Fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor

EU:s rättighetsbyrå har låtit göra en studie om kvinnors utsatthet som omfattar våld i nära relationer, men också våld från bekanta och okända. Det har med anledning av studien väckts frågor om vilka åtgärder som bör vidtas i Sverige för att minska andelen kvinnor som utsätts för sexuellt våld och trakasserier i jämförelse med övriga länder inom EU.

Viktigt att slå fast inledningsvis är att det är oacceptabelt att kvinnor utsätts för fysiskt eller sexuellt våld, oavsett om detta sker i eller utanför hemmet. Att det finns allt för många kvinnor som får sin frihet beskuren genom att utsättas för våld eller förtryck är jag mycket väl medveten om, inte minst med anledning av alla de relationsvåldsmål jag har dömt i. Att det finns kvinnor som får sin frihet beskuren på detta sätt och därför bär på en ständig oro och rädsla utgör ett allvarligt problem som påverkar hela samhället.

Den studie om kvinnors utsatthet som EU:s rättighetsbyrå har låtit göra visar på höga siffror för Sverige. Varför ser det ut så kan man fråga sig? Det finns nog ett antal förklaringar. Den första är att det är viktigt att vara medveten om hur svarsunderlaget i den aktuella studien ser ut och vad resultaten förmedlar. Flera av de länder som enligt studien har höga nivåer när det gäller våldsutsatthet bland kvinnor ligger liksom Sverige högt i EU:s jämställdhetsindex. En annan förklaring - som är en följd av den första förklaringen - är att i länder där samhället aktivt tar avstånd från våld mot kvinnor ökar sannolikheten för att kvinnor ska berätta om sin utsatthet.

Att utsattheten för olika former av våld och hot ser ut ungefär på det här sättet är inte någon nyhet. Regeringen har därför gett frågan om våld mot kvinnor hög prioritet och möjligheterna att bekämpa våld i nära relationer har också avsevärt förbättrats under senare år.

Under den nuvarande mandatperioden har regeringen utvecklat och fördjupat de omfattande satsningar som beslutades i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. En stor del av de 960 miljoner kronor som avsattes för att främja jämställdhet har använts för att bekämpa mäns våld mot kvinnor med bland annat fokus på sexuellt våld.

 

Regeringen har också utsett en nationell samordnare mot våld i nära relationer. Vi moderater i justitiekommittén kommer att träffa vederbörande nästa vecka.

 

Vidare har regeringen gjort betydande satsningar för att på olika sätt utveckla rättsväsendet och för att minska mörkertalen. Anslagen till rättsväsendet är i år ca 11,3 miljarder kronor högre jämfört med när Alliansregeringen tillträdde 2006. Medel har tillförts för att bland annat öka tryggheten i samhället och effektiviteten i rättsväsendet. Tillsammans skapar dessa stora satsningar förutsättningar för att ytterligare utveckla arbetet mot våld och hot mot kvinnor.

 
Det är bra att våld mot kvinnor kartläggs och uppmärksammas. Under de kommande månaderna kommer vi att få såväl resultatet från Brottsförebyggande rådets stora frågeundersökning om brott i nära relationer och slutredovisningen från den nationella samordnaren mot våld i nära relationer. Dessa redovisningar kommer att utgöra ett värdefullt underlag när vi ska bedöma vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas och hur de ska utformas för att ge största möjliga effekt.