Ändrade byggregler?

På Dagens Nyheters ledarsida skrevs det i torsdags en del om bostadsbyggande. Ledarartikelns rubrik är "Bygg med förnuft". Anledningen till ledaren är den debattartikel som publicerades i tisdagens DN (skriven av arkitekten Gert Wingårdh och Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman). Den artikeln har jag delvis kommenterat i ett tidigare blogginlägg.

Här kommer lite mer synpunkter.

Ledarskribenten hänför sig till uttalandet i tisdagens debattartikel där det sägs att den bristande konkurrensen i byggsektorn är en orsak till att det byggs för lite, för fult och för dyrt. Detta påstående bejakas försiktigt genom kommentaren att ”Något ligger det kanske i detta”. Men sedan kommer påståendet att ”orsakerna till de höga byggkostnaderna återfinns även i statliga byggnormer och Byggnads intensiva arbete med att pressa upp lönerna i branschen”.

När det gäller byggnormerna eller egentligen byggreglerna (BBR) som sådana kommer det ofta – i olika sammanhang – synpunkter på att dessa innebär ”orimliga krav” som leder till fördyringar. Min första kommentar till detta är att kvalitet kostar när man gör en investering – om det är kvaliteten man betalar för. Kvalitet i detta sammanhang är nog också bredd när det gäller en byggnads användningsmöjligheter utan större (dyra) ombyggnader. Den frågan kan också kopplas till livscykelperspektivet där underhållskostnaderna hålls nere om man gör en större investering från början. Jag drar mig till minnes när det byttes broskarvar på Essingeleden för ganska många år sedan. Det sades då i den allmänna debatten att hade ett dyrare alternativ till broskarvar valts från början hade totalkostnaden blivit betydligt lägre. Dyrare nu behöver därför inte vara dyrare i längden.

Den 1 januari 1994 infördes nya byggregler i Sverige. Byggreglerna skrevs då som funktionskrav. De nya byggreglerna ger större frihet för utformning av bostäder och val av tekniska lösningar. De områden som berörs av byggreglerna avser bullerskydd, energi, hygien, hälsa, miljö och all­männa regler om byggnader. Att byggreglerna innehåller en anpassning till vad som bör krävas när det gäller funktion är rimligt.

Ett aktuellt exempel på byggregler är vad som krävs när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade. Om det skulle vara så att dörrar kan ha ett antal olika bredder för att klara tillgänglighetskraven (vilket i och för sig är möjligt men inte praktiskt) i stället för ett mer distinkt funktionskrav som branschen anpassar sig till, skulle detta leda till ökade projekteringskostnader rent generellt och minskad konkurrens på grund av svårigheter - framförallt för mindre företag - att klara upphandlingar. I stället för att utgå från BBR skulle preciseringarna om vad som förväntas i det enskilda fallet (i bästa fall) finnas med i förfrågningsunderlaget så att anbudsgivarna kan räkna på sina kostnader. Många mindre företag upplever redan i dag svårigheter att kunna svara upp i olika upphandlingar på grund av krångliga regler och svårigheter att kunna beräkna sina kostnader.

Jag menar att bryggregler faktiskt medför ett antal positiva effekter. Om byggreglerna i något avseende borde ändras är en annan fråga, men jag kan för egen del för närvarande inte se någon specifik byggregel som borde lättas upp.

När det sedan gäller lönerna inom byggbranschen har jag anledning att reflektera över försöken till industriellt byggande som många gånger kan leda till höjd kvalitet. Det är i alla fall min slutsats efter att ha studerat denna typ av byggande vid något tillfälle under förra mandatperioden. Så vitt jag har förstått är ett av skälen till att denna typ av satsningar har avbrutits, att lönekraven som har framställts i dessa sammanhang har varit hämtade från byggsektorn och därmed legat högre än industriavtalen. Arbetsgivarna har av olika skäl inte kunnat tillmötesgå sådana lönekrav. Detta har åtminstone sagts vara en av anledningarna till att någon satsning på industriellt byggande har avbrutits.

Under alla förhållanden finns det olika saker att ta tag i för att kunna öka byggandet men också för att åstadkomma ett kvalitetsmässigt bättre byggande, men jag är inte benägen att okritiskt stämma in i kritiken mot byggreglerna som jag ändå ser ett antal olika fördelar med. Ett område där det till och med borde ske skärpningar är ”byggnadstekniskt brandskydd”. Det är inte rimligt att vi i Sverige generellt ska ha byggnader med en sådan konstruktion att människor riskerar att dö av rökgaser i trapphus därför att man beger sig ut där.

Olika typer av system – både byggnadstekniska och andra – ska vara förlåtande mot mänskliga felbeteenden så långt det går. Här har jag anledning att utgå från en lång yrkeserfarenhet som polis i botten och ett arbete med räddningstjänstfrågor inom polisen och som räddningstjänstpolitiker. I sistnämda två avseenden närmare bestämt under en tid av 22 år.