(S) förstår inte när det regnar

Nu har Håkan Juholt valts till ny partiordförande för Socialdemokraterna. Jag hörde honom säga - i ett SVT-inslag - att som Socialdemokrat "tror man på ett samhälle där den som står i solsken har ett ansvar att resa ett paraply över den syster eller bror som står i ösregnet - vi kallar det social demokrati". Samtidigt var temat att en socialdemokrat inte viker ner sig.

Att en Socialdemokrat inte viker ner sig från framhärdandet av otidsenliga ideer, som för länge sedan har passerat bäst före datum, det vet vi inte minst efter den senaste valrörelsen. Detta kanske beror på att det finns tillräckligt många internt pådrivande personer som anser att det måste komma mer av det som man alltid har stått för, det man alltid har stridit för ... ända sedan början av förra seklet ... och det kan och får inte vara fel alldeles oavsett hur världen runt omkring oss ser ut i dag. Att omvärlden har förändrats är ett problem som måste motverkas med ståndfasthet - man får inte vika ner sig för omvärldsförändringarna.

Man kan säga att Socialdemokraterna har gjort sig väderoberoende och därför - för säkerhets skull - har rest ett paraply över varje svensk så att ingen kan nås av solen. Skulle någon vilja bege sig ut i solen talar allt för att Håkan Juholt kommer att jaga vederbörande med Socialdemokraternas paraply.

Jag erinrar mig en gammal kommentar från Ulf Adelsohn - riktad till Socialdemokraterna: Hur kan ett samhälle förhindra att människor misslyckas om man inte låter någon att lyckas.

De människor som behöver stöd och hjälp ska naturligtvis få det på bästa sätt, men det innebär inte att man i samma andetag ska hindra andra människor från att lyckas. Facit i denna del - till Socialdemokraternas uppenbara nackdel - är det minskade antalet människor med arbete som röstade på Socialdemokraterna i det senaste valet.