Rättspolitik är inte bara frågor om brott och straff

En välfungerande dömande verksamhet med hög kvalitet och självständiga domstolar är någonting som är fundamentalt i en rättsstat. Att moderna domstolar mer och mer kommer att präglas av specialisering inom olika rättsområden är en del av en naturlig utveckling. Denna utveckling står nog tyvärr i viss mån i ett motsatsförhållande till allmänhetens önskemål - främst utanför storstadsområdena - om att inte behöva åka för långt för att komma till en domstol. Här gäller det att finna en lämplig avvägning mellan dessa intressen så att kompetenskraven kan klaras samtidigt som både fysiska och juridiska personer ska kunna få tvister prövade snabbt, enkelt och utan att företa några längre resor. Jag tror inte att man ska underskatta betydelsen för det lokala näringslivet med en effektiv och lätt tillgänglig tvistemålshandläggning.

Jag har i min motion om oberoende domstolar pekat på att diskussionen ofta i allt för hög grad handlar om brott och straff. Så som debatten oftast förs ligger det nära till hands att de allmänna domstolarna uppfattas mer som en brottsbekämpande funktion, inplacerad mellan åklagarväsendet och kriminalvården, i stället för en väsentlig del av den rättsstatens kärna som de faktiskt utgör. I diskussionen rö­rande de allmänna domstolarna glöms ofta den omfattande hanteringen av tvistemål, särskilda måltyper av olika kategorier och domstolsärenden bort.

Vi har i civilutskottet vid några tillfällen diskuterat domstolarnas förutsättningar att handlägga tvistemål. Det handlar ju ytterst om tillämpningen de regelverk som ligger inom civilutskottets beredningsområde. Jag har naturligtvis drivit på för att vi ska belysa denna ofta bortglömda del av rättsskipningen och lämnat förslag på vad som bör granskas. Resultatet är att ett enigt utskott har fattat följande beslut om ett granskningsförslag till Riksrevisionen. Här finns protokollet och här nedan ser du det aktuella beslutet:

"Utskottet föreslog att till Riksrevisorerna föreslå en granskning av om domstolsväsendet har organiserats, dimensionerats och finansierats på ett sådant sätt att domstolarna långsiktigt kan klara sina uppgifter när det gäller civilrättsliga tvister. Människors rättsliga trygghet och säkerhet är nämligen, enligt utskottets mening, inte bara en fråga om att förebygga och beivra brottslighet. En annan sida, om inte lika uppmärksammad, är fysiska och juridiska personers rätt att i rimlig tid få civilrättsliga tvister och andra rättsliga angelägenheter prövade i våra domstolar. Den föreslagna granskningen bör, anser utskottet, fokusera särskilt på vilken förmåga domstolarna har att kunna hantera variationer i mål- och ärendetillströmningen med bibehållen kvalitet i dömandet och utan att göra avkall på enskildas möjligheter att få sin sak prövad inom rimlig tid."