I dagens partiledardebatt debuterade Håkan Juholt (S) och Gustav Fridolin (MP). När det gäller de olika debattörerna väljer jag att upphålla mig vid en av dem; nämligen Håkan Juholt. I sitt anförande tog han upp frågan om social förnyelse genom att renovera miljonprogrammen och nämnde också gemensamma investeringar för att bygga bostäder och kollektivtrafik.
När det gäller miljonprogramsområdenas renoveringsbehov har Socialdemokraterna tidigare presenterat ett förslag om riktade subventioner för detta ändamål. Att Håkan Juholts opreciserade uttalande skulle handla om någonting annat är svårt att tro. När det sedan gäller uttrycket "gemensamma investeringar" finns det i denna del återigen anledning att befara att det som åsyftas är någon form av statligt ingripande. Även det senare uttalandet är helt opreciserat vilket innebär att det bara går att försöka gissa sig till vad syftet är.
Slutligen när Håkan Juholt talar om att "man ska satsa på högre lön i stället för skattesänkningar" börjar man verkligen undra om han vet vad han säger. Om politikerna ska bestämma lönenivåerna innebär det att vi kommer att lämna den svenska modellen på arbetsmarknaden. Därutöver bör man ställa sig frågan hur lönerna annars skulle kunna bestämmas för dem som är anställda i den privata sektorn? Under alla förhållanden innebär jobbskatteavdragen mer pengar i plånboken jämfört med höjd lön, eftersom det ska betalas skatt på lönen. Med de genomförda jobbskatteavdragen handlar det i många fall om mer än en månadslön per år.
onsdag 15 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar