För något om polisens ekonomiska situation.
Efter att Alliansregeringen tillträdde efter valet 2006 har det skett historiskt stora satsningar på rättsväsendet. Det handlar om den största satsningen någonsin och innebär att rättsväsendet tillförts i storleksordningen 10,3 miljarder kronor sedan dess. För år 2013 tillfördes 1,5 miljarder kronor extra till rättsväsendet. En stor del av de ekonomiska satsningarna har gällt polisens verksamhet. De ekonomiska satsningarna leder naturligtvis till höga förväntningar och berättigade krav på resultat.
I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att polisen ska få
100 miljoner kronor extra 2014. Polisens senaste prognos, som kom den 25
oktober, visar att det tillskottet bidrar till att polisens ekonomi kommer att
vara i balans under 2014. Med detta menas att det anslag som polisen får för 2014
kommer att räcka till för att täcka polisens kostnader.
För 2013 beräknas polisens verksamhet däremot att gå med knappt 200 miljoner kronor i
underskott. Detta underskott följer med över till 2014 men kommer inte att öka
under nästa år. För åren därefter ser det däremot mörkare ut. 2015 beräknas underskottet till nästan 600 miljoner kronor.
Hur bör den uppmålade ekonomiska situationen behandlas?
Precis som alla andra statliga myndigheter måste polisen sträva efter
en ekonomi i balans och det måste Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna
ta ansvar för gemensamt. Det som har skett är att Rikspolisstyrelsen har krävt att polismyndigheterna ska vidta åtgärder för att minska kostnaderna. Detta tillsammans med de 100 miljoner kronor som regeringen skjuter till i budgetpropositionen är till synes tillräckligt för att polisens ekonomi ska gå ihop för år 2014. Trots att kostnadsdämpande åtgärder genomförs ska dock - enligt uppgift - någon personal inte sägas upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar