Svar (2)

Här kommer de svar på de frågor som ställdes i tidigare bloggposter angående Ipred. Det finns personer tyckt att svaren skulle ha kommit både snabbare och tidigare.

Ipred är inte någon av mina ordinarie frågor och jag har valt att prioritera mina ordinarie uppdrag och uppgifter.

Ursprungliga bloggposter, med kommentarer/frågeställningar finns här och här.

Perty sa...
Det finns väl fler problem och frågetecken ang KB och andras öppna nätverk, Rasmus var inne på en aspekt. Just vad är en ISP? Räcknas KB som en ISP när de ger folk tillgång till internet? Gör ett internetkafé det? Hur är det med spelhallar?

Det kommer onekligen bli intressant att se hur det utvecklar sig, för tyvärr tror jag precis som många andra att detta är ett slag i luften som endast kommer gynna anonymiseringstjänster och andra grejjer så kommer polariseringen ev. öka då rättighetsorganisationerna kommer kräva mer.

I Danmark har man tydligen lagt ner att hitta fildelare genom Ipred efter som flera blivit frikända pga att de haft öppna nätverk, inte varit hemma etc.

Svar:
Det som av vissa kallas ”IPRED-lagen” är den svenska implementeringen av ”Sanktionsdirektivet” i förening med vissa nationella kompletteringar. Detta handlar om civilrätt och civilrättsliga säkerhetsåtgärder vilket ofta i debatten blandas ihop med straffrättsliga sanktioner. De svenska reglerna liksom EU-direktivet handlar om att ge rättighetshavare möjlighet att tillvarata sina intressen.

De tekniska frågorna är inte primärt relevanta av det skälet att de skadegörande handlingarna är personanknutna till fysiska personer eller juridiska personer genom olika fysiska personers agerande. De tekniska frågorna skulle kunna vara relevanta om de som sysslar med en viss verksamhet inte skulle förstå vad de håller på med. Dessutom är lagstiftningen teknikneutral, vilket bland annat kommer till uttryck genom att teniska lösningar inte omnämns i lagtexten. Således definieras inte i lagstiftningen vad som är en ISP.

den 12 mars 2009 18:38
Michael Gajditza sa...

Det du redogör för är hur ni politiker tolkat den proposition som riksdagen antog den 25/2-09. Hur praxis kommer att utvecklas och vilken tolkning som kommer att gälla, kan ingen idag säga med säkerhet innan lagen prövats i domstol.

Som du vet finns det även andra tolkningar av hur lagen är skriven så vi får se tiden an och se hur den faktiska tillämpningen till slut kommer att ske.

Det är därför av vikt att personer som sitter i auktoritetsliknande positioner, som t.ex du gör, inte för fram sina åsikter som varandes fakta, utan just åsikter.

Har du fel i din bedömning och i din åsikt så har du vilsefört människor genom att få din åsikt att framstå som ett klarlagt faktum.

Svar:
Mina ställningstaganden vilar på hur lagstiftningen har tillämpats hittills (redan före det att de nu aktuella reglerna trädde i kraft), rättsliga grundprinciper och rättspraxis. Här får man ha i åtanke att vissa av sanktionsdirektivets krav på nationell reglering inte ens har krävt nya svenska regler eftersom direktivet tillgodosetts genom befintliga regler i 15 kap. rättegångsbalken. Jag skulle nog vilja påstå att mina uttalanden vilar på solid grund.

Att jag inte skulle rätt att på ett övergripande plan uttrycka mig om hur de nu aktuella reglerna kommer att fungera i den kontext som det civilprocessuella regelverket utgör är ett mycket märklig synsätt, inte minst av det skälet att jag som politiker anser att jag ska ha grund för vad jag påstår. Om jag hade synpunkter i ett enskilt fall och yttrade mig om detta skulle detta möjligen kunna vara olämpligt. Av det skälet avstod jag vänligt men mycket bestämt att spekulera i utgången av Pirate Bay-målet under den debatt jag deltog i på Tekniska museet.

den 12 mars 2009 19:33
Anonym [1] sa...
"Om KB:s öppna nätverk stängs ned på grundval av en missbedömning av situationen"

... så får man fråga sig om lagstiftningen varit otydlig och låter sig missbedömas (om detta nu var en missbedömning). Kanske kunde lagstiftarna stifta en lag som gör det tydligt att öppna nätverk i allmänhet och Kungliga Bibliotekets verksamhet i synnerhet är laglig.

