(S)amarbete mot bostadsbristen??

På DN-debatt i dag skriver Maryam Yazdanfar, bostadspolitisk talesperson (S), tillsammans med Leif G Gustafsson, som är VD för Trä- och Möbelföretagen, och Per-Olof Sjöö, som är förbundsordförande GS (facket för skogs-, trä- och grafisk bransch). Upplägget är att arbetsgivare, fack och Socialdemokrater tillsammans måste göra något åt de ökade markpriserna.

Anslaget är brett men smalnar snabbt ned till en enda sak, nämligen markpriserna. Är markpriserna det övergripande problemet? Nej, knappast men jag vet samtidigt att markpriserna har stigit märkbart och att det driver upp kostnaderna för bostadsbyggandet. Sedan är det dessutom på det sättet att det är byggrätter som skapar markvärdet vilket kräver detaljplanläggning och det tar tid.

När det gäller bostadsbristen och utmaningen att möta de stora ungdomskullarna har jag inte någon avvikande uppfattning. Dessutom har jag påpekat vid ett flertal tillfällen att en fungerande arbetsmarknad också kräver tillgång till bostäder. Det måste gå att flytta till arbete och studier.

Ett uttalande i artikeln lyder: ”För att vända den negativa utvecklingen och bygga bort bostadsbristen så behöver industrin långsiktiga spelregler. För att uppnå detta behöver regeringen samarbetspartners utanför den borgerliga koalitionen.”

Socialdemokraterna vill ju återinföra ett system med olika typer av riktade subventioner vilket är raka motsatsen till långsiktiga spelregler. Är byggsubventioner vad industrin behöver nu trots att inte någon efterfrågade att sådana skulle återinföras under finanskrisen och den internationella lågkonjunkturen som vi nu håller på att lämna bakom oss?

Skribenterna citerar Statskontoret och skriver vidare ”att landets kommuner genom sitt agerande minskar konkurrensen vid markförsäljningar, vilket leder till högre priser för de boende.” Maryam Yazdanfar bör kanske höra sig för hur (S) har gjort i Göteborg. Det finns nog inte någon annan del i landet där man är mer missnöjd om man ska tro dem som klagar och påpekar konstigheter i samband med markanvisningar och annat.

Om Maryam Yazdanfar nu är förvånad över att det inte kommer några förslag från regeringen om hur markpriserna ska sänkas eller kostnadsutvecklingen hejdas är det möjligen ännu mer förvånande att Maryam Yazdanfar och (S) egentligen inte heller har några förslag trots att frågan nu förs upp på dagordningen. Tankegångarna kring vad som bör utredas innebär gissningsvis att kommunerna ska sänka sina markpriser, vilket innebär uppenbara risker att det blir fråga om otillåtet statsstöd. Detta alldeles oavsett om det handlar om en kommuns agerande i ett enskilt fall eller på grund av ett nytt sådant regelverk som efterfrågas i artikeln. Eller handlar det om att det också ska införas markprisregleringar för privatägd mark i sann statssociallistisk anda?

Slutligen klingar det mycket falskt när en Socialdemokrat ställer krav på att någonting ska snabbutredas samtidigt som man tillsammans med Sverigedemokraterna har röstat igenom en minskning av Regeringskansliets budget med 300 000 000 kronor. Det är klart att sådana minskningar minskar de totala utredningsresurserna även när det gäller sådant som Socialdemokraterna anser vara angeläget.

Jag förstår att många upplever seriösa problem med ökande markpriser. Detta påpekades också när jag träffade företrädare för Skanska tidigare i veckan. Men ... ambitionen om att träffa en gemensam långsiktig lösning förefaller i detta fall snarast vara någon form av marksubventionsskott rakt ut i mörkret.