En opublicerad replik

För lite drygt en vecka sedan publicerade Dagens Nyheter på sin debattsida en artikel av min socialdemokratiska utskottskollega och tillika ordförande i Civilutskottet, Maryam Yazdanfar. Artikeln, med rubriken "Låt oss samarbeta för att få bort bostadsbristen", var också undertecknad av Leif G Gustafsson, vd Trä- och Möbelföretagen, och Per-Olof Sjöö förbundsordförande GS.

Jag har i två blogginlägg - (S)amarbete mot bostadsbristen?? och Vad vill (S) egentligen? - kommenterat artikeln under den gångna veckan. Utöver dessa inlägg skrev jag en replik och skickade till redaktionen för DN Debatt. I dag fick jag besked från redaktionen att repliken inte kommer att tas in i tidningen, därför väljer jag att publicera artikeltexten här nedan i stället.

Långsiktiga lösningar kräver väl genomtänkta förslag
I artikeln ”Låt oss samarbeta för att få bort bostadsbristen” (27/2) efterlyser Maryam Yazdanfar (S), Leif G Gustafsson och Per-Olof Sjöö, ”skarpa förslag” från regeringen om hur markpriserna kan sänkas. Syftet är, enligt skribenterna, att skapa en långsiktig lösning inom bostadspolitiken och man tar sin grund i Statskontorets nulägesbeskrivning av byggsektorn från 2009, med namnet ”Sega gubbar”.

I Statskontorets rapport behandlas ett antal olika aspekter på byggandet. Det nämns därvid att”produktiviteten är fortsatt låg jämfört med övriga industrin” och att Byggkommissionen uppmärksammade att ”Vissa aktörer pekade på egna kompetensproblem medan den övervägande delen menade att problemet skulle lösas av annan part.” Statskontoret konstaterade att i detta avseende verkar ganska lite ha förändrats med avseende på den problematik som Byggkommissionen övergripande beskrev om att ”alla skyller på någon annan”.

Även om ökade markpriser nämns på olika håll i rapporten pekar man samtidigt också på problem med planprocessen och att exploatörer tvingas – genom kommunala exploateringsavtal – bära samhällskostnader som ligger utanför det egna ansvaret. Detta är viktigt eftersom det egentliga markvärdet skapas i planprocessen, genom detaljplanläggningen, där omfattningen av en markägares byggrätter bestäms. Det är förvånande att skribenterna efterfrågar direkta lösningar när det gäller sänkta markpriser när man inte har några egna förslag och inte heller Statskontoret hade några sådana.

Kommunerna kan inte utan vidare sänka priserna på sin mark. Detta har behandlats av Konkurrensverket i åtminstone någon tidigare rapport och skulle därutöver även kunna innebära otillåtet statstöd enligt EU-rättsliga regler. Då återstår frågan om införandet av någon form av statlig prisreglering – om det är det skribenterna vill. Detta skulle liksom allehanda riktade subventioner kunna skapa nya oöverskådliga problem inom byggsektorn.

Långsiktiga lösningar skapas bäst med väl genomtänkta förslag.

Anti Avsan
Riksdagsledamot (M)
Ansvarig för bostadspolitiska frågor