvarande ordförande i Huge om att jag anser att Vårby Gård är ett fint område som till stora delar ligger inbäddat i grönska. Jag återkopplade även till den historiska dimensionen för att sedan nämna något om underhållsåtgärder i allmänhet, det förhållandet att Huge klarar underhållet av fastigheterna i sina miljonprogramsområden, något om kommunens satsning på utomhusmiljön i Vårby Gårds centrum, upprustningen av Vårbyskolan och problemet med kvalitén i själva centrumanläggningen.
Invigningen avslutades av Mats Odell som redogjorde för regeringens bostadspolitik och vilka ambitioner som finns för framtiden. Efter Mats Odells anförande guidade Huges områdeschef Bengt Backman runt i området. Rundvandringen avslutades på Huges områdeskontor där det bjöds på utmärkt förtäring. Efter besöket på områdeskontoret bar det av till moderaternas årligen återkommande och välbesökta grillfest vid Magasinet i Segeltorp.
söndag 9 september 2007
Boverkets plan- och byggdagar
I början på veckan (måndagen den 3 -- onsdagen den 5 september) var jag på Boverkets plan- och byggdagar i Karlskrona. Under måndagen började programmet med en inledande debatt om plan- och bygglagen (PBL) och dess grundprinciper som firar 100 år i år. Panelen bestod av ett antal personer som i sitt dagliga arbete sysslar med samhällsplanering. En informativ och bra tillställning!
Under tisdagen deltog jag i seminariet, "Nyttan med allmännyttan?" och under onsdagen satt jag i den stora skaran som intresserade sig för seminariet "Med PBL ska staden byggas!". Enligt en uppgift från den ansvarige avdelningschefenpå Boverket, Micaela Schulman, hade 245 personer anmält sig till PBL-seminariet. Totalt deltog 850 personer i plan- och byggdagarna.
Jag är positivt överraskad av både innehållet och kvalitén på den inledande debatten och de två seminarier som jag deltog i.
Först något om seminariet "Nyttan med allmännyttan?" som gav tillfälle till reflektioner kring kärnfrågan: Vad är egentligen nyttan med allmännyttan? Seminariet kan nog närmast beskrivas som en diskussion kring frågan om kommunerna ska äga bostäder efter att den frågan satts i relation till framtidens utmaningar.
Efter en bred men samtidigt djupgående diskussion presenterade tre kommuner sin hantering av sina bostadsbolag. Nacka kommuns beslut att sälja allt jämfördes med vad som skett i Malmö och i Göteborg. I exemplen från Malmö och Göteborg var det tydligt att allmännyttan ryckte in när en situation inte kunde hanteras tillfredsställande på andra sätt. Så har allmännyttan fungerat historiskt och det finns nog i vissa fall fortfarande behov av att det är så i dag. Lite kortfattat kan man nog säga att om allmännyttan inte behövs som kommunalt redskap så behöver kommunen inte heller ha ett bostadsbolag. Intressant var också att man i Göteborg hade träffat en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken och allmännyttans roll.
Under seminariet framkom det att man från Boverkets sida hade tittat på ett antal kommuners ägardirektiv till sina bostadsbolag. Man hade bland annnat studerat Huddinge kommuns ägardirektiv till Huge Fastigheter AB. Huges ägardirektiv ansågs vara mycket bra - bland de bästa man sett - trots att det var ägardirektiven från den förra mandatperioden när kommunen hade en (s)-ledd majoritet.
För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen.
Seminariet "Med PBL ska staden byggas!" hade två inledande föredragshållare, dels advokaten Annika Gustafsson, som gick igenom ett antal problem och kommenterade aktuella rättsfall, dels juristen Peggy Lerman, med sin byrå Lagtolken PL AB. I egenskap av domare är jag på grund av tidigare omfattande erfarenheter nästan automatiskt skeptisk till "jurister med en egen liten låda". När det gällde Peggy Lerman undrade jag särskilt också med tanke på den klädsel hon hade valt. Hennes klädsel stod i skarp kontrast mot Annika Gustafssons korrekt advokatmässiga klädsel.
Efter att Peggy Lerman hade börjat sitt föredrag byttes min skepsis snabbt till beundran av ett väl genomfört, bra framfört och för målgruppen bra illustrerat föredrag. Det lämnades tydliga besked om att PBL inte utnyttjades så som det var tänkt, att PBL var ett alldelses utmärkt instrument för samhällsplanering och att uppfattningen att "PBL inte fungerar" i första hand nog berodde på bristande egen kompetens. Budskapet togs emot med applåder och näst intill jubel trots att det egentligen var klart negativt för nästan samtliga seminariedeltagare. Peggy Lerman klargjorde också på ett bra och tydligt sett hur miljöbalken (MB) och PBL griper in i varandra och hur man måste resonera för att undvika att exempelvis detaljplaner senare helt eller delvis sätts ur spel med stöd av bestämmelser i miljöbalken. Med tanke på vad Peggy Lerman talade om, hur hon gjorde det och hur hon hade illustrerat föredraget (med familjens hund) framstod även hennes klädsel som helt rätt efter en stund.
Från deltagarna efterfrågades exempel på hur man kan minska antalet överklagade planer.
Peggy Lerman svarade att det finns många sådana exempel som fungerar alldelses utmärkt. Det viktiga är att man från kommunens sida har en tidig dialog och att man lyssnar ordentligt på de synpunkter som kommer fram. "Den metoden kallas PBL!" En kvinna som numera sade sig arbeta på Sveriges kommuner och landsting (SKL) upplyste om att när hon tidigare var ansvarig för alla planfrågor i en kommun överklagades endast en handfull av flera hundra planer på grund av en välutvecklad dialog.
Slutsatsen av det andra seminariet blir närmast att om man är missnöjd med PBL så saknar man kunskaper att använda regelverket. Därmed inte sagt att det inte behövs förändringar.
Min egen allmänna utgångspunkt är att ingenting är så bra att det inte kan göras ännu bättre.
måndag 3 september 2007
Bra start på september
September månad har startat bra. Enligt AMS veckostatistik för vecka 35 minskade arbetslösheten med 5 072 personer. Jämfört med samma vecka förra året är det en minskning med 123 983 personer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
