Nya regler för skuldsanering

I går var det debatt om regeringens proposition med förslag till ändringar i skuldsaneringslagen. Samma dag fanns en artikel i tidningen Arbetaren där jag anger vissa utgångspunkter för Alliansregerings lagförslag och hur Moderaterna ser på de aktuella frågeställningarna. Här finns en länk artikeln i tidningen Arbetaren.

Här finns en länk till mitt första anförande i kammaren i går. Därefter följer även två replikskiften.

Förslagen i den aktuella propositionen är följande: # Slopa kravet på att särskilt beakta skuldernas ålder vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. # Utöka möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare. # Inför lika regler om gallring av uppgifter om skuldsanering vid kreditupplysning för fysiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet.

Argumenten för våra förslag är följande: Vår utgångspunkt är att vi vill hjälpa människor tillbaka från överskuldsättning. De flesta som är överskuldsatta har drabbats av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Många av problemen är också ursprungligen på något sätt hänförliga till de ekonomiska kriserna på 80- och 90-talet. Det kan vara mycket svårt, eller i praktiken helt omöjligt, för överskuldsatta att av egen kraft komma tillbaka till ett vanligt liv igen. Människor som kan komma tillbaka – och därmed kan bidra genom att arbeta och betala skatt – ska få hjälp att göra det. (”Lyxfälle-problematiken” är någonting som är helt främmande för de flesta i denna situation.)

Ändringarna för näringsidkare syftar till att förbättra förutsättningarna för näringsidkare att fortsätta driva näringsverksamhet eller att börja om på nytt. Att vi inte delar oppositionens bedömning (och att vi inte vill genomföra fler av insolvensutredningens förslag) har sin grund i att skulder inte bara försvinner. Det är alltid någon som får betala. Ogenomtänkta lättnader kan försämra villkoren för alla andra låntagare och få till följd att de som tjänar minst inte beviljas krediter även om det är fråga om personer som är ytterligt noga med att fullgöra sina förpliktelser. Skuldsanering bör reserveras för människor som har avsevärda skuldproblem.

Den allmänna betalningsmoralen kan också påverkas av oppositionens förslag. Effekterna av detta är svåra att överblicka. Antalet beviljade skuldsaneringar ökade redan när det så kallade egenförsöket slopades den 1 januari 2007. Då fördubblades antalet ansökningar om skuldsanering. Allt fler ansökningar har beviljats de senaste åren enligt Kronofogdemyndigheten. Skälet till detta är att Kronofogdemyndigheten i allt större omfattning har strävat efter att göra en totalbedömning av gäldenärernas situation.

De nu aktuella ändringarna i skuldsaneringslagen kommer också att leda till att fler kommer i fråga för skuldsanering. Viktigt i sammanhanget är också att det finns många överskuldsatta som inte ansöker om skuldsanering men som skulle kunna beviljas skuldsanering om de bara ansökte om detta. (Här krävs mer och bättre information.)

Vi förutsätter att regeringen följer frågan så att Högsta domstolens avgörande, där en tidsperiod om 15 år har nämnts för insolvensprognosen och som kom efter att propositionen hade beslutats, inte får följder som påverkar regeringens i propositionen dragna slutsatser. Här bör nämnas att domstolen har prövat omständigheterna i det enskilda fallet och att det är för tidigt att dra alldeles bestämda slutsatser om vad detta avgörande kommer att innebära i framtiden.