fredag 22 mars 2013

Problemen med den eviga reavinstbeskattningen

Tidigare i veckan hade jag och min parti- och riksdagskollega Isabella Jernbeck en artikel införd på debattsidan i Dagens Industri.

Ingressen till artikeln hade följande lydelse: "Svenskar betalar mest skatt i EU vid försäljning av privatbostäder. I praktiken skär staten emellan varje gång en bostad säljs samtidigt som säljaren typiskt sett förlorar pengar. Det är dags att förändra reavinstbeskattningen. Det skriver Isabella Jernbeck och Anti Avsan."
 
I artikeln skriver vi bland annat följande:

"Uppskovsreglerna tillkom ursprungligen som ett medel för att minska de inlåsningseffekter som reavinstbeskattningen antogs medföra. Inlåsningen hänger samman med att beskattningen av kapitalvinsten minskar kapitalet som kan investeras i nästa bostad.

Normalt beskattas ett återfört uppskovsbelopp med 22 procent, men skatten på uppskovsbeloppet kan i vissa fall uppgå till 27 alternativt 30 procent.

Uppskovssystemet innebär
emellertid att man inte ser effekterna förr­än den dag beloppet ska tas upp till beskattning. Den dagen infinner sig typiskt sett när det är dags att flytta till en mindre och därmed billigare bostad. Konsekvensen av detta är ofta att äldre människor väljer att bo kvar i bostäder som storleks- och behovsmässigt egentligen skulle ha passat en barnfamilj bättre.

Enligt en
nyligen publicerad rapport från Stockholms handelskammare finns det 144 000 bostadsägare som egentligen vill flytta, men som inte gör det på grund av skattereglerna. Av samma rapport framgår det också att andelen småhusägare över 65 år har ökat från 19 till 26 procent sedan 1998 samtidigt som andelen yngre småhusägare har minskat från 20 till 15 procent. Detta innebär att bostadskonsumenternas egentliga behov störs av skattereglerna.

En förändrad
reavinstbeskattning skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta bytet mellan större och mindre bostäder med utgångspunkt från enskilda människors aktuella behov. Även om uppskovssystemet – trots den ränta som ska betalas på uppskovsbeloppet – erbjuder en kortsiktig lösning för den som ska byta till en större och typiskt sett dyrare bostad, löser detta inte det grundläggande problemet med den eviga reavinstbeskattningen.

Teoretiskt sett
är priset som köparen betalar detsamma som säljaren skulle få betala för ett likvärdigt ersättningsobjekt, det vill säga om han eller hon skulle köpa tillbaka sin bostad. I praktiken skär dock staten emellan varje gång en bostad säljs samtidigt som säljaren typiskt sett förlorar pengar. Detta innebär att det förr eller senare försvinner kapital som hade kunnat frigöras för nya investeringar.

Det svenska
systemet återfinns inte i något annat EU-land och tvingar svenskar att betala högst skatt vid försäljning av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter. Den eviga reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt för att frigöra kapital som kan nyinvesteras och för att åstadkomma en större rörlighet i den ägda delen av bostadsmarknaden."

Artikeln i Dagens Industri följdes upp av Dagens Industri i en artikeln med rubriken "Växande kritik mot hög flyttskatt". I artikeln uttalar jag bland annat följande:

"Även Anti Avsan, som tidigare var Moderaternas bostadspolitiska talesperson, är kritisk. På onsdagen skrev han ett inlägg på Di Debatt där han lyfte fram problemen med den nuvarande beskattningen.

”Systemet skapar inlåsningseffekter, som det är nu så blir man typiskt sett lite fattigare varje gång man byter bostad”, säger han.

Tidigare utredningar visar att andra länder i Europa endast har kapitalvinstbeskattning på bostäder för att hindra spekulation. I våra nordiska granländer Norge och Finland, till exempel, utgår ingen kapitalvinstskatt om man bott i samma bostad mer än ett eller två år, i Danmark går gränsen vid tre år.

Anti Avsan anser att det svenska systemet med en evig kapitalvinstbeskattning borde avskaffas på sikt, för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
 
”Så vitt jag känner till finns det inget annat land i Europa som har det på det här sättet”, säger han."

Här finns en länk till debattartikeln som var intagen i onsdagens papperstidning från Dagens Industri.

Här finns en länk till den uppföljande artikeln.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar