Renovering av miljonprogrammet

En fråga som ska diskuteras under ett seminarium jag ska delta i på tisdag morgon är om renoveringen av miljonprogrammet kan fixas med "smarta styrmedel".

Beskrivningen i Almedalsguiden ser ut på följande sätt:

Arrangör: Naturskyddsföreningen

Dag och tid: 2/7 2013 kl. 07:30 - 09:00

Typ av evenemang: Frukostseminarium

Ämnesområde: Klimat/miljö

Plats: Packhuskällaren, Strandgatan 16
 

Beskrivning av evenemanget
Miljonprogrammet läcker energi och måste renoveras. Renoveringarna bör minska energibehovet och vara samhällsekonomiskt relevanta. Vilka politiska styrmedel behövs? Målet är klimatsmarta och energieffektiva boenden till rimliga hyreskostnader.

Medverkande:

Per Holm, Energiexpert, SABO. Therèse Hindman Persson, Energilösningar, Schneider Electrics. Anti Avsan, riksdagsledamot, (M). Lars Tysklind, riksdagsledamot, (FP). Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen.

Under seminariet kommer en rapport om energieffektiv renovering av miljonprogrammet att presenteras. Innehållet kommer att bli offentligt i samband med seminariet. För egen del kan jag framhålla att jag anser att incitamenten redan finns i dag. Man måste ha ett livscykelperspektiv på byggande och på reinvesteringar och renovering av byggnader. Inom Huge Fastigheter AB, där jag är styrelseordförande, har vi redan i dag riktat in oss på den kravnivå som har satts upp för 2050. Något annat framstår inte som rimligt med tanke på hur lång livslängd byggnader har och vad som utgör god fastighetsekonomi med ett livscykelperspektiv i fokus.

För egen del anser jag att det i första hand handlar om val av energikälla. Solen är tillgänglig för alla och kommer att finnas så länge det finns liv på jorden. Vid val av en klimatneutral energikälla kan man använda mer energi genom att dimensionera en anläggning efter behovet. Man kan välja tunnare väggar därför att energianvändningen inte är lika viktig som med andra alternativ. Det sägs för övrigt att vi ännu inte har sett vilka problem som exempelvis passivhustekninken för med sig. Med tanke på konstruktionen hamnar diffussionsspärren i väggen typiskt sätt på fel sida en gång om året.

För egen del skulle jag vara beredd - med de lösningar som finns tillgängliga i dag - att helt lämna fjärrvärmen för att i stället satsa på berglagrad solvärme från egna anläggningar.

Här finns en länk till det aktuella seminariet i Almedalsguiden. 

 

Förbättrat skydd för personuppgifter

Regeringen tog i går ännu ett steg mot att förbättra skyddet för personer som riskerar att utsättas för brott.

I en promemoria som har sänts ut på remiss lämnas flera förslag i fråga om skyddade personuppgifter. Syftet med förslagen är att höja skyddsnivån för personer som riskerar att utsättas för brott.

I promemorian pekas på behovet av samverkan mellan olika myndigheter och det föreslås att Skatteverket – vid utredning i ärenden om sekretessmarkering – ska ha rätt att begära biträde av såväl polis som socialnämnd. Motsvarande regler beträffande kvarskrivning föreslås utvidgade till att också omfatta biträde av socialnämnd. Vidare föreslås att Skatteverket ska underrätta socialnämnden om sekretessmarkering eller kvarskrivning som gäller ett barn.

I promemorian föreslås också, såvitt gäller frågan om sekretess, att undantaget för fastighets- och tomträttsbeteckningar i 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska tas bort. Därutöver föreslås att förstärkt sekretess ska gälla i ärenden om kvarskrivning för uppgifter om enskilds personliga förhållanden.

Att skapa ett gott skydd för hotade eller förföljda personers personuppgifter är en viktig men samtidigt komplex uppgift. Målet bör vara att skapa en så sammanhållen ordning som möjligt för hot- och riskbedömningar och för olika skyddsåtgärder. Utredaren pekar slutligen på möjliga sätt att ytterligare stärka skyddet och öka rättssäkerheten för utsatta personer och förespråkar en övergripande översyn för att kunna åstadkomma detta.

Här finns en länk till den aktuella promemorian.

Färre hatbrott anmäls

Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har minskat med sex procent sedan 2008. Mest minskar anmälningar med homo-, bi- och heterofobiska motiv. Nedgången har varit hela 32 procent de senaste fem åren. Detta kan möjligen ses som ökad tolerans och har säkerligen också samband med att HBT-frågor har varit uppe på den politiska agendan. Som en följd av detta har det också – exempelvis – införts en könsneutral äktenskapslagstiftning, ett ärende som jag för övrigt var ansvarig för i Civilutskottet under förra mandatperioden.

Däremot ökar antalet hatbrott med afrofobiska och antiromska motiv. Anmälningar med afrofobiska motiv har ökat med 24 procent sedan 2008, medan anmälningar med antiromska motiv har ökat med 21 procent. Detta framgår av hatbrottsstatistiken för 2012 som Brottsförebyggande rådet (Brå) har publicerat i dag.

Av polisanmälningarna från 2012 uppskattar Brå att knappt 5 520 polisanmälningar innehåller ett identifierat hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:

• 72 procent (3 980 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.
• 13 procent (710 anmälningar) ha homofobiska, bifobiska eller heterofobiska motiv.
• 6 procent (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv.
• 5 procent (260 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
• 4 procent (220 anmälningar) ha antisemitiska motiv.
• 1 procent (40 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Antalet anmälningar som gjordes under 2012 är i princip lika många som 2011, då 5 490 identifierade hatbrott anmäldes.

Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (41 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (16 procent vardera). Anmälningar om våldsbrott har minskat med 5 procentenheter sedan 2008. Däremot har anmälningar om ärekränkning ökat med 4 procentenheter under samma period.

För första gången har resultat från Skolundersökningen om brott (SUB) använts som källa. Merparten (68 procent) av de elever i nionde klass som under 2011 utsattes för ett antireligiöst hatbrott uppgav att de även utsattes för främlingsfientligt hatbrott.

En ytterligare källa är Brås nationella trygghetsundersökning (NTU). Enligt den senaste NTU-mätningen uppskattas cirka 86 000 personer (1,2 procent) mellan 16 och 79 år, ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2011. Det är med andra ord fråga om ganska många personer som påstår sig ha blivit utsatta för denna kategori av hatbrott. Cirka 13 000 personer (0,2 procent) utsattes för homofobiska hatbrott och cirka 28 000 personer (0,4 procent) för antireligiösa hatbrott.

Hela rapporten Hatbrott 2012, finns att ladda ner på www.bra.se

Mer om cannabis

I onsdags bemöttes debattartikeln "Liberal inställning till knark ökar problemen" i Expressen/GT av två Centerpartister och tillika drogliberaler.

Tyvärr har de två centerpartisterna gett upp hoppet vilket framgår av påståendet "Vi ser nu hur kriget mot droger har misslyckats. Frågan är inte om vi ska agera utan hur och när en narkotikapolitisk reform ska ske."

Erfarenheter från de svenska legalförskrivningarna fram till dagens situation i USA påvisar att liberalisering leder till ökat missbruk. Att tro något annat är naivt. Att medvetet välja missbruk är inte en sjukdom utan ett val som underlättas högst betydligt med en liberal inställning och felaktiga påståenden om att cannabis och andra droger skulle vara i det närmaste ofarliga.

De båda centerpartisterna säger sig vilja ha en narkotikapolitik med mänskligt välmående som högsta mål. Är det måhända den påtändes välmående som eftersrävas?

Här finns en länk till repliken.

Liberal inställning till narkotika ökar problemen

I söndags fanns en debattartikel intagen i Expressen/GT, som jag har skrivit tillsammans med Pontus Båth som är vice ordförande för MUF i Göteborg. I artikeln belyser vi den skeva uppfattning som många har om problemen med narkotikamissbruk. Det sprids i många olika sammanhang myter om att olika typer av narkotika inte skulle vara farligt. Vissa går till och med så långt att de säger att narkotika har positiva effekter. I detta fall handlar det lite mer konkret om Centerpartiets ungdomsförbund (CUF) och deras ställningstagande till en legalisering av cannabis. Jag har skrivit om det ställningstagandet tidigare (här och här finns länkarna).

I den aktuella artikeln skriver vi bland annat följande:

"Moderaterna ställer sig starkt negativa till alla former av narkotika och kommer att fortsätta arbetet för att minska missbruket och den illegala narkotikahandeln.

I våras fattade Centerns Ungdomsförbund (Cuf) ett - enligt vår mening - ödesdigert beslut: att verka för legalisering av cannabis. Enligt förslaget ska cannabis tillhandahållas genom ett statligt monopol liknande Systembolaget. Motivet sades vara att konkurrera ut den organiserade brottsligheten som har sin stora födkrok i droghandeln.

Cuf:s ambition att försöka minska den organiserade brottsligheten är vällovlig, men det konkreta förslaget är kontraproduktivt.

