Tillvägagångssättet är typiskt så att bedragarna använder de kapade identiteterna till att beställa varor på nätet och ansöka om lån, kreditkort och telefonabonnemang i offrets namn. Det som är svårt för den som blir drabbad är att "hålla jämna steg" med identitetskaparna och att få stopp på alla beställningar. Dessutom är det inte alls självklart att det är möjligt för den som blivit drabbad att - exempelvis - kunna ta upp ett eget lån efter att man haft sin identitet kapad.
Snittet för de belopp som de drabbade blir av med ligger mellan 40.000 och 60.000 kronor men så många som 14 procent har bestulits på belopp som överstiger 100.000 kronor.
Moderaternas trygghetsarbetsgrupp har skrivit om detta problem under rubriken "Identitetsstölder".
Uppgifter från kreditupplysningsföretag (UC och Soliditet) gör gällande att kreditbedrägerier till följd av identitetsstölder ökar kraftigt. Företagen kan se att antalet personer med spärrade personuppgifter ökar allt snabbare på grund av bedrägerier.
I USA finns brottet ”Identity theft”, som utgör en självständig straffbar gärning. Vi har ingen motsvarande lagstiftning i Sverige och inte någon särskild straffbestämmelse för denna typ av brott. Det är därför svårt att göra uppföljningar och uppskattningar när det gäller omfattningen av problemet och hur många som drabbas.
Det konkreta förslaget från Moderaternas trygghetsarbetsgrupp är därför att överväga en särskild kriminalisering av så kallad identitetskapning.
Detta motiveras med att det förekommer i ökande omfattning att enskilda använder sig av någon annans identitet i exempelvis sociala medier eller för att begå bedrägerier. I USA finns en särskild kriminalisering av identitetskapning. Vi vill att det ska övervägas om det skulle vara lättare att komma åt missbruk av identitetskapningar genom en särskild kriminalisering.
Här finns en länk till en artikel om hur man skyddar sig mot identitetskaparna. Här och här finns två tidigare artiklar från oktober 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar