En sund själ i en sund kropp

Jag har i dag lyssnat på en föreläsning som hölls av Stockholm Criminology-pristagaren David P. Farrington, från Cambridge university. Han talade om sitt forskningsarbete och belyste vikten av "early prevention" från många olika aspekter. Denna typ av insatser har mycket stor betydelse för att motverka att unga dras in i kriminalitet. En del av arbetet handlar om att identifiera riskfaktorer, men även faktorer som minskar risken för kriminalitet.

Jag har för egen del reflekterat en hel del om vad som får, framförallt unga, människor att må bra och vad som får dem att må dåligt. Att må bra och att känna sig tillfreds med sig själv leder till mindre frustration och allmänt sett till större belåtenhet med sin egen situation. Om unga människor kan fås att må bra - hemma, i skolan, på fritidsgården, i idrottsföreningen eller vad det nu kan vara - leder detta säkert till att risken för att dras in i kriminalitet minskar högst påtagligt.

En av David P. Farringtons övergripande slutsatser var något som jag direkt kopplar till hälso- och sundhetsideal liknande den gamla frisksportrörelsens. Måttot för frisksportrörelsen var "en sund själ i en sund kropp", något som jag har haft som ledstjärna sedan jag var mycket ung. Rent konkret menade David P. Farrington att risken för kriminalitet minskade för den som kunde avhållas från att börja röka och som åt en sund kost och ägnade sig åt träning.

Det är ju helt säkert inte bara så att eventuella negativa utfall blir mindre sannolika eller kanske till och med betydligt mindre sannolika med en sådan livsföring, utan att en sådan livsföring i mycket stor utsträckning ökar möjligheterna till ett allmänt sett bra liv och framgång i många avseenden.

Verksamma åtgärder behöver inte alltid vara svårgripbara och invecklade.