In(S)kränkningar i avtalsfriheten

I riksdagens kammare beslutade i dag S, MP, V och SD tillsammans att inskränka avtalsfriheten för företag genom att besluta att regeringen ska återkomma med lagförslag om tvingande - indispositiva - regler för betalningar mellan företag. Detta innebär en politisk detaljreglering av sällan skådat slag och kastar en mörk skugga över Stefan Löfven och allt tidigare prat om vikten av välfungerande företag. Beslutet fattades i anslutning till att riksdagen beslutade om genomförandet av ett EU-direktiv om betalningar.

Om två parter är överens om villkoren för ett avtal är det typiskt sett svårt att utifrån ha bestämda uppfattningar om en överenskommelse är bra eller dålig. Varje företag borde självt få avgöra vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Flexibilitet och möjlighet att anpassa sig till rådande förutsättningar är någonting som får bedömas från fall till fall och utifrån de givna förutsättningarna i ett visst sammanhang. Att politiker ska lägga ribban på förhand beträffande vissa detaljer visar på bristande insikter i hur avtalsbildning går till och vilka bevekelsegrunder som parter kan ha för olika lösningar i det enskilda fallet. Denna typ av lagstiftning som riksdagsmajoriteten har beslutat om i dag tar ingen hänsyn till kravet på flexibilitet.

Justitieminister Beatrice Ask (M) och näringsminister Annie Lööf (C) skriver också om detta på SvD:s Brännpunkt i en alldeles nyligen publicerad artikel. Man påpekar bland annat på att en tvingande reglering om betalningstider riskerar att leda till att affärer inte blir av. "Nystartade företag, eller ett mindre företag med sämre likviditet, kan sakna möjlighet att betala för en vara eller en tjänst omedelbart eller inom en viss kortare tid. Det kan även vara svårt och tidskrävande att ordna med ett banklån. Om avtalsparterna har möjlighet att avtala om längre betalningstider, kan köparen köpa ett varulager på kredit och därefter betala säljaren när köparen har sålt varulagret vidare till slutkunder. Om parterna saknar möjlighet att avtala om längre betalningstider och det nystartade eller mindre företaget inte omedelbart har tillgång till bankkrediter, kan resultatet bli att någon affär inte blir av."

Man skriver vidare: "Om svenska företags avtalsfrihet inskränks finns det risk för att deras konkurrenskraft försämras. Svenska företag skulle inte kunna erbjuda lika förmånliga betalningsvillkor som europeiska konkurrenter. Grunden för att bestämmelser om betalningstider Våra grannländer Finland, Danmark och Norge har vid genomförandet av direktivet behållit avtalsfriheten. Detsamma gäller Tyskland, som är en av våra största handelspartners."

S, MP, V och SD:s beslut riskerar att leda till att svenska företag går miste om affärsmöjligheter.

Denna typ av frågor borde inte handla om annat än vad som är mest lämpat för ett välfungerande näringsliv. Dagens beslut handlar tyvärr inte om det.

Här finns en länk till artikeln på SvD:s Brännpunkt.