Om vanliga människor, värderingar och civilkurage

Göran Hägglund (KD) skrev ett idépolitiskt inlägg på DN Debatt för någon vecka sedan. Han skrev bland annat:

Ytterst handlar detta om att folk har rätt att slippa bli besvärade av den politiska makten av den enda anledningen att de är vanliga.

Vi i alliansen talar mycket och gärna om frihet från höga skatter och regleringar, och det ska vi göra. Men riktig frihet innefattar också rätten att slippa få sitt privata liv påpassat och tillrättalagt av finskrittande ideologer. Om detta talar vi alltför sällan.
Det börjar bli hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt.

Och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är.

Jag håller med Göran Hägglund om detta vilket leder till följande reflektion.

Hur du och jag har levt våra liv bör rimligtvis inte vara måttstocken för hur andra människor vill och bör leva sina liv. Om detta är utgångspunkten borde exempelvis inte könsneutrala äktenskap heller vara ett problem för KD. Eller är det någon slags förment normalitet som ska vara avgörande? I förlängningen måste man ställa sig frågan om vem som i så fall är ”normal” och ”vanlig”. Är det bara de människor som av någon sorts moralisk överhet anses som ”vanliga” som får åtnjuta privilegiet att leva sina liv efter egna önskemål och att inte bli ansatta av den politiska makten?

Är det möjligen också samma ideologer som vill att vanliga människors civilkurage ska regleras i lag med straff som följd för den som inte klarar vad någon annans moral kräver i efterhand, övervägd i lugn och ro och utan att själv ha varit i en situation som kanske var helt överraskande och som man inte var tränad för. Detta kan framstå som särskilt märkligt om man beaktar att detta krav ska ställas på ”vanligt folk” samtidigt som svensk polis kan underlåta att ingripa av taktiska skäl, även när det gäller brott som begås mitt framför ögonen på ett inte obetydligt antal poliser.

Är det inte samma ideologer som vill komma med ett antal påbud med en tydlig moraliserande ansats på ett antal olika områden? Borde inte betraktelsen börja i den egna naveln? Först när den egna naveln rensats från allt ludd borde blicken möjligen höjas för att börja betrakta omvärldens motsvarande moraliska översitteri.

Det gäller att leva som man lär men också att lära sig att skilja på mitt och ditt, inte bara när det gäller egendom utan också när det gäller värderingar och olika synsätt på livet.

Läs gärna mina tidigare bloggposter om civilkurage och civilkuragelagar här och här.

Ikväll besöker Göran Hägglund till SVT Debatt - under programrubriken Kling, Klang och Svensson-förakt - för att diskutera kring dessa vanliga människor. Trailern för programmet ser du nedan.

Budgetgenomgång för Moderater på Södertörn

I dag har jag i riksdagen tagit emot en förhållandevis stor grupp med Moderater från Södertörnskommunerna i Stockholms län. Efter en rundvandring i riksdagen - som uppemot hälften hade deltagit i tidigare - presenterades det viktigaste i höstens budgetproposition för 2010. Intresset var stort och många bra frågor ställdes.

Vi har sett att vi har fått förbättrade offentliga finanser till följd av en stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld. Detta har ökat utrymmet att förstärka krisåtgärderna.

De viktigaste tre åtgärderna är:

1 Värna jobben

Detta sker genom att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast och genom att förbättra företagsklimatet.

2 Värna välfärden

Detta sker genom att prioritera kärnverksamheterna och en rättvisare fördelning.

3 Värna klimatet

Viktig mångfald

Att brandmän utsätts för stenkastning i samband med brandbekämpning är ett allvarligt bekymmer. Inom Södertörns brandförsvarsförbund, där jag är ordförande, har våra brandmän varit förhållandevis förskonade från detta. En delförklaring till detta är förbundets policy vid rekrytering; vi vänder oss till såväl kvinnor som män och vi vänder oss till personer med olika etniska bakgrund när vi söker nya brandmän.

Igår sändes ett inslag om detta i SVT:s regionala nyhetsprogram ABC, där jag intervjuas i min egenskap av ordförande. Efter ungefär tre minuter och 20 sekunder in i sändningen börjar inslaget.

Här hittar du sändningen (Svtplay).

Hänvisning till tidigare svar

Signaturen md2perpe har lämnat en kommentar. Kommentaren lämnades i lördags, 19 september, om jag minns rätt, i anslutning till en bloggpost som publicerades 26 juni. Innebörden i kommentaren är, antar jag, att jag inte besvarat en frågeställning. Om signaturen md2perpe inte syftar på en ny frågeställning så tror jag att det svar som söks finns här, publicerat sjunde september.

Dagens budgetläcka

I denna bloggpost finns ett urval av de satsningar som regeringen släppt hittills. Idag presenterades ytterligare en satsning: en reformering av trygghetssystemen för företagare. Syftet är att öka tryggheten för den som är eller vill bli företagare och för den som vill anställa.

• Ett uppbyggnadsskede på två år i sjuk- och föräldraförsäkringen för egenföretagare
• Större trygghet i arbetslöshetsförsäkringen för företagare under ett uppbyggnadsskede.
• Egenföretagare ges möjlighet att välja längre karenstid i sjukförsäkringen.
• ”Jämförelseinkomsten” för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen tas bort.
• Egenföretagare som tar ut tillfällig föräldrapenning ska kunna göra det på jämlika villkor som anställda.
• Möjligheten till havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön för företagare ska analyseras.
• Ökade incitament att driva företaget vidare även när företaget tillfälligt går sämre.
• Enklare att göra uppehåll i näringsverksamheten och få arbetslöshetsersättning.
• Tydligare regler för kombinatörer och för personer som driver företag som bisyssla.
• Generellt högkostnadsskydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare.

Regeringen har avsatt 480 miljoner för reformerna. En promemoria som beskriver reformerna finns att ladda ner på regeringens hemsida.

I vimlet

Jag, och min fru Ellinor, fastnade på en bild igår i samband med riksmötets öppnande. Bilden finns till beskådan på Realtid.se. Med på bilden är också Bo Arkelsten, pappa till min riksdagskollega Sofia Arkelsten (blogg).

Helgtips

På lördag är det ett år kvar till valet 2010. Detta manifesterar partierna i Alliansen med en gemensam aktivitet på Sergels torg. Kom gärna dit och lyssna på både musik och på tal av de fyra partiledarna. Programmet startar klockan 11.30. En kort notis på Alliansens gemensamma webbplats finns att läsa här.

För egen del har jag inte möjlighet att delta i ovanstående evenmang. Istället kommer jag att delta vid invigningen av Fullersta gård. Tyvärr sammanfaller evenemangen tidsmässigt.

Kortversion av regeringsförklaringen

Igår var det, som nämnt nedan, riksdagens högtidliga öppnande. Det innebär att arbetet i riksdagen tar fart på allvar igen.

Fredrik Reinfeldt läste upp sin regeringsförklaring. Jag tycker att det var en bra regeringsförklaring, som pekar ut riktningen för mandatperiodens sista år. Nedan finns några citat från regeringsförklaringen, en sorts kortvariant för den som inte har tid att läsa hela. Sammantaget ger citaten en relativt bra och överskådlig bild av regeringens arbete och mål under den gångna mandatperioden och krisen, samt prioriteringer för det kommande året.

Som en kompletterande bild till regeringsförklaringen så länkar jag nedan till ett urval av de satsningar i den kommande budgeten som hittills offentligtgjorts. Hurvida det blir en satsning på ytterligare ett jobbskatteavdrag får vi återkomma till.

• Ytterligare sänkt skatt för pensionärer (15 september)
• Högre studiemedel för Sveriges studenter (14 september)
• Investeringsstöd till trygghetsbostäder för äldre (11 september)
• Ytterligare 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (8 september)
• 10 miljarder för att värna välfärden i kommuner och landsting (7 september)
  

Regeringsförklaringen i sin helhet finns att ladda ner här.

Vi hade lagt en stark grund och mötte de sämre tiderna med historiskt höga sysselsättningsstal och stora framgångar i att bekämpa utanförskapet. Alliansregeringens arbetslinje – lägre inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare, bättre villkor att driva företag och att anställa samt värnande om de offentliga finanserna – gjorde att vi hade ett bättre utgångsläge än vi tidigare haft när vi mött sämre tider.

(...)