Svar:
Vill man inte förstå spelar det antagligen ingen roll hur lagstiftningen ser ut.

den 12 mars 2009 21:09
Mikael Nilsson sa...
Det låter ju fint.
Men om KB får ett kravbrev, från vilken del av KBs budget ska då pengarna tas för att bestrida detta i tingrätten?

Svar:
Skulle det bli aktuellt får KB för det första bestämma sig för om man ska bestrida kravet eller inte. Ett kravbrev bestrids inte i tingsrätten, det gör däremot ett yrkande efter att stämning utfärdats. Om KB av någon anledning skulle behöva ianspråkta egna pengar har jag inte någon som helst uppfattning om varifrån pengarna skulle tas.

den 12 mars 2009 21:34
Dennis Nilsson sa...
Vad bra att du ser på detta så positivt.

Då kanske du kan övertyga Kungliga Biblioteket (KB) att fortsätta med sitt öppna trådlösa nätverk?
Och då även bistå dem med din juridiska kompetens ifall de nu blir tvugna att svara på kravbrev från upphovsrättsjurister, och vinna en domstolsprocess. Då skulle du verkligen göra en insats för demokratin i Sverige. :-)

Det är inte tanken som räknas det är ens handlingar som räknas. Som man säger; ”En handling säger mer än 1000 ord!”

Svar:
Det är inte min uppgift att övertyga KB om vare sig det ena eller det andra och inte heller att företräda någon alldeles oavsett vad jag själv anser i sakfrågan.

den 12 mars 2009 21:52
Jerker sa...

Känner mig föranlåten att dra till med ett uttryck i tiden "Snälla, snälla, snälla, snälla!" Var är din fantasi och inlevelseförmåga? Du är van att vistas i domstolslokaler men hur tror du en vanlig svensk skulle känna inför att tvingas stå inför skranket och få sin oskuld ifrågasatt av bolagsjurister, med miljarder i ryggen och med vetskap om att förlorar jag, måste jag sälja allt jag äger och har?

Du bagatelliserar det hela och får det att verka vara något av en sport eller intellektuell utmaning, när det för de flesta skulle vara en Kafka-upplevelse: att bli dragen inför rätta för någonting man inte har har en aning om och där det diskuteras i termer långt ovanför ens huvud. Eftersom det är ett civilmål, har man ju inte rätt till en offentlig försvarare heller.

Som du nog förstått av mitt sätt att uttrycka mig, är jag ingen ungdom längre. Jag har, i de senaste tio riksdagsvalen, alltid röstat på moderaterna, eftersom jag, naivt nog, trott att de var de främsta garanterna för personlig frihet och integritet. Döm om mitt smärtsamma uppvaknande till insikt att dessa värden bedöms vara något av gammeldags griller för dagens moderater.

Beatrice Ask, lite drygt årsbarn med mig, har tidigare brunnit starkt för integritetsfrågor, men är nu blott en skugga av sitt forna jag, om ens det. När uttalade hon sig till försvar av personlig integritet senast?

Det blir Piratpartiet nästa val. Helt j..la sjukt. Jag, röstande på ett enfrågeparti... Ur led är tiden...

Svar:
Jag instämmer i integritetsaspekten och jag vet att även regeringen anser att integritetsfrågor är viktiga. I övrigt vill jag påpeka att det inte räcker med bara ett IP-nummmer. Det krävs mer för att någon ska, som du uttrycker det, hamna ”inför skranket”.

den 13 mars 2009 07:10
Anonym [4] sa...
Varför har du inte förklarat detta tidigare när otaliga politiker och företrädare för branschen sagt att så är fallet?

Kan du inte berätta mer om på vilka grunder du har denna åsikt så vi kan bedöma vem som är trovärdig? Vi har ju citat från andra politiker som inte går att tolka på annat sätt än att det bästa nog vore om öppna nät kunde stängas. KB följer bara detta.

Det är INTE ett roligt rättsläge att vara medborgare i. Man vet inte vad som gäller och man riskerar osannolika skadeståndsbelopp om man gör fel. Kommentera gärna varför vi just nu bör införa bötesbelopp i avskräckande syfte, det är vad jag förstått minst sagt ovanligt i Sverige.

Svar:
Ingen kommer att drabbas av något bötesbelopp med anledning av de regler som aktualiserats med anledning av sanktionsdirektivet, det handlar om skadestånd. Om man verkligen vill bedöma trovärdigheten avseende vissa uppgifter så får den bedömningen inte påverkas av vad man själv har för inställning i sakfrågan.

den 13 mars 2009 10:36
Anonym [5] sa...
Om en lag är så otydlig att till och med folk på Kungliga Biblioteket gör missbedömningar av situationen. Hur tror ni då att vanliga svensson ska ha en chans att förstå den.

Jag tycker att KB gör det bra som tar avstånd från detta istället för att förbi se det som de flesta gör (politiker och svensson)

Svar:
Om jag ska göra en liknelse är svaret att den som inte förstår att man inte får köra fortare än vad som är tillåtet enligt rådande hastighetsbegränsning får betala böter och blir kanske även av med körkortet. En annan sak är att många människor väljer att köra för fort trots att man riskerar böter och i vissa fall att få körkortet återkallat.

den 13 mars 2009 10:54
Marcus sa...
Men faktum kvarstår i att problematiken inte skulle existera om den överimplementerade IPRED inte funnits.

Om man som du tror att de nya lagarna inte kommer att utnyttjas av de stora upphovsrättshavarna för utpressning av pengasvaga grupper (såsom barnfamiljer) som inte har råd med rättstvist, så tycker jag att man (du) är väldigt naiv (eller juridiskt insnöad).

Svar:
Utpressning ett allvarligt brott och har ingenting med detta att göra. Det handlar om skadeståndsanspråk, som ska styrkas. Värt att påpeka i sammanhanget är att illegal nedladdning ska ha skett i ”viss omfattning” för att personen bakom ett ip-nummer ska lämnas ut.

den 13 mars 2009 11:22
Anonym [6] sa...
Hur är det med privatpersoner som kör med öppna WLAN (eller något i stil med Fon) när branschen börjar skicka kravbrev. Har man rätt att ignorera dom då utan att oroa sig för att kronofogden tillsammans med någon branschsnubbe kommer och bär iväg med ens datorer? Jag som privatperson vill ju inte precis sitta och vara rädd för att tvingas sitta i domstol hela dagarna istället för att jobba bara för att man är vänlig mot medmänniskor och bjuder på öppen WLAN.

Men uttrycket "no good deed goes unpunished" stämmer väl som vanligt.

Svar:
Känner man oro för detta ska man givetvis inte ha ett öppet WLAN. Se det som en kalkylerad risk från din sida i så fall. Dessutom bör ett grundlöst krav naturligtvis alltid bestridas.

den 13 mars 2009 15:17
Anonym [11] sa...
Är inte detta endast din tolkning? Eller någon annan riksdagsledamots tolkning? Hur det egentligen kommer att bli och hur lagen kommer att tolkas och tillämpas kan väl _ingen_ veta säkert innan den tas upp i rättslig instans första gången?

(Och något säger mig att oavsett resultatet av den prövningen, så kommer detta att överklagas, så om några år kanske vi _vet_ hur det "bidde")

mvh-Leif Henriksson

Svar:
Min så kallade tolkning grundar sig på tillämpningen av rättsreglerna avseende civilprocessuella säkerhetsåtgärder. Andra riksdagsledamöter får svara för sina uttalanden och vilken grund de har för sina uttalalnden.

den 13 mars 2009 15:40
Peter sa... Men är inte KB samtidigt en nätanordnare och enligt ipred skyldig att hålla koll på vem som är uppkopplad?

Ipred är en förfärlig lag som stoppar mycket av den positiva internetmiljö som samhället skapat. Allt för att ge några skivbolag möjligheten att inte modernisera sina sätt att betalt.

Jag är förvånad över att borgerliga parti stöder en närmast kommunistisk lag.

Svar:
Min bedömning är det finns ingenting i lagstiftningen som inte gör det möjligt för KB att hålla sitt nätverk öppet. Brasklappen kan dock vara att någon eller några ansvariga vill främja eller är likgiltiga för om nätverket används för upphovsrättsintrång.

den 13 mars 2009 16:10
Furre sa...
Problemet för de flesta privatpersoner. och mindre företag, är att bli indragen i en domstolsprocess fungerar i praktiken som bestraffning. Speciellt med tanke på de, för en privatperson, ganska drastiska rättsmedel som kan användas intermistiskt. (Det finns redan vissa andra enklare rättsförfaranden där man använder sidoeffekter som privat bestraffning.)

Lagstiftningen kan användas på samma sätt som den i USA använda metoden "sue out of business" gentemot oskyldiga. Därför delar jag inte din uppfattning att KB i någon större omfattning missbedömt situationen, det är närmast självklart att de på sikt skulle komma att uppvaktas för att samarbeta (= avsätta resurser) för att hantera upphovsrättsintrång med mer eller mindre förtäckta hot om åtgärder om de inte gör det.

Svar:
KB är inget företag, KB är en offentlig institution och har enligt reglerna i regeringsformen skyldighet att följa gällande rättsregler.

den 13 mars 2009 21:09
Anonym [13] sa... Svara mig då Anti Avsan, hur ska IFPI och andra lobbyorganisationer bevisa vem det är som sitter bakom en IP adress?

Svar:
Det är IFPI:s problem att lösa. Faktum kvarstår: det ska bevisas vem som sitter bakom ett ip-nummer. Detta är dock i sig inte tillräckligt för att kunna bli skadeståndsskyldig för upphovsrättsintrång.

den 14 mars 2009 09:02
md2perpe sa...

Anti skriver:"Att även en rättighetshavare i fortsättningen kan få tillgång till IP-nummer genom ett av domstol beslutat informationsföreläggande innebär ju inte att man därigenom kan säga vem som har utfört intrånget."

För att få reda på IP-numret behöver de inte gå till domstol. De känner redan IP-numret från spaning på Internet, men vill få reda på vem som har använt numret vid en viss tidpunkt. Det är för det som de behöver kunna kräva att ISP:n som numret är kopplat till ger ut informationen.

Anti skriver:"Det räcker inte med ett IP-nummer för ett bifall till en talan om upphovsrättsintrång. Det erfordras ytterligare omständigheter. Det måste föras i bevis vem som har utfört intrånget och således ska vara ansvarig för den skada som uppkommit."

Jag antar att du nu talar om att stämma någon. För det kan ju inte krävas kännedom om vem som utfört intrånget när man vill få ut användaruppgifterna. I så fall vore IPRED helt meningslös och varför ha en meningslös lag?

Svar:
Du har uppfattat situationen rätt. Utan användaruppgifter kan ingen stämmas. Ip-nummer räcker inte.

Michael Gajditza sa...
Det förvånar mig att du som är både riksdagsman och rådman är så slarvig i din argumentation.
Du påstår genom din jämförelse att fildelning skulle vara lika med stöld. Om du skulle ha rätt i detta påstående så måste du i så fall förklara för mig varför inte fildelare lagförs för brottet stöld, som det definieras i brottsbalken 8 kap.?

Naturligtvis så beror det på att fildelning inte är stöld utan ett intrång i upphovsrätten. Att kalla det stöld är därför felaktigt och utgör endast ett försök att demonisera fildelare.

Lite senare i ditt inlägg så skriver du att Sverige har en skyldighet att implementera sanktionsdirektivet liksom alla andra EG-direktiv.

Det har du naturligtvis rätt i. Vad du skulle ha nämnt är också det faktum att Sverige inte har skyldighet att ge industrin de befogenheter den nu får i enlighet med den nyligen antagna lagen. Detta fastslås av EG-domstolen i en dom 080129 i mål nr. C-275/06 mellan parterna Productores de Música de España (Promusicae) och Telefónica de España SAU.

Att Sverige inte är tvingat att införa en lag som ger industrin rätt att få veta namn bakom IP-adresser framgår tydligt av domen som är för lång att publicera i sin helhet här.

Det torde dock framgå av den sista meningen i detta stycke att det förhåller sig som jag påstår.
”The Court of Justice notes that the exceptions permitted by the directives on the protection of personal data include the measures necessary for the protection of the rights and freedoms of others. As the directive on privacy and electronic communications does not specify the rights and freedoms concerned by that exception, it must be interpreted as expressing the Community legislature’s intention not to exclude from its scope the protection of the right to property or situations in which authors seek to obtain that protection in civil proceedings. It does not therefore preclude the possibility for the Member States of laying down an obligation to disclose personal data in the context of civil proceedings. However, it does not compel the Member States to lay down such an obligation.”

Sverige (läs regeringen) har alltså gått längre än vad direktivet kräver vilket företrädare för alliansen är väldigt noga med att prata tyst om.

* * *

den 15 mars 2009 00:37

Anonym [14] sa...
Oavsett vad man tycker om våra lagar om immaterialrätt tycker jag det är skrämmande att du blandar in stöld i det hela Anti. Du har varit yrkesverksam som både polis och domare, nog är du vara medveten om att stöld och upphovsrättsintrång inte är samma brott?

Svar:
Michael har givetvis rätt i att upphovsrättskränkning och stöld i juridisk mening inte är samma sak. Det var ett exempel från min sida som snarare bygger på en moralisk, och möjligen en filosofisk, jämförelse mellan resonemang på olika områden där enskilda människors äganderätt kränks. Tycker man att det är rätt att olovligen tillgodogöra det som annan har rätt till förstår jag att man kan uppröras över jämförelsen.