Helgtips

På lördag är det ett år kvar till valet 2010. Detta manifesterar partierna i Alliansen med en gemensam aktivitet på Sergels torg. Kom gärna dit och lyssna på både musik och på tal av de fyra partiledarna. Programmet startar klockan 11.30. En kort notis på Alliansens gemensamma webbplats finns att läsa här.

För egen del har jag inte möjlighet att delta i ovanstående evenmang. Istället kommer jag att delta vid invigningen av Fullersta gård. Tyvärr sammanfaller evenemangen tidsmässigt.

Kortversion av regeringsförklaringen

Igår var det, som nämnt nedan, riksdagens högtidliga öppnande. Det innebär att arbetet i riksdagen tar fart på allvar igen.

Fredrik Reinfeldt läste upp sin regeringsförklaring. Jag tycker att det var en bra regeringsförklaring, som pekar ut riktningen för mandatperiodens sista år. Nedan finns några citat från regeringsförklaringen, en sorts kortvariant för den som inte har tid att läsa hela. Sammantaget ger citaten en relativt bra och överskådlig bild av regeringens arbete och mål under den gångna mandatperioden och krisen, samt prioriteringer för det kommande året.

Som en kompletterande bild till regeringsförklaringen så länkar jag nedan till ett urval av de satsningar i den kommande budgeten som hittills offentligtgjorts. Hurvida det blir en satsning på ytterligare ett jobbskatteavdrag får vi återkomma till.

• Ytterligare sänkt skatt för pensionärer (15 september)
• Högre studiemedel för Sveriges studenter (14 september)
• Investeringsstöd till trygghetsbostäder för äldre (11 september)
• Ytterligare 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (8 september)
• 10 miljarder för att värna välfärden i kommuner och landsting (7 september)
  

Regeringsförklaringen i sin helhet finns att ladda ner här.

Vi hade lagt en stark grund och mötte de sämre tiderna med historiskt höga sysselsättningsstal och stora framgångar i att bekämpa utanförskapet. Alliansregeringens arbetslinje – lägre inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare, bättre villkor att driva företag och att anställa samt värnande om de offentliga finanserna – gjorde att vi hade ett bättre utgångsläge än vi tidigare haft när vi mött sämre tider.

(...)

Redan under hösten stod det klart att finanskrisen skulle inverka på jobben och svensk arbetsmarknad. Vi såg det i en dramatisk efterfrågenedgång och en våg av varsel. Därför tog regeringen också flera initiativ för att dämpa krisens effekter i Sverige.

Jämfört med övriga länder inom OECD-området är den ekonomiska politiken i Sverige en av de mest expansiva. Denna omläggning av finanspolitiken har skett samtidigt som vi haft beredskap för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris orsakad av fortsatta problem i det finansiella systemet.

(...)

Kostnaderna för ohälsan har minskat snabbare än beräknat. Färre människor blir långtidssjukskrivna och fler lämnar långtidssjukskrivning. Kostnaderna för förtidspensionerna har blivit lägre genom att färre blir förtidspensionärer.

(...)

På arbetsmarknaden är bilden däremot fortsatt mycket dyster. Varsel och stigande arbetslöshet har skapat oro bland många människor. I arbetslöshetens skugga tvingas många till stora uppoffringar. Därför är det viktigt att krisens bördor fördelas rättvist. Att vi fortsatt anstränger oss för att hålla ihop Sverige.

(...)

Fler i arbete, fler jobb och färre i utanförskap är Allians-regeringens viktigaste mål. Det oroar därför att Sverige tillsammans med en rad andra länder står inför hotet att den stigande arbetslösheten förvandlas till ett växande utanförskap.

(...)

Vi vill inte åter igen vara med om att arbetslösheten stiger i dåliga tider för att sedan bita sig fast även under goda. Det var misstaget regeringar gjorde efter 1990-talskrisen. Ett misstag som lade grunden till det stora utanförskapet.

Regeringen möter hotet om en arbetslöshet som riskerar att bita sig fast med en kraftfull politik för jobb och företagande. Med aktivt stöd till människor som drabbas av arbetslöshet. Vi tänker inte återvända till en politik där människor förpassas till passiva system och döljs i statistiken. I stället ska goda förutsättningar skapas för att människor ska komma tillbaka till jobb och trygghet, till arbetskamrater och gemenskap.

(...)

Regeringens satsningar mot arbetslösheten riktar sig till alla människor som står utanför arbetsmarknaden. Totalt utökas antalet utbildningsplatser med cirka 23 000 och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärks med 54 000 platser. Ett antal åtgärder vidtas för att särskilt minska arbetslösheten bland unga.I vår förstärkta politik för utbildning och omställning kommer vi att föreslå satsningar inom universitet och högskola, yrkeshögskola samt yrkesvux och komvux. Vi kommer att fortsätta att ta steget bort från passivitet – mot ökat fokus på coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och arbetsmarknadsutbildning.

Därtill öppnar regeringen för en ny aktiveringsinsats (Lyft) inom statlig, kommunal och viss ideell verksamhet. Insatsen syftar till att aktivera personer som saknar arbete. Inriktningen på aktiveringsinsatsen ska vara sysselsättning inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola. Åtgärden syftar till att upprätthålla människors kontakt med arbetslivet samtidigt som den kan ses som en investering i vår miljö och omsorg.Med satsningarna vill regeringen förhindra att människor slås ut och att arbetslösheten fastnar på en hög nivå. De ger människor som förlorat jobbet bättre förutsättningar att snabbt komma tillbaka när konjunkturen efterhand vänder. De ger människor bättre möjligheter till jobb och rustar dem för nya arbetsuppgifter. För vi vet att det behövs för framtiden.

(...)

Regeringen fortsätter arbetet för ett bättre och livskraftigare företagsklimat. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra företagares sociala trygghet, göra det enklare att gå mellan anställning och eget företagande, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag och att ytterligare sänka företagens kostnader.

Bra kommunikationer är avgörande för vår förmåga att möta de framtida utmaningarna kring klimat och miljö, kring sysselsättning, regional tillväxt och utveckling av hela vårt land. Ett väl fungerande transportsystem och en god IT-infrastruktur är en förutsättning för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regeringens historiska satsningar på våra vägar och järnvägar, Sveriges framtida växtkraft, fortsätter därför med oförminskad kraft.

(...)

Regeringen vill att ytterligare resurser tillförs kommunsektorn för att möta krisens effekter. Statsbidragen till kommuner och landsting höjs tillfälligt med 17 miljarder kronor 2010. Utöver detta höjs statsbidragen till landstingen med 1 miljard kronor 2009 för att underlätta hanteringen av den pågående pandemin. Från 2011 höjs statsbidragen i kommunsektorn permanent med 5 miljarder kronor per år.

Tillsammans med andra satsningar innebär detta att Alliansregeringen 2010 har förstärkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006. På så sätt värnar regeringen välfärdens kärna, sysselsättningen och förtroendet mellan medborgarna och det offentliga.

(...)

För att fortsatt stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla en modern och välfungerande vård och omsorg tillförs ytterligare resurser under kommande år. Satsningen ska särskilt förstärka möjligheterna till en säker vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Regeringen vill också stimulera byggandet av trygghetsbostäder, stärka ledarskapet inom äldreomsorgen och utveckla det psykiatriska stödet till äldre.

(...)

Regeringen kan nu presentera ytterligare en skattelättnad för alla Sveriges pensionärer.Skatten sänks totalt med 3,5 miljarder kronor per år från 2010. Det ökar pensionärernas trygghet och förbättrar marginalerna, särskilt för de pensionärer, inte sällan kvinnor, som har de allra lägsta pensionerna.

(...)

Sverige har i dag den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i världen. Vi är ett av de länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer. Vi har visat att det går att skapa förutsättningar för nya jobb och ökad konkurrenskraft, samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö och att hejda klimatförändringarna. Det är resultatet av ett arbete som skett brett och långsiktigt med insatser från hela det svenska samhället. Ett arbete som nu fortsätter.

(...)

Mandatperiodens sista riksmöte inleds

Mandatperiodens sista riksmöte öppnas nu på tisdag, den 15 september. Öppnandet innebär också formellt att mitt fjärde år som riksdagsledamot inleds. Ett övergripande schema för dagen finns här och ett mer detaljerat körschema för dagen, för den verkligt intresserade, finns här.

Dagens kanske viktigaste punkt, politiskt sett, är att statsminister Fredrik Reinfeldt läser upp regeringsförklaringen för det kommande året.

SVT 24Direkt sänder från riksmötets öppnande klockan 13.40-ca 15.30. Ekoredaktionen direktsänder i radions P1 klockan 14.00-15.00.

Civilkurage kräver inte lagstiftning

På SvD Brännpunkt skriver justitieminister Beatrice Ask och Inger Davidsson (kd) att frågan om en så kallad civilkuragelag ska utredas. Utredaren kan komma att föreslå sådan lagstiftning ska införas men kan också komma att föreslå att "samla och förtydliga" nu gällande regler.

Min personliga uppfattning är att det finns sådant som är mer angeläget att utreda, inte minst av det skälet att en civilkuragelag inte är någon bra lösning. Ser man utredningsuppdraget i ljuset av Malmöpolisens tidigare i media uppmärksammade ”taktiska underlåtenhet” att ingripa mot pågående misshandel som förövades precis framför ett inte obetydligt antal poliser verkar en civilkuragelag särskilt märklig. Det kan ju inte vara så att folk i allmänhet bibringas uppfattningen att det ställs högre krav på vanliga medborgare än på polisen när det gäller att ingripa mot pågående brott. Jag tycker att det var pinsamt att höra Malmöpolisens bortförklaringar om varför man inte ingrep vid det aktuella tillfället.

Samma sak inträffade för många år sedan under en ”reclaim the city-demonstration” då länspolismästaren i Stockholm hade gett order om att polispersonalen inte skulle ingripa mot enskilda brott. Detta fick till följd att butiker slogs sönder och - om inte plundrades - så tillgreps i vart fall varor från ett antal butiker av demonstranterna. Här kan man tala om vanmakt när enskilda näringsidkare utsattes för pågående brott under tiden som polisen såg på.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om problemen med en civilkuragelag. Det finns skäl att upprepa detta.

En civilkuragelag är en lag, som enligt dess förespråkare, får till följd att den som inte ingriper i samband med ett brott eller inte gör tillräckligt mycket kan fällas till ansvar för brott själv. Det skulle med andra ord bli straffbart att inte ingripa eller att inte ingripa efter förmåga.

Redan i dag är det svårt att förmå vittnen att fullgöra den medborgerliga skyldigheten att vittna. Hur många vittnen kommer att ge sig till känna i framtiden - med en civilkuragelag - om obehaget är för stort redan i dag utan sådan lagstiftning? Naturligtvis ännu färre. Den som tror något annat måste leva i den bästa av världar. Sedan är det paradoxala att i den bästa av världar behövs det inte någon civilkuragelag, därför där fungerar allt ändå.

En enkel slutsats av detta är att förstår man inte problematiken eller har förmåga att ta till sig de faktorer som gör sig gällande "i verkligheten" så bör man inte komma med något förslag till ny lagstiftning. Diskussioner om denna typ av reaktiva lagförslag är alltför vanliga bland politiker. Förslaget om civilkuragelag har säkerligen till stora delar sitt ursprung i den massmedialt uppmärksammade så kallade dödsmisshandeln på Kungsgatan i Stockholm för några år sedan. En ytterligare fråga i sammanhanget är hur någon kan tro att det ska gå att lagstifta fram mänskliga egenskaper som dådkraft, gott omdöme, mod och medmänsklighet?

Demokratins kärna = rättsväsendet

I sin promemoria om satsningen med fyra miljarder på rättsväsendet skriver regeringen: ”Ett väl fungerande rättsväsende är kärnan i en fungerande demokrati.” Detta är ett uttalande jag gärna instämmer i men som många socialdemokrater har visat sig inte begripa.

När jag i början av denna mandatperiod i den allmänpolitiska debatten tog upp frågan domstolarnas viktiga roll i ett väl fungerande demokratiskt samhälle visade det sig i olika kommentarer att vissa socialdemokrater (som möjligen läst samhällskunskap i grundskolan) reagerade.

Jag sade bland annat följande: ”Jag konstaterar att starka och välfungerande domstolar utgör grunden för en stabil demokrati och för rättsstatens bestånd och en garant för den enskilda människans frihet och möjlighet att få upprättelse, om så behövs mot själva staten.”

Socialdemokraterna i fråga tycktes tro att det var politikerna i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet som hade den roll som rättsväsendet typiskt sett har i alla västerländska demokratier. Detta socialdemokratiska synsätt tyder på total okunskap om den så kallade maktfördelningsläran som i större eller mindre omfattning ligger till grund för demokratiska statsskick i hela världen.

Dessa socialdemokrater företrädde närmast det gamla sovjetkommunistiska synsättet som rättshistoriskt har kommit att kallas ”telefonrätt”, vilket innebär att en partifunktionär på tillräckligt hög nivå alltid kunde lyfta telefonluren och påverka exempelvis en domstols ställningstagande i sak. Tankemässigt ligger det som har kommit att kallas för ”Lidbommeriet” inte långt därifrån. ”Lidbommeriet” kan sägas innebära att om det föreligger en konflikt mellan juridik och politik så löses konflikten alltid till politikens förmån.

Min uppfattning är den motsatta. Lagar ska inte uttolkas av politiker utan av dem som har att tillämpa lagarna. Att riksdagen stiftar lag är en helt annan sak och vore inte möjligt om lagförslagen inte var föremål för en omfattande beredning av personer med gedigna sakkunskaper, vilket riksdagsledmöter tyvärr allt för ofta saknar.