Redan under hösten stod det klart att finanskrisen skulle inverka på jobben och svensk arbetsmarknad. Vi såg det i en dramatisk efterfrågenedgång och en våg av varsel. Därför tog regeringen också flera initiativ för att dämpa krisens effekter i Sverige.

Jämfört med övriga länder inom OECD-området är den ekonomiska politiken i Sverige en av de mest expansiva. Denna omläggning av finanspolitiken har skett samtidigt som vi haft beredskap för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris orsakad av fortsatta problem i det finansiella systemet.

(...)

Kostnaderna för ohälsan har minskat snabbare än beräknat. Färre människor blir långtidssjukskrivna och fler lämnar långtidssjukskrivning. Kostnaderna för förtidspensionerna har blivit lägre genom att färre blir förtidspensionärer.

(...)

På arbetsmarknaden är bilden däremot fortsatt mycket dyster. Varsel och stigande arbetslöshet har skapat oro bland många människor. I arbetslöshetens skugga tvingas många till stora uppoffringar. Därför är det viktigt att krisens bördor fördelas rättvist. Att vi fortsatt anstränger oss för att hålla ihop Sverige.

(...)

Fler i arbete, fler jobb och färre i utanförskap är Allians-regeringens viktigaste mål. Det oroar därför att Sverige tillsammans med en rad andra länder står inför hotet att den stigande arbetslösheten förvandlas till ett växande utanförskap.

(...)

Vi vill inte åter igen vara med om att arbetslösheten stiger i dåliga tider för att sedan bita sig fast även under goda. Det var misstaget regeringar gjorde efter 1990-talskrisen. Ett misstag som lade grunden till det stora utanförskapet.

Regeringen möter hotet om en arbetslöshet som riskerar att bita sig fast med en kraftfull politik för jobb och företagande. Med aktivt stöd till människor som drabbas av arbetslöshet. Vi tänker inte återvända till en politik där människor förpassas till passiva system och döljs i statistiken. I stället ska goda förutsättningar skapas för att människor ska komma tillbaka till jobb och trygghet, till arbetskamrater och gemenskap.

(...)

Regeringens satsningar mot arbetslösheten riktar sig till alla människor som står utanför arbetsmarknaden. Totalt utökas antalet utbildningsplatser med cirka 23 000 och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärks med 54 000 platser. Ett antal åtgärder vidtas för att särskilt minska arbetslösheten bland unga.I vår förstärkta politik för utbildning och omställning kommer vi att föreslå satsningar inom universitet och högskola, yrkeshögskola samt yrkesvux och komvux. Vi kommer att fortsätta att ta steget bort från passivitet – mot ökat fokus på coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och arbetsmarknadsutbildning.

Därtill öppnar regeringen för en ny aktiveringsinsats (Lyft) inom statlig, kommunal och viss ideell verksamhet. Insatsen syftar till att aktivera personer som saknar arbete. Inriktningen på aktiveringsinsatsen ska vara sysselsättning inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola. Åtgärden syftar till att upprätthålla människors kontakt med arbetslivet samtidigt som den kan ses som en investering i vår miljö och omsorg.Med satsningarna vill regeringen förhindra att människor slås ut och att arbetslösheten fastnar på en hög nivå. De ger människor som förlorat jobbet bättre förutsättningar att snabbt komma tillbaka när konjunkturen efterhand vänder. De ger människor bättre möjligheter till jobb och rustar dem för nya arbetsuppgifter. För vi vet att det behövs för framtiden.

(...)

Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.

Bra kommunikationer är avgörande för vår förmåga att möta de framtida utmaningarna kring klimat och miljö, kring sysselsättning, regional tillväxt och utveckling av hela vårt land. Ett väl fungerande transportsystem och en god IT-infrastruktur är en förutsättning för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regeringens historiska satsningar på våra vägar och järnvägar, Sveriges framtida växtkraft, fortsätter därför med oförminskad kraft.

(...)

Regeringen vill att ytterligare resurser tillförs kommunsektorn för att möta krisens effekter. Statsbidragen till kommuner och landsting höjs tillfälligt med 17 miljarder kronor 2010. Utöver detta höjs statsbidragen till landstingen med 1 miljard kronor 2009 för att underlätta hanteringen av den pågående pandemin. Från 2011 höjs statsbidragen i kommunsektorn permanent med 5 miljarder kronor per år.

Tillsammans med andra satsningar innebär detta att Alliansregeringen 2010 har förstärkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006. På så sätt värnar regeringen välfärdens kärna, sysselsättningen och förtroendet mellan medborgarna och det offentliga.

(...)

För att fortsatt stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla en modern och välfungerande vård och omsorg tillförs ytterligare resurser under kommande år. Satsningen ska särskilt förstärka möjligheterna till en säker vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Regeringen vill också stimulera byggandet av trygghetsbostäder, stärka ledarskapet inom äldreomsorgen och utveckla det psykiatriska stödet till äldre.

(...)

Regeringen kan nu presentera ytterligare en skattelättnad för alla Sveriges pensionärer.Skatten sänks totalt med 3,5 miljarder kronor per år från 2010. Det ökar pensionärernas trygghet och förbättrar marginalerna, särskilt för de pensionärer, inte sällan kvinnor, som har de allra lägsta pensionerna.

(...)

Sverige har i dag den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i världen. Vi är ett av de länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer. Vi har visat att det går att skapa förutsättningar för nya jobb och ökad konkurrenskraft, samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö och att hejda klimatförändringarna. Det är resultatet av ett arbete som skett brett och långsiktigt med insatser från hela det svenska samhället. Ett arbete som nu fortsätter.

(...)

Mandatperiodens sista riksmöte inleds

Mandatperiodens sista riksmöte öppnas nu på tisdag, den 15 september. Öppnandet innebär också formellt att mitt fjärde år som riksdagsledamot inleds. Ett övergripande schema för dagen finns här och ett mer detaljerat körschema för dagen, för den verkligt intresserade, finns här.

Dagens kanske viktigaste punkt, politiskt sett, är att statsminister Fredrik Reinfeldt läser upp regeringsförklaringen för det kommande året.

SVT 24Direkt sänder från riksmötets öppnande klockan 13.40-ca 15.30. Ekoredaktionen direktsänder i radions P1 klockan 14.00-15.00.

Civilkurage kräver inte lagstiftning

På SvD Brännpunkt skriver justitieminister Beatrice Ask och Inger Davidsson (kd) att frågan om en så kallad civilkuragelag ska utredas. Utredaren kan komma att föreslå sådan lagstiftning ska införas men kan också komma att föreslå att "samla och förtydliga" nu gällande regler.

Min personliga uppfattning är att det finns sådant som är mer angeläget att utreda, inte minst av det skälet att en civilkuragelag inte är någon bra lösning. Ser man utredningsuppdraget i ljuset av Malmöpolisens tidigare i media uppmärksammade ”taktiska underlåtenhet” att ingripa mot pågående misshandel som förövades precis framför ett inte obetydligt antal poliser verkar en civilkuragelag särskilt märklig. Det kan ju inte vara så att folk i allmänhet bibringas uppfattningen att det ställs högre krav på vanliga medborgare än på polisen när det gäller att ingripa mot pågående brott. Jag tycker att det var pinsamt att höra Malmöpolisens bortförklaringar om varför man inte ingrep vid det aktuella tillfället.

Samma sak inträffade för många år sedan under en ”reclaim the city-demonstration” då länspolismästaren i Stockholm hade gett order om att polispersonalen inte skulle ingripa mot enskilda brott. Detta fick till följd att butiker slogs sönder och - om inte plundrades - så tillgreps i vart fall varor från ett antal butiker av demonstranterna. Här kan man tala om vanmakt när enskilda näringsidkare utsattes för pågående brott under tiden som polisen såg på.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om problemen med en civilkuragelag. Det finns skäl att upprepa detta.

En civilkuragelag är en lag, som enligt dess förespråkare, får till följd att den som inte ingriper i samband med ett brott eller inte gör tillräckligt mycket kan fällas till ansvar för brott själv. Det skulle med andra ord bli straffbart att inte ingripa eller att inte ingripa efter förmåga.

Redan i dag är det svårt att förmå vittnen att fullgöra den medborgerliga skyldigheten att vittna. Hur många vittnen kommer att ge sig till känna i framtiden - med en civilkuragelag - om obehaget är för stort redan i dag utan sådan lagstiftning? Naturligtvis ännu färre. Den som tror något annat måste leva i den bästa av världar. Sedan är det paradoxala att i den bästa av världar behövs det inte någon civilkuragelag, därför där fungerar allt ändå.

En enkel slutsats av detta är att förstår man inte problematiken eller har förmåga att ta till sig de faktorer som gör sig gällande "i verkligheten" så bör man inte komma med något förslag till ny lagstiftning. Diskussioner om denna typ av reaktiva lagförslag är alltför vanliga bland politiker. Förslaget om civilkuragelag har säkerligen till stora delar sitt ursprung i den massmedialt uppmärksammade så kallade dödsmisshandeln på Kungsgatan i Stockholm för några år sedan. En ytterligare fråga i sammanhanget är hur någon kan tro att det ska gå att lagstifta fram mänskliga egenskaper som dådkraft, gott omdöme, mod och medmänsklighet?

Demokratins kärna = rättsväsendet

I sin promemoria om satsningen med fyra miljarder på rättsväsendet skriver regeringen: ”Ett väl fungerande rättsväsende är kärnan i en fungerande demokrati.” Detta är ett uttalande jag gärna instämmer i men som många socialdemokrater har visat sig inte begripa.

När jag i början av denna mandatperiod i den allmänpolitiska debatten tog upp frågan domstolarnas viktiga roll i ett väl fungerande demokratiskt samhälle visade det sig i olika kommentarer att vissa socialdemokrater (som möjligen läst samhällskunskap i grundskolan) reagerade.

Jag sade bland annat följande: ”Jag konstaterar att starka och välfungerande domstolar utgör grunden för en stabil demokrati och för rättsstatens bestånd och en garant för den enskilda människans frihet och möjlighet att få upprättelse, om så behövs mot själva staten.”

Socialdemokraterna i fråga tycktes tro att det var politikerna i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet som hade den roll som rättsväsendet typiskt sett har i alla västerländska demokratier. Detta socialdemokratiska synsätt tyder på total okunskap om den så kallade maktfördelningsläran som i större eller mindre omfattning ligger till grund för demokratiska statsskick i hela världen.

Dessa socialdemokrater företrädde närmast det gamla sovjetkommunistiska synsättet som rättshistoriskt har kommit att kallas ”telefonrätt”, vilket innebär att en partifunktionär på tillräckligt hög nivå alltid kunde lyfta telefonluren och påverka exempelvis en domstols ställningstagande i sak. Tankemässigt ligger det som har kommit att kallas för ”Lidbommeriet” inte långt därifrån. ”Lidbommeriet” kan sägas innebära att om det föreligger en konflikt mellan juridik och politik så löses konflikten alltid till politikens förmån.

Min uppfattning är den motsatta. Lagar ska inte uttolkas av politiker utan av dem som har att tillämpa lagarna. Att riksdagen stiftar lag är en helt annan sak och vore inte möjligt om lagförslagen inte var föremål för en omfattande beredning av personer med gedigna sakkunskaper, vilket riksdagsledmöter tyvärr allt för ofta saknar.

Vi var där först!

Eftermiddagens nyhetsflöde domineras av att regeringen satsar fyra miljarder kronor på rättsväsendet. Kuriosa i sammanhanget är att statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga partiledare för Alliansen valde att presentera satsningen i samband med att de träffade poliser som arbetar på poliskontoret i Hallunda. Precis samma poliser som jag och Hillevi Engström träffade för knappt två veckor sedan. Det är roligt att hinna före statsministern i alla fall vid något tillfälle!

Här finns en länk till Ekots rapportering.

Som tjänstledig domare gläds jag lite extra åt att domstolarna tillförs 100 miljoner kronor i år och 150 miljoner kronor 2010.

Läs gärna promemorian Ytterligare 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (pdf) som finns att ladda ned i anslutning till pressmeddelandet som gick iväg tidigare idag.

Byggande av ägarlägenheter

Läs mitt inlägg om byggande av ägarlägenheter på Moderater i riksdagens civilutskott.

