Gomorron Sverige - Villkorlig frigivning

I morgon kl. 07.15 ska jag medverka i Gomorron Sverige. Ämnet är följande: "Vrede över att föräldrarna som misshandlade och dödade 10-åriga Bobby redan är frigivna. Bör de som döms sitta av hela sitt straff?"

Frågeställningen passar mycket väl med tanke på det förslag till ändring i reglerna om villkorlig frigivning som Moderaternas rättspolitiska utvecklingsgrupp har tagit med i sitt förslag till ny rättspolitik inför valet 2014. Förslaget har tidigare presenterats av justitieminister Beatrice Ask för Rapport.

På följande sätt ser dagens regler ut:

1993 återinfördes regler om fakultativ villkorlig frigivning i brottsbalkens påföljdsbestämmelser. Den 1 januari 1999 avskaffades särbestämmelserna om villkorlig frigivning beträffande långtidsdömda samtidigt som en presumtion för villkorlig frigivning infördes när två tredjedelar av straffet avtjänats.

I 26 kap. 6 § första stycket brottsbalken återfinns den grundläggande regeln om när villkorlig frigivning ska ske. Bestämmelsen har följande lydelse:

När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff, dock minst en månad, har avtjänats skall den dömde friges villkorligt, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Innebörden av den nu nämnda bestämmelsen är att det gäller en mycket stark presumtion för villkorlig frigivning när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats. För att villkorlig frigivning ska kunna skjutas upp krävs det att synnerliga skäl föreligger. Vid bedömningen av om så är fallet ska särskilt beaktas om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Villkorlig frigivning kan inte ske från fängelse som har dömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eller från ett förvandlingsstraff för böter. Därutöver kan villkorlig frigivning inte heller ske från ett livstidsstraff eftersom ett sådant straff inte är tidsbestämt.

I 34 kap. brottsbalken finns regler om när villkorligt medgiven frihet ska förklaras förverkad. I kapitlets 4 § uppställs vissa grundläggande förutsättningar för bestämmelsens tillämpning. Om i lagrummet angivna förutsättningar föreligger gäller följande:

I fråga om någon som villkorligt frigivits från fängelse, skall, om brottet begåtts under prövotiden, den villkorligt medgivna friheten eller en del av denna förklaras förverkad om inte särskilda skäl talar mot det.

Som särskilda skäl för att inte förverka eller för att förverka endast en del av villkorligt medgiven frihet kan rätten beakta om den nya brottsligheten i förhållande till den tidigare är av lindrig beskaffenhet, om lång tid har förflutit mellan brotten, eller om ett förverkande annars skulle framstå som oskäligt.

Innebörden av förverkandereglerna är således att det föreligger en presumtion för att förverkande av villkorligt medgiven frihet helt eller delvis ska ske. Detta utgör också den reaktion som ska ligga närmast till hands i en återfallssituation. Om den nya brottsligheten är av lindrig beskaffenhet eller om lång tid förflutit mellan brotten kan detta leda till att ett förverkande helt underlåts eller att ett förverkande av endast en del av den villkorligt medgivna friheten sker. Som ett exempel kan nämnas att om ett återfall har inträffat i slutet av en lång prövotid kan det finnas skäl att underlåta att förverka i varje fall en del av den villkorligt medgivna friheten. Vid bedömningen av om ett förverkande framstår som oskäligt ska hänsyn tas till sådana förmildrande omständigheter som har betydelse vid straffmätningen. Annat som bör beaktas är om brotten framstår som så olikartade och väsensskilda att ett förverkande inte ter sig rimligt av den anledningen. Förutom exemplifieringen i brottsbalken – som inte är avsedd att vara fullständig – finns det möjlighet att efter en samlad skälighetsbedömning underlåta ett förverkande eller att endast förverka en del av det – genom den villkorligt medgivna friheten – återstående straffet.

I 26 kap. 23 § brottsbalken stadgas följande:

Förklaras villkorligt medgiven frihet helt eller delvis förverkad, skall med avseende på frågan om ny villkorlig frigivning vad som förverkats anses såsom straff genom ny dom.

Innebörden av denna regel är att den villkorligt medgivna friheten som faktiskt förverkats i förekommande fall räknas ihop med en ny fängelsepåföljd och därmed blir det straff som döms ut genom ny dom. Från det nya straffet kan villkorlig frigivning ske på samma sätt som från andra fängelsestraff på vilka reglerna i 26 kap. 6 § första stycket brottsbalken är tillämpliga. Detta innebär att även personer som vid upprepade tillfällen döms till fängelsestraff (om minst en månad) kommer i åtnjutande av förmånerna med villkorlig frigivning.

 

Förslaget kommer jag att tala mer om i morgon.

Här finns en länk till Gomorron Sveriges programtablå i morgon bitti.