Vi var där först!

Eftermiddagens nyhetsflöde domineras av att regeringen satsar fyra miljarder kronor på rättsväsendet. Kuriosa i sammanhanget är att statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga partiledare för Alliansen valde att presentera satsningen i samband med att de träffade poliser som arbetar på poliskontoret i Hallunda. Precis samma poliser som jag och Hillevi Engström träffade för knappt två veckor sedan. Det är roligt att hinna före statsministern i alla fall vid något tillfälle!

Här finns en länk till Ekots rapportering.

Som tjänstledig domare gläds jag lite extra åt att domstolarna tillförs 100 miljoner kronor i år och 150 miljoner kronor 2010.

Läs gärna promemorian Ytterligare 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (pdf) som finns att ladda ned i anslutning till pressmeddelandet som gick iväg tidigare idag.

Byggande av ägarlägenheter

Läs mitt inlägg om byggande av ägarlägenheter på Moderater i riksdagens civilutskott.

Svar på en fråga i kommentatorsfält

Jag har fått en fråga i ett kommatorsfält i en tidigare publicerad bloggpost där jag svarade på frågor om Ipred. Frågeställningen - som även den går att läsa via länken ovan - handlar om hurvida en person, "en ensamstående mamma", ska "[b]etala (efter ett kravbrev från IFPI, min anmärkning) utan att ha sett bevis, eller låta det gå till domstol och riskera ekonomin helt?".

Min ståndpunkt är att hon ska bestrida kravet och inte betala, om hon inte har laddat ned.

(s) vill att regeringen ska utreda sådant den förra regeringen inte klarade av - tomträttsregler

Carina Moberg (s) skriver i ett pressmeddelande att hon anser att tomträttsreglerna måste ses över och beklagar sig samtidigt över att justitieminister Beatrice Ask inte har prioriterat frågan.

Här redovisar jag först en bakgrund till vad tomrätt innebär. Därefter vad som skett under socialdemokraternas regeringsinnehav och slutligen vad vi moderater och övriga allianspartier i civilutskottet har skrivit i vårt utskottsbetänkande om problemen med tomrätter.

BAKGRUND

Tomträttsinstitutet infördes i Sverige i början av 1900-talet och tomträtt får upplåtas i fastighet som tillhör staten eller en kommun eller som annars är i allmän ägo. Om regeringen för ett särskilt fall medger det, får tomträtt upplåtas också i fastigheter som tillhör stiftelser. I tomträttsavtalet, som ska vara skriftligt, ska anges bl.a. ändamålet med upplåtelsen, avgäldsbeloppet och de närmare föreskrifter om fastighetens användning och bebyggelse som ska gälla.

Tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten får inte begränsas. Tomträttshavaren får bl.a. upplåta panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt i tomträtten, och inte heller denna rätt får inskränkas.

Tomrättsavgälden ska betalas med oförändrat belopp under vissa tidsperioder. Dessa avgäldsperioder ska uppgå till minst tio år. Om parterna vid avgäldsperiodens slut inte kommer överens om nya avgäldsvillkor, får talan om omprövning väckas vid domstol. Domstolen ska då fastställa avgälden på grundval av markvärdet vid tidpunkten för omprövningen. Markvärdet ska bedömas med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter som ska tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse. I förarbetena till lagstiftningen har uttalats att avgälden ska motsvara skälig ränta på det uppskattade markvärdet.
Under en löpande avgäldsperiod får tomträttshavaren begära jämkning av avgälden, om tomträttens värde har minskat avsevärt, t.ex. till följd av ändrade byggbestämmelser.

En tomträtt kan upphöra endast vid utgången av vissa upplåtelsetider och bara efter uppsägning från fastighetsägarens sida. Den första upplåtelseperioden ska vara minst 60 år och varje påföljande period 40 år. Om upplåtelsen avser väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse, kan kortare perioder avtalas. Perioderna ska dock alltid vara minst 20 år.

Uppsägning av tomträtten för upphörande får endast ske, om det är av vikt för fastighetsägaren att fastigheten används för bebyggelse av annan art eller i övrigt på annat sätt än tidigare. Upphör tomträtten på grund av sådan uppsägning, har fastighetsägaren lösenskyldighet för värdet av byggnader och annan egendom som hör till tomträtten. Lösenskyldigheten kan inte inskränkas genom avtal, om tomträtten avser bostadsbebyggelse.

Mål om omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller bestämmande av lösesumma prövas av fastighetsdomstol. Tomträttsbestämmelserna i jordabalken kompletteras i 21 kap. jordabalken av bestämmelser om inskrivning av tomträtt, i 22 kap. jordabalken om inteckning i tomträtt och i 23 kap. jordabalken om inskrivning i tomträtt av nyttjanderätt och servitut.