Svar på en fråga i kommentatorsfält

Jag har fått en fråga i ett kommatorsfält i en tidigare publicerad bloggpost där jag svarade på frågor om Ipred. Frågeställningen - som även den går att läsa via länken ovan - handlar om hurvida en person, "en ensamstående mamma", ska "[b]etala (efter ett kravbrev från IFPI, min anmärkning) utan att ha sett bevis, eller låta det gå till domstol och riskera ekonomin helt?".

Min ståndpunkt är att hon ska bestrida kravet och inte betala, om hon inte har laddat ned.

(s) vill att regeringen ska utreda sådant den förra regeringen inte klarade av - tomträttsregler

Carina Moberg (s) skriver i ett pressmeddelande att hon anser att tomträttsreglerna måste ses över och beklagar sig samtidigt över att justitieminister Beatrice Ask inte har prioriterat frågan.

Här redovisar jag först en bakgrund till vad tomrätt innebär. Därefter vad som skett under socialdemokraternas regeringsinnehav och slutligen vad vi moderater och övriga allianspartier i civilutskottet har skrivit i vårt utskottsbetänkande om problemen med tomrätter.

BAKGRUND

Tomträttsinstitutet infördes i Sverige i början av 1900-talet och tomträtt får upplåtas i fastighet som tillhör staten eller en kommun eller som annars är i allmän ägo. Om regeringen för ett särskilt fall medger det, får tomträtt upplåtas också i fastigheter som tillhör stiftelser. I tomträttsavtalet, som ska vara skriftligt, ska anges bl.a. ändamålet med upplåtelsen, avgäldsbeloppet och de närmare föreskrifter om fastighetens användning och bebyggelse som ska gälla.

Tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten får inte begränsas. Tomträttshavaren får bl.a. upplåta panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt i tomträtten, och inte heller denna rätt får inskränkas.

Tomrättsavgälden ska betalas med oförändrat belopp under vissa tidsperioder. Dessa avgäldsperioder ska uppgå till minst tio år. Om parterna vid avgäldsperiodens slut inte kommer överens om nya avgäldsvillkor, får talan om omprövning väckas vid domstol. Domstolen ska då fastställa avgälden på grundval av markvärdet vid tidpunkten för omprövningen. Markvärdet ska bedömas med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse. I förarbetena till lagstiftningen har uttalats att avgälden ska motsvara skälig ränta på det uppskattade markvärdet.
Under en löpande avgäldsperiod får tomträttshavaren begära jämkning av avgälden, om tomträttens värde har minskat avsevärt, t.ex. till följd av ändrade byggbestämmelser.

En tomträtt kan upphöra endast vid utgången av vissa upplåtelsetider och bara efter uppsägning från fastighetsägarens sida. Den första upplåtelseperioden ska vara minst 60 år och varje påföljande period 40 år. Om upplåtelsen avser väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse, kan kortare perioder avtalas. Perioderna ska dock alltid vara minst 20 år.

Uppsägning av tomträtten för upphörande får endast ske, om det är av vikt för fastighetsägaren att fastigheten används för bebyggelse av annan art eller i övrigt på annat sätt än tidigare. Upphör tomträtten på grund av sådan uppsägning, har fastighetsägaren lösenskyldighet för värdet av byggnader och annan egendom som hör till tomträtten. Lösenskyldigheten kan inte inskränkas genom avtal, om tomträtten avser bostadsbebyggelse.

Mål om omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller bestämmande av lösesumma prövas av fastighetsdomstol. Tomträttsbestämmelserna i jordabalken kompletteras i 21 kap. jordabalken av bestämmelser om inskrivning av tomträtt, i 22 kap. jordabalken om inteckning i tomträtt och i 23 kap. jordabalken om inskrivning i tomträtt av nyttjanderätt och servitut.

Även om tomträtten till sin natur är lös egendom likställs den i många sammanhang med fast egendom. Det gäller bl.a. i utsökningsbalken och konkurslagen. Även i skattehänseende jämställs tomträtt i huvudsak med fast egendom. Om tomträtten avyttras ska vinsten beskattas eller förlusten dras av enligt samma regler som gäller för äganderätt. Tomträttsavgälden är avdragsgill enligt de regler som gäller för ränta, och tomträttshavaren betalar fastighetsskatt på samma sätt som om han eller hon ägde marken. Motsvarande gäller även i fråga om den kommunala fastighetsavgift som från 2009 års taxering har ersatt den statliga fastighetsskatten på bostäder.

TIDIGARE FÖRSLAG

Förslag om ändrade avgäldsregler har lagts fram dels av Tomträttskommittén i sitt betänkande Tomträtt (SOU 1980:49), dels av 1988 års tomträttsutredning i sitt betänkande Tomträttsavgäld (SOU 1990:23).

1988 års tomträttsutredning konstaterade att det nuvarande systemet har kommit att innebära kraftiga och språngvisa avgäldsökningar med åtföljande olägenheter för tomträttshavarna. Det förhållandet att bestämmelserna är så allmänt hållna och att domstolarnas beslut är svårförutsebara har lett till ett stort antal långdragna domstolsprocesser med omfattande utredningar och till stora kostnader, både för parterna och för samhället. Dessa problem är i huvudsak en följd av principerna för nuvarande ordning, dvs. långa avgäldsperioder med oförändrad avgäld och därefter avgäldsreglering genom prövning av omständigheterna i varje särskilt fall.

Den förra (socialdemokratiska) regeringen har vid två tillfällen, 1997 och 1998, till Lagrådet remitterat förslag om ändrade avgäldsregler. Lagrådsremisserna har inte lett fram till någon proposition.

Enligt justitieminister Beatrice Asks svar på en ledamotsfråga den 2 juli 2008 har de tidigare förslagen mött kraftig kritik av företrädare för tomträttshavarna (fr. 2007/08:1391). Försök har gjorts att fördjupa analysen av förslagens konsekvenser för enskilda tomträttshavare. Det har emellertid inte hittills ansetts som en framkomlig väg att gå vidare med äldre förslag. Den förra regeringen lade - trots omfattande utredningsarbete - inte fram något förslag till ändringar i reglerna om tomträttsavgäld. Justitieministerns ambition är att det ska inledas ett arbete med att analysera behovet av att se över tomträttsreglerna i ett vidare perspektiv. Tomträttsavgälderna kommer att ingå i den analysen, men under denna mandatperiod måste dock andra angelägna frågor prioriteras. En utredning har förutskickats tidigast i slutet av 2010 (ip. 2008/09:389).

CIVIUTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDE

I likhet med justitieministern anser utskottet att tomträttsinstitutet bör bli föremål för en översyn. Även om institutet främst är ifrågasatt när det gäller privatbostadsfastigheter och särskilt med anledning av stegvisa och ofta höga avgäldsökningar, bör en heltäckande översyn göras.

De uppmärksammade problemen är således i första hand relaterade till tomträtter som upplåtits för bostadsändamål. Utskottet kommer därför i allt väsentligt endast att uppehålla sig vid lagstiftningen i de delar som har betydelse för boendet.

Det är enligt utskottet inte institutet som sådant som i första hand bör ifrågasättas utan i stället det förhållandet att regelsystemet gentemot tomträttshavarna kan tillämpas på ett sätt som kan framstå som olämpligt. Till skillnad mot vad som gäller vid innehav av en fastighet med äganderätt kan den som innehar en fastighet med tomträtt drabbas av stora återkommande kostnadsökningar till följd av markvärdesstegringar. Sådana avgäldsökningar kan helt rubba förutsättningarna för den enskilde att behålla sin bostad. Det bör i detta sammanhang framhållas att kommunerna utnyttjar lagens möjligheter till avgäldsökningar mycket olika.

En viktig fråga gäller friköp av tomträtter. Denna fråga bör få en allsidig belysning och omfatta dels om och under vilka förutsättningar tomträttshavaren ska ges en rätt till friköp, dels om och hur köpeskillingens storlek bör regleras. Överväganden avseende den senare frågan bör ske oavsett ställningstagandet till om en rätt till friköp bör införas eller inte, och det bör därvid särskilt beaktas att det knappast föreligger någon allmänt vedertagen modell för att bestämma köpeskillingen. En avvägning av vad som skulle kunna vara ett otillbörligt gynnande av vissa kommuninvånare bör ske mot vad som framstår som rimligt i förhållande till den enskilde tomträttshavaren.

