Färre hatbrott anmäls

Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har minskat med sex procent sedan 2008. Mest minskar anmälningar med homo-, bi- och heterofobiska motiv. Nedgången har varit hela 32 procent de senaste fem åren. Detta kan möjligen ses som ökad tolerans och har säkerligen också samband med att HBT-frågor har varit uppe på den politiska agendan. Som en följd av detta har det också – exempelvis – införts en könsneutral äktenskapslagstiftning, ett ärende som jag för övrigt var ansvarig för i Civilutskottet under förra mandatperioden.

Däremot ökar antalet hatbrott med afrofobiska och antiromska motiv. Anmälningar med afrofobiska motiv har ökat med 24 procent sedan 2008, medan anmälningar med antiromska motiv har ökat med 21 procent. Detta framgår av hatbrottsstatistiken för 2012 som Brottsförebyggande rådet (Brå) har publicerat i dag.

Av polisanmälningarna från 2012 uppskattar Brå att knappt 5 520 polisanmälningar innehåller ett identifierat hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:

• 72 procent (3 980 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.
• 13 procent (710 anmälningar) ha homofobiska, bifobiska eller heterofobiska motiv.
• 6 procent (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv.
• 5 procent (260 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
• 4 procent (220 anmälningar) ha antisemitiska motiv.
• 1 procent (40 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Antalet anmälningar som gjordes under 2012 är i princip lika många som 2011, då 5 490 identifierade hatbrott anmäldes.

Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (41 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (16 procent vardera). Anmälningar om våldsbrott har minskat med 5 procentenheter sedan 2008. Däremot har anmälningar om ärekränkning ökat med 4 procentenheter under samma period.

För första gången har resultat från Skolundersökningen om brott (SUB) använts som källa. Merparten (68 procent) av de elever i nionde klass som under 2011 utsattes för ett antireligiöst hatbrott uppgav att de även utsattes för främlingsfientligt hatbrott.

En ytterligare källa är Brås nationella trygghetsundersökning (NTU). Enligt den senaste NTU-mätningen uppskattas cirka 86 000 personer (1,2 procent) mellan 16 och 79 år, ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2011. Det är med andra ord fråga om ganska många personer som påstår sig ha blivit utsatta för denna kategori av hatbrott. Cirka 13 000 personer (0,2 procent) utsattes för homofobiska hatbrott och cirka 28 000 personer (0,4 procent) för antireligiösa hatbrott.

Hela rapporten Hatbrott 2012, finns att ladda ner på www.bra.se