Även om tomträtten till sin natur är lös egendom likställs den i många sammanhang med fast egendom. Det gäller bl.a. i utsökningsbalken och konkurslagen. Även i skattehänseende jämställs tomträtt i huvudsak med fast egendom. Om tomträtten avyttras ska vinsten beskattas eller förlusten dras av enligt samma regler som gäller för äganderätt. Tomträttsavgälden är avdragsgill enligt de regler som gäller för ränta, och tomträttshavaren betalar fastighetsskatt på samma sätt som om han eller hon ägde marken. Motsvarande gäller även i fråga om den kommunala fastighetsavgift som från 2009 års taxering har ersatt den statliga fastighetsskatten på bostäder.

TIDIGARE FÖRSLAG

Förslag om ändrade avgäldsregler har lagts fram dels av Tomträttskommittén i sitt betänkande Tomträtt (SOU 1980:49), dels av 1988 års tomträttsutredning i sitt betänkande Tomträttsavgäld (SOU 1990:23).

1988 års tomträttsutredning konstaterade att det nuvarande systemet har kommit att innebära kraftiga och språngvisa avgäldsökningar med åtföljande olägenheter för tomträttshavarna. Det förhållandet att bestämmelserna är så allmänt hållna och att domstolarnas beslut är svårförutsebara har lett till ett stort antal långdragna domstolsprocesser med omfattande utredningar och till stora kostnader, både för parterna och för samhället. Dessa problem är i huvudsak en följd av principerna för nuvarande ordning, dvs. långa avgäldsperioder med oförändrad avgäld och därefter avgäldsreglering genom prövning av omständigheterna i varje särskilt fall.

Den förra (socialdemokratiska) regeringen har vid två tillfällen, 1997 och 1998, till Lagrådet remitterat förslag om ändrade avgäldsregler. Lagrådsremisserna har inte lett fram till någon proposition.

Enligt justitieminister Beatrice Asks svar på en ledamotsfråga den 2 juli 2008 har de tidigare förslagen mött kraftig kritik av företrädare för tomträttshavarna (fr. 2007/08:1391). Försök har gjorts att fördjupa analysen av förslagens konsekvenser för enskilda tomträttshavare. Det har emellertid inte hittills ansetts som en framkomlig väg att gå vidare med äldre förslag. Den förra regeringen lade - trots omfattande utredningsarbete - inte fram något förslag till ändringar i reglerna om tomträttsavgäld. Justitieministerns ambition är att det ska inledas ett arbete med att analysera behovet av att se över tomträttsreglerna i ett vidare perspektiv. Tomträttsavgälderna kommer att ingå i den analysen, men under denna mandatperiod måste dock andra angelägna frågor prioriteras. En utredning har förutskickats tidigast i slutet av 2010 (ip. 2008/09:389).

CIVIUTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDE

I likhet med justitieministern anser utskottet att tomträttsinstitutet bör bli föremål för en översyn. Även om institutet främst är ifrågasatt när det gäller privatbostadsfastigheter och särskilt med anledning av stegvisa och ofta höga avgäldsökningar, bör en heltäckande översyn göras.

De uppmärksammade problemen är således i första hand relaterade till tomträtter som upplåtits för bostadsändamål. Utskottet kommer därför i allt väsentligt endast att uppehålla sig vid lagstiftningen i de delar som har betydelse för boendet.

Det är enligt utskottet inte institutet som sådant som i första hand bör ifrågasättas utan i stället det förhållandet att regelsystemet gentemot tomträttshavarna kan tillämpas på ett sätt som kan framstå som olämpligt. Till skillnad mot vad som gäller vid innehav av en fastighet med äganderätt kan den som innehar en fastighet med tomträtt drabbas av stora återkommande kostnadsökningar till följd av markvärdesstegringar. Sådana avgäldsökningar kan helt rubba förutsättningarna för den enskilde att behålla sin bostad. Det bör i detta sammanhang framhållas att kommunerna utnyttjar lagens möjligheter till avgäldsökningar mycket olika.

En viktig fråga gäller friköp av tomträtter. Denna fråga bör få en allsidig belysning och omfatta dels om och under vilka förutsättningar tomträttshavaren ska ges en rätt till friköp, dels om och hur köpeskillingens storlek bör regleras. Överväganden avseende den senare frågan bör ske oavsett ställningstagandet till om en rätt till friköp bör införas eller inte, och det bör därvid särskilt beaktas att det knappast föreligger någon allmänt vedertagen modell för att bestämma köpeskillingen. En avvägning av vad som skulle kunna vara ett otillbörligt gynnande av vissa kommuninvånare bör ske mot vad som framstår som rimligt i förhållande till den enskilde tomträttshavaren.

Frågorna om friköp har ett samband med hur man väljer att i lag reglera avgäldernas storlek, längden på avgäldsperioderna och möjligheterna till förändringar av avgälderna i övrigt. Dessa frågor är de mest centrala i den förordade översynen och bör behandlas främst med utgångspunkt i vad som framstår som rimligt när det gäller förändringar av den enskildes boendekostnader. Den enskildes trygghet i sitt boende ska därvid göra sig starkt gällande. Övervägandena ska å andra sidan inte resultera i ett system som innebär att tomträttshavarnas boende i allmänhet kommer att subventioneras genom alltför låga avgälder. I sammanhanget bör lämpligen också tas upp frågan om det bör införas någon typ av skyddsregler mot alltför stora avgäldsökningar.

Under senare år har det förekommit att äganderätten till en med tomträtt upplåten fastighet har överlåtits till rättssubjekt som inte själva skulle kunna upplåta tomträtt. Något förbud mot sådana överlåtelser finns inte. Enligt utskottet bör frågorna om vem som ska kunna upplåta tomträtt och vem som ska kunna förvärva en fastighet som är upplåten med tomträtt bli föremål för överväganden.

För tydlighetens skull ska klargöras att utskottet gör sina ställningstaganden främst med tanke på dem som bor i småhus, men översynen bör också avse dem som bor i flerbostadshus. Det bör också göras klart att tomträttsinstitutet så långt det är möjligt bör utformas så att den enskilda kommunen får utrymme att använda institutet på ett sätt som den själv anser bäst gagna den egna kommunen och dess invånare.

Med det anförda utgår utskottet från att en översyn kommer att genomföras.

En viktig slutsats är att man inte bör kasta sten när man sitter i glashus.

Verksamhetsbesök hos polisen i Jakobsberg

För drygt en vecka sedan besökte jag och min riksdagskollega Hillevi Engström polisen i Tumba. Där träffade vi poliser som arbetar på det lokala poliskontoret i Hallunda (läs mer här). På måndag kommer vi att besöka det lokala poliskontoret i Jakobsberg. Detta för att ta del av hur man arbetar i Jakobsberg inom ramen för polisens särskilda satsning. Utifrån den information vi fick i Tumba finns det skäl att tro att det finns vissa skillnader när det gäller arbetsmetodik mellan poliserna i Hallunda och i Jakobsberg. Det ska bli intressant att höra hur man ser på sin uppgift i Jakobsberg, vilket förhållningssätt man har till sitt arbete och vilka mål som har satts upp.

Charlotte Perelli imponerad över moderaternas festvilja

Det var en mycket god stämning på stämmomiddagen i lördags och under den efterföljande festen. Charlotte Perelli - som spelade på festen tillsammans med sitt band - skriver om detta på sin blogg. Hon skriver bland annat följande: ”Om någon nu trodde att politikerna är torra, kan jag bara säga att ack så fel ni har. Vilket drag, har sällan skådat något sådant på en sådan här typ av tillställning. Jag menar i positiv bemärkelse, absolut ingen fylla eller liknande, utan bara såå trevliga människor som verkligen bjöd på sig själva och var med och sjöng allsång när jag underhöll dem så jag trodde taket skulle lyfta! Vilken upplevelse! Det glömmer jag aldrig!”

Rapport från partistämman

Efter en hel del politiskt arbete under måndagen och tisdagen finns det nu lite tid att skriva om vår senaste partistämma, vilken var en så kallad arbetsstämma.

Jag deltog i arbetet i utskott 2: Integrationspolitik för arbete och delaktighet. Jag hade förberett med att skriva en del texter i enlighet med vad ombuden från Stockholms stad och län hade kommit överens om. Utskottet och stämman antog våra ändringsförslag.

Jag deltog i debatten om miljöpolitiken, debatten om integrationspolitiken och debatten om arbetsrätten.

En del av mitt inlägg i debatten om arbetsrätten sändes i Dagens eko. Det finns också en artikel om detta på Ekots hemsida. Det som ska föreställa ett citat av vad jag sade är dock slarvigt och således inte korrekt återgivet. Här finns länken till artikeln.

Här finns inslaget i Dagens Eko. Inslaget om LAS (Anställningsskyddslagen) börjar 3 minuter och 26 sekunder in i programmet. Jag hörs 5 minuter in i programmet. (Klicka på extern spelare och välj ett av alternativen).

Stämmostart idag

Idag drar Moderaternas arbetsstämma i Västerås igång. Stämman avslutas på söndag. För egen del är jag ett av 30 ombud som Moderaterna i Stockholms län skickar.