Frågorna om friköp har ett samband med hur man väljer att i lag reglera avgäldernas storlek, längden på avgäldsperioderna och möjligheterna till förändringar av avgälderna i övrigt. Dessa frågor är de mest centrala i den förordade översynen och bör behandlas främst med utgångspunkt i vad som framstår som rimligt när det gäller förändringar av den enskildes boendekostnader. Den enskildes trygghet i sitt boende ska därvid göra sig starkt gällande. Övervägandena ska å andra sidan inte resultera i ett system som innebär att tomträttshavarnas boende i allmänhet kommer att subventioneras genom alltför låga avgälder. I sammanhanget bör lämpligen också tas upp frågan om det bör införas någon typ av skyddsregler mot alltför stora avgäldsökningar.

Under senare år har det förekommit att äganderätten till en med tomträtt upplåten fastighet har överlåtits till rättssubjekt som inte själva skulle kunna upplåta tomträtt. Något förbud mot sådana överlåtelser finns inte. Enligt utskottet bör frågorna om vem som ska kunna upplåta tomträtt och vem som ska kunna förvärva en fastighet som är upplåten med tomträtt bli föremål för överväganden.

För tydlighetens skull ska klargöras att utskottet gör sina ställningstaganden främst med tanke på dem som bor i småhus, men översynen bör också avse dem som bor i flerbostadshus. Det bör också göras klart att tomträttsinstitutet så långt det är möjligt bör utformas så att den enskilda kommunen får utrymme att använda institutet på ett sätt som den själv anser bäst gagna den egna kommunen och dess invånare.

Med det anförda utgår utskottet från att en översyn kommer att genomföras.

En viktig slutsats är att man inte bör kasta sten när man sitter i glashus.

Verksamhetsbesök hos polisen i Jakobsberg

För drygt en vecka sedan besökte jag och min riksdagskollega Hillevi Engström polisen i Tumba. Där träffade vi poliser som arbetar på det lokala poliskontoret i Hallunda (läs mer här). På måndag kommer vi att besöka det lokala poliskontoret i Jakobsberg. Detta för att ta del av hur man arbetar i Jakobsberg inom ramen för polisens särskilda satsning. Utifrån den information vi fick i Tumba finns det skäl att tro att det finns vissa skillnader när det gäller arbetsmetodik mellan poliserna i Hallunda och i Jakobsberg. Det ska bli intressant att höra hur man ser på sin uppgift i Jakobsberg, vilket förhållningssätt man har till sitt arbete och vilka mål som har satts upp.

Charlotte Perelli imponerad över moderaternas festvilja

Det var en mycket god stämning på stämmomiddagen i lördags och under den efterföljande festen. Charlotte Perelli - som spelade på festen tillsammans med sitt band - skriver om detta på sin blogg. Hon skriver bland annat följande: ”Om någon nu trodde att politikerna är torra, kan jag bara säga att ack så fel ni har. Vilket drag, har sällan skådat något sådant på en sådan här typ av tillställning. Jag menar i positiv bemärkelse, absolut ingen fylla eller liknande, utan bara såå trevliga människor som verkligen bjöd på sig själva och var med och sjöng allsång när jag underhöll dem så jag trodde taket skulle lyfta! Vilken upplevelse! Det glömmer jag aldrig!”

Rapport från partistämman

Efter en hel del politiskt arbete under måndagen och tisdagen finns det nu lite tid att skriva om vår senaste partistämma, vilken var en så kallad arbetsstämma.

Jag deltog i arbetet i utskott 2: Integrationspolitik för arbete och delaktighet. Jag hade förberett med att skriva en del texter i enlighet med vad ombuden från Stockholms stad och län hade kommit överens om. Utskottet och stämman antog våra ändringsförslag.

Jag deltog i debatten om miljöpolitiken, debatten om integrationspolitiken och debatten om arbetsrätten.

En del av mitt inlägg i debatten om arbetsrätten sändes i Dagens eko. Det finns också en artikel om detta på Ekots hemsida. Det som ska föreställa ett citat av vad jag sade är dock slarvigt och således inte korrekt återgivet. Här finns länken till artikeln.

Här finns inslaget i Dagens Eko. Inslaget om LAS (Anställningsskyddslagen) börjar 3 minuter och 26 sekunder in i programmet. Jag hörs 5 minuter in i programmet. (Klicka på extern spelare och välj ett av alternativen).