Bostadspolitisk debatt

I går medverkade jag i en bostadspolitisk interpellationsdebatt. Det var Peter Hultqvist (S) som hade ställt en fråga om bostadssituationen i Borlänge till statsrådet Stefan Attefall (KD). Frågan gällde vilka åtgärder bostadsministern avser att vidta för att ”stimulera byggande av bostäder i expansiva orter utanför storstadsregionerna". Frågan gällde egentligen om subventioner behövs eller inte.

I mitt första anförande sade jag bland annat följande:

"Orsaken till att det har byggts så lite i Sverige har varit en långvarig oförmåga att lösa bostadsmarknadens problem. Om vi ser detta över tid skapade olika riktade subventioner under många års tid en påtaglig ryckighet i bostadsbyggandet. Man satt från byggföretagens sida och väntade på vilken finansiering som skulle vara den absolut lönsammaste med hänsyn till den bostadssubvention som för tillfället erbjöds.

Detta ledde också till Europas högsta byggkostnader – 55 procent över genomsnittet inom EU. Det är ganska mycket, tycker jag. Det beror just på många år med omfattande bostadssubventioner, många regleringar och en låg andel importerat byggmaterial enligt en rapport om europeiskt bostadsbyggande där man har jämfört varför det ser ut på olika sätt i olika länder. Sedan brukar man också lägga till bristande konkurrens. Jag kan nämna att jag träffade tyska bostadspolitiker här i riksdagen senast i går, och jag tror att förhållandena är ganska olika. Vi ligger inte så centralt i Europa, och just när det gäller konkurrensen finns en hel del ytterligare att göra.

Jag vill återknyta till varför det ändå är kommunerna som måste ta ett stort ansvar nu när Alliansen faktiskt har sett till att förändra grundförutsättningarna så att vi ska kunna få en fungerande bostadsmarknad. Att bygga bostäder är ingenting som kan göras isolerat från annat samhällsbyggande. Det har vi sett många exempel på i olika sammanhang, och det har inte varit lyckligt för någon.

Det handlar om att bygga och utveckla samhällen, och det måste kommunerna ha helhetsansvaret för – just av det skälet att de har bostadsförsörjningsansvaret, planmonopolet och ansvaret för de kommunala välfärdsverksamheterna. I många fall har man byggt bostäder utan att bygga ut den kommunala servicen i samma takt. Det har flyttat in barnfamiljer som inte har kunnat sätta barnen i förskola, det har inte funnits skolor på nära håll och det har funnits andra brister i den kommunala servicen. Därför är det så viktigt att kommunerna tar ansvaret och också bygger utifrån de förutsättningar som faktiskt finns och som successivt har införts sedan valet 2006."

Här finns en länk till mitt första anförande och här är en länk till det andra anförandet.

Här finns en länk till WEB-TV.