Den som inte har möjlighet att närvara vid stämman kan följa förhandlingarna via SVT:s kanal SVT 24. Kanalen kommer att sända stora delar av stämman.

Som brukligt är i samband med parti- och arbetsstämmor drar igång så görs ett antal mediala utspel med både ris och ros. Nedan är ett axplock från dagens skörd.

• Per Schlingmann, Newsmill: "Moderaterna går vidare med det s k 'svenskkontraktet'"
• Karl Sigfrid, SvD: "M borde vara Black Internets bästa vän"
• Niklas Wykman, DN: "Moderaternas politik tilltalar inte de unga"

Polisen i Hallunda

Polisgruppen i Hallunda tillsammans med Hillevi Engström längst

till höger) och Anti Avsan (snett bakom) / Foto Jonas Falk

I dag har jag och Hillevi Engström besökt poliskontoret i Tumba där vi träffade den grupp poliser som arbetar på det lokala kontoret i Hallunda. Det var ett intressant besök som ledde till en ömsesidig diskussion som pågick en och en halv timme.

Vi fick höra vilka problem polisgruppen möter i sin vardag och hur arbetsförutsättningarna ser ut. Ett av de stora problemen är ett relativt utbrett cannabismissbruk bland ungdomarna. Ett annat problem är framförandet av mopeder, motorcyklar och fyrhjulingar i hög hastighet på gångvägar med fara för andra människors liv. Dessa fordon är inte alltför sällan tillgripna, men även om allt är i sin ordning är regeln att "man ska alltid köra ifrån snuten". Detta leder till olyckor. En av poliserna blev påkörd förra året och fick därför sy "tre stora stygn" på ena benet. Relativt nyligen körde en person också ihjäl sig genom att kollidera med en buss i mycket hög hastighet (kanske uppemot 200 km/h). Det var många människor som bevittnade den händelsen som också ledde till en brand i samband med kollisionen.

Jag och Hillevi Engström kommer att besöka fler lokala poliskontor inom två veckor.

Verksamhetsbesök hos polisen

I morgon ska jag och min riksdagskollega Hillevi Engström göra ett verksamhetsbesök på poliskontoret i Tumba. Besöket syftar till att informera oss om arbetet med polisens så kallade särskilda satsning. Satsningen har, bland annat, som syfte att förebygga ungdomsbrottslighet, motarbeta rekrytering av ungdomar till gäng samt att minska våldsbrotten.

Poliskontoret i Tumba är ett av de 15 lokala poliskontor som finns i länet. Läs mer om kontoren här.

Motion om prostascreening till arbetsstämman

På torsdag i nästa vecka inleder Moderaterna sin arbetsstämma i Västerås. Jag är ett av ombuden för Stockholms län, bland annat.

Tillsammans med mina riksdagskollegor Hillevi Engström, Ewa Thalén Finné (blogg), Inge Garstedt och Isabella Jernbeck har jag lämnat in en motion med rubriken Mammografiundersökningar och prostatascreeningar.

Samma ståndpunkt som förs fram i motionen - att prostatascreening borde vara lika självklar för män i riskgrupper som mammografiundersökningar för kvinnor i riskgrupper - fördes också fram i slutrapporten från Moderaternas utvecklingsgrupp för lika möjligheter för kvinnor och män. Alla vi som undertecknat motionen var också ledamöter i arbetsgruppen

Under rubriken Jämställd vård skrev vi bland annat:

Moderaternas utvecklingsgrupp för lika möjligheter lämnar i denna del följande förslag till åtgärder för att öka jämställdheten:
[...]
Inför möjlighet till regelbundna undersökningar av män i riskgrupper för att upptäcka prostatacancer, så kallad screening, i likhet med motsvarande mammografiundersökningar för kvinnor.

Förslaget uppmärksammades bland annat av Svenska Dagbladet i en artikel.

Slutrapporten från arbetsgruppen Lika möjligheter för kvinnor och män finns att ladda ner här.

Stämmohandlingarna till arbetsstämman kan laddas ner här.

Motionen (nr 11 i stämmohandlingarna) i dess helhet:

Mammografiundersökningar och prostatascreeningar
Mammografiundersökningar av kvinnor har pågått sedan 1986. Det har visat sig att så mycket som tio procent av alla kvinnor drabbas av bröstcancer i någon form.

Mammografiundersökningar är en viktig förebyggande åtgärd mot bröstcancer. Bland män drabbas 0,2 procent av prostatacancer. På grund av att prostatacancer är en cancerform som är dödligare än bröstcancer och att det är vanligt att män inte söker vård i tid, när besvären och symptomen uppkommer, är detta en lika allvarlig siffra som den för bröstcancer. Trots detta erbjuds inte män i riskgrupperna screeningar för att upptäcka cancer i prostatan liknande de mammografiundersökningar som kvinnor erbjuds.

