På väg mot polisens nya organisation

Polisen genomgår för närvarande den största omorganisationen på många decennier. Regeringen har nu överlämnat en proposition om detta till riksdagen. De 21 nuvarande polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ska ombildas till en myndighet (Polismyndigheten) från och med den 1 januari 2015. Samtidigt blir Säkerhetspolisen en egen fristående myndighet.

Syftet med reformen är att skapa tydligare styrning och bättre förutsättningar för högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, större flexibilitet och förbättrade resultat i polisens verksamhet. Många av de problem polisen har haft över tiden har varit hänförliga till positionering och revirstrider som ur ett övergripande samhällsperspektiv har varit helt kontraproduktivt. En ny sammanhållen myndighet är inte lösningen på problemen i sig, men skapar å andra sidan förutsättningar att gå vidare för att kunna lösa mer djupgående strukturella problem inom polisen. Det handlar om ledning och styrning men också om sådant som IT-stöd, vilket har fått en hel del uppmärksamhet i media.

Ombildningen till en riksövergripande polismyndighet ska inte ändra uppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och polisen i övrigt.

De lagändringar som behövs för omorganisationen innebär i huvudsak följande:

• Det tydliggörs när Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen eller båda myndigheterna har befogenheter eller fullgör uppgifter enligt viss lagstiftning,                                        
• den anknytning till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort, och
• många begrepp med anknytning till polisens organisation som används i dagens lagstiftning byts ut eller utmönstras.

Reformen förutsätter att regleringen av polisens personuppgiftsbehandling och bestämmelserna om sekretess anpassas till den nya organisationen. Dessutom inrättas ett nytt register över DNA-profiler, elimineringsdatabasen, för att stärka kvaliteten i vad som kallas den forensiska verksamheten.