Energieffektiv byggnad ritad av White arkitekter AB (Lunden, Göteborg)I går lovade Maryam Yazdanfar (ordförande i Civilutskottet) att (S) även ska slåss ”för att renoveringar och energieffektiviseringar av äldre bostäder ska komma igång".
(S) har i sin budgetmotion förslagit att det ska införas en ”klimatbonus” i form av ett ”stöd”. Stödet ska ges, utöver det nuvarande ROT-avdraget, till energieffektiviseringar i egnahem, bostadsrätter och ägarlägenheter. Anslaget föreslogs för 2011 att fastställas till ett belopp om 250 000 000 kr.
Ytterligare ett förslag i samma budgetmotion är att det ska införas ett ”ROT-stöd för flerfamiljshus”. Stödet ska införas den 1 juli 2011 och ges till flerfamiljshus för renoveringar med klimatprofil. Anslaget föreslogs för 2011 att fastställas till 750 000 000 kr.
Till att börja med kan man ju fråga sig om ägarlägenheter redan behöver energieffektiviseras. Det blev möjligt att bygga sådana den 1 maj 2009. Dessutom faller ägarlägenheter redan inom kategorin egnahem.
Det så kallade ROT-stödet är ett riktat bidrag och syftet med detta bidrag tycks vara att staten ska ta på sig en del av det ansvar för bostadshusens löpande underhåll och förnyelse som bör falla på fastighetsägarna.
Min bestämda uppfattning är att ansvaret för underhållet och upprustningen primärt måste ligga på fastighetsägarna. Detta ansvar kan för vissa bostadsföretag kräva en mer aktiv förvaltning av bostadsbeståndet. Särskilt i sådana områden där förändringsbehovet går långt utöver upprustningen av de enskilda bostadshusen krävs också en ökad samverkan mellan de boende, fastighetsägarna och de berörda kommunerna.
Vad skulle de av (S) föreslagna beloppen räcka till?
SABO har räknat ut att det skulle kosta minst 50 miljarder kronor att rusta upp de 300 000 lägenheter som byggdes mellan åren 1961 och 1975. Då handlar det om att åtgärda de allvarligaste bristerna. Vid en mer omfattande renovering uppskattar SABO att beloppet skulle hamna på 275 miljarder kronor.
En normallägenhet i miljonprogrammet är på tre rum och kök och storleken uppskattas till 75 kvadratmeter. En fullgod klimatanpassning kostar omkring 12 000 kronor per kvadratmeter. En ”hyfsad” klimatanpassning 6 000 kronor per kvadratmeter och för jämförelsens skull kostar rivning 3 000 kr per kvadratmeter. Man kan då konstatera att en fullgod klimatanpassning av normallägenheten kostar 900 000 kronor och en hyfsad sådan 450 000 kr. Beloppet för 2011 skulle med en fullgod klimatanpassning räcka till 833 lägenheter av 300 000. Dessutom kan det nog förhålla sig så att vissa fastighetsägare skulle kunna tänka sig att avstå från att klimatanpassa och renovera på sina hus i avvaktan på att någon annan ska stå för kostnaderna.
En annan sak är energikostnaderna. Jag kan hålla med om den kritik som fördes fram av Fastighetsägarna på SvD Brännpunkt igår som innebär att bristande förmåga att producera energi ”lönar sig” och att det är ett problem med ett fåtal aktörer på energimarknaden. Jag delar dock inte uppfattningen om förslaget till lösning. Eftersom jag var ansvarig för ärendet ”Kärnkraften - ökat skadeståndsansvar” under förra mandatperioden har jag vissa insikter i hur kärnkraftens obegränsade skadeståndsansvar förverkligas. Detta kan vara ett problem i sammanhanget.
Slutligen noterar jag att även (V) har lämnat ett förhållandevis intetsägande och försägbart bostadspolitiskt löfte på Barbro Engmans blogg.
Inlägg
Det är lite tröttsamt att höra företrädare för SABO uttala sig om hur engagerat de arbetar med energieffektivisering. I verkligheten utbyts inom den kommunala sektorn enbart erfarenheter från den kommunala sektorn, och de värjer sig effektivt mot all annan information.
SvaraRaderaJag arbetar på ett litet miljöteknikföretag, Chemiclean, som bevisligen kan sänka energianvändningen i befintliga fastigheter med upp till 30% med mycket kort återbetalningstid, normalt mellan 4 och 10 månader. Detta innebär att åtgärden kan ge ett plus redan samma bokslutsår! Vi har presenterat fakta för ett flertal personer engagerade i Skåne-initiativet, men intresset är obefintligt!
Genom att hålla sig okunniga om alternativen kan de ju fortsätta avkräva politikerna enorma belopp för att energieffektivisera sina fastigheter!
Ändå är denna kunskap på intet sätt är fördold; i en av Energimyndighetens egna publikationer efterlyser en av landets verkliga auktoriteter inom området, Akademiska Hus tekniske direktör "mer verkstad och mindre snack" och hävdar att det med relativt enkla medel går att halvera energianvändningen i en befintlig fastighet. Detta borde väcka enorm sensation, men uppenbarligen finns det inga på SABO som läser vad energimyndigheten producerar...
Troligen är de kallsinniga eftersom de ändå vältrar över kostnaden för energin på hyresgästerna. Om man vet att det går att sänka energianvändningen enkelt, billigt och miljövänligt och ändå väljer att avstå, kan det inte ses som annat än ren bekvämlighet...
Är det inte lite märkligt att nästan alla goda kommunala exempel ligger i framtiden?