Men inte heller mammografiundersökningar är en självklarhet överallt. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer ska alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till mammografiundersökning. Trots att undersökningarna snart har pågått under ett kvarts sekel är det enligt en av Cancerfonden gjord undersökning (2008) färre än hälften av alla landsting som rättar sig efter Socialstyrelsens rekommendationer. Ändå vet vi att mammografiundersökningar minskar dödligheten i bröstcancer med cirka 30 procent. Att så många landsting inte lever upp till Socialstyrelsens rekommendationer är inte acceptabelt. Jämlik vård är en förutsättning för jämställd vård.

Vi föreslår arbetsstämman besluta

• att prostatascreening borde vara lika självklar för män i riskgrupper som mammografiundersökningar för kvinnor i riskgrupper, samt
  
• att alla landsting borde leva upp till Socialstyrelsens rekommendationer om mammografiundersökningar för kvinnor i riskgrupper.

Sommartal i Vaxholm

Nästa lördag, 22 augusti, håller Fredrik Reinfeldt sitt årligen återkommande sommartal i Vaxholm. Tid: klockan 13.00. Plats: Söderhamnsplan, Vaxholm.

För egen del är det i skrivande stund inte klart hurvida jag kommer att ha möjlighet att närvara på grund av andra åtaganden. Oavsett vilket så tycker jag att så många som möjligt ska ta chansen och lyssna på statsministerns tal.

Här finns ett pressmeddelande om talet, bland annat med restips hur man tar sig till Vaxholm med kollektivtrafik.

Skolbrand i Södertälje

Foto: Janerik Henriksson /Scanpix

Jag har suttit som ledamot i förbundsdirektionen för Södertörns Brandförsvarsförbund under ganska många år nu. Under detta år är jag ordförande i förbundet (liksom under en tidigare period).

Södertälje kommun är en del av vårt förbundsområde och i går brann det åter i Södertälje. Denna gång var det en brand i Hovsjöskolan. Klockan 18:54 i går finns det noterat i brandförsvarets händelserapport att det är brand i skolan. Brandutvecklingen blev därefter sådan att hela skolan riskerade att brinna ned till grunden.

Att vår räddningstjänstorganisation ligger i framkant på olika områden bekräftas ofta på olika sätt och jag tror nog att detta delvis också var anledningen till att i vart fall delar av skolan räddades. Skälet var att man gjorde precis som vid något tillfälle tidigare - använde sig av en mindre konventionell lösning, nämligen brandgata genom byggnad. Att förstöra viss egendom för att kunna rädda egendom kan verka som ett knepigt beslut att fatta. I detta fall fungerade det åter igen.

Här finns en länk till förbundets pressmeddelande.

DN har två artiklar om branden. Här är den första och här är den andra.

Här finns SvD:s artikel om skolbranden.

Aftonbladet har ett kommenterat filmklipp från brandplatsen som du kan se här.

Vårdnadstvister

Det har kommit många kommentarer med anledning av min och Inger Renés artikel på DN Debatt för en tid sedan. Artikeln bygger till stora delar på den problembild som jag har sett i många vårdnadsmål i mitt arbete som domare på Stockholms tingsrätt.

De flesta kommentarer har varit positiva. Sedan finns det naturligtvis en och annan som drar växlar på saker och ting och kanske inte riktigt kan greppa problembilden. De socialdemokratiska kommentarer jag har sett har naturligtvis varit negativa på grund av bristande kunskap och förståelse och möjligen också av den anledningen att socialdemokrater måste ha uppenbara svårigheter att säga att företrädare för Moderaterna kommer med bra förslag på ett för många människor viktigt område. Så som läget ser ut för närvarande verkar Moderaterna vara det enda parti som har förslag inom detta område.

Så här skriver exempelvis föreningen Makalösa föräldrar om förslaget.

Reformera processordningen i vårdnadstvister

I dag publicerar DN Debatt en artikel som jag och min parti- och riksdagskollega Inger René har skrivit. Artikeln handlar i huvudsak om att regelverket avseende vårdnadstvister måste ses över. Både föräldrar och barn far onödigt illa i samband med vårdnadstvister, eftersom den så kallade processordningen (de processrättsliga reglerna) - många gånger tenderar att förstärka konflikter i stället för att bidra till ett bra samarbetsklimat (tvistande) föräldrar emellan.

Läs artikeln här. Det finns också en kortare notis på Moderater i riksdagens civilutskott om dagens artikel.