I USA har ett antal delstater fattat beslut om att tillåta så kallad medicinsk marijuana. Detta har - enligt flera undersökningar - lett till en påtaglig ökning av det totala missbruket, och marijuana utgör fortfarande basen i knarkkartellernas verksamhet. I stället för att sälja narkotika på gatan, vilket i och för sig fortfarande sker, lägger knarkkartellerna stor energi på att påverka lokala politiker och tjänstemän att tillåta fler försäljningsställen.

Vi moderater satsar både på att bekämpa den organiserade brottsligheten och att motverka allt narkotikamissbruk. Ett steg i den riktningen är den av regeringen nyligen tillsatta utredningen för att se över påföljderna för olika typer av narkotikabrott."

Här finns en länk till den aktuella artikeln.

Förstärkta insatser för unga samt våldsamma män

Regeringen har i dag beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra en särskild satsning på åtgärder för att förstärka det återfallsförebyggande arbetet när det gäller unga lagöverträdare och våldsamma män.
 

Svårigheten för personer som hamnar i kriminalitet eller missbruk är att tillägna sig nya värderingar och att lämna en tidigare många gånger starkt kriminell eller missbruksorienterad identitet. Detta är svårt att klara av på egen hand och allt svårare beroende på hur hårt en person har fastnat. En aspekt i sammanhanget är att en person kan ha både en kriminell- och en missbrukaridentitet. I sådana situationer blir det viktigt att veta vad som ligger i botten för att kunna nå största möjliga och därutöver bestående förändringseffekt. Typiskt sett försvinner den ovanpåliggande identiteten när den grundläggande identiteten inte längre finns.

Regeringens uppdrag syftar till att unga dömda ska vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk efter att en påföljd har verkställts. Satsningen ska - till exempel - kunna omfatta ett aktivt motivationsarbete i syfte att förmå unga att ändra livsstil och lämna kriminella grupperingar. Insatserna ska utgå från de faktorer som har störst betydelse för återfall i brott såsom kriminella värderingar och kriminellt umgänge. I detta ligger av naturliga skäl åtgärder som bidrar till att förbättra unga dömdas förutsättningar att få en anställning på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår dessutom att vidta åtgärder för att stärka kontrollen under den övervakning som sker efter en villkorlig frigivning. Avsikten är att misskötsamhet ska kunna mötas med tidiga reaktioner.

Satsningen på förstärkta insatser för våldsamma män avser riskbedömningar, motivations- och behandlingsinsatser som riktas mot olika grupper av våldsbrottsdömda. Här är fokus satt på att i samverkan med berörda aktörer planera och förbereda tiden efter frigivning för att förebygga återfall i kriminalitet.

 

Kriminalvården ska årligen återkomma med redovisning av uppdraget i sina årsredovisningar för åren 2013-2015. Uppdragen ska slutredovisas till regeringen senast den 31 mars 2017.

 

Detta är ett exempel på ett nog så viktigt initiativ som tas fav regeringen för att motverka fortsatt kriminalitet.  

 

En sund själ i en sund kropp

Jag har i dag lyssnat på en föreläsning som hölls av Stockholm Criminology-pristagaren David P. Farrington, från Cambridge university. Han talade om sitt forskningsarbete och belyste vikten av "early prevention" från många olika aspekter. Denna typ av insatser har mycket stor betydelse för att motverka att unga dras in i kriminalitet. En del av arbetet handlar om att identifiera riskfaktorer, men även faktorer som minskar risken för kriminalitet.

Jag har för egen del reflekterat en hel del om vad som får, framförallt unga, människor att må bra och vad som får dem att må dåligt. Att må bra och att känna sig tillfreds med sig själv leder till mindre frustration och allmänt sett till större belåtenhet med sin egen situation. Om unga människor kan fås att må bra - hemma, i skolan, på fritidsgården, i idrottsföreningen eller vad det nu kan vara - leder detta säkert till att risken för att dras in i kriminalitet minskar högst påtagligt.

En av David P. Farringtons övergripande slutsatser var något som jag direkt kopplar till hälso- och sundhetsideal liknande den gamla frisksportrörelsens. Måttot för frisksportrörelsen var "en sund själ i en sund kropp", något som jag har haft som ledstjärna sedan jag var mycket ung. Rent konkret menade David P. Farrington att risken för kriminalitet minskade för den som kunde avhållas från att börja röka och som åt en sund kost och ägnade sig åt träning.

Det är ju helt säkert inte bara så att eventuella negativa utfall blir mindre sannolika eller kanske till och med betydligt mindre sannolika med en sådan livsföring, utan att en sådan livsföring i mycket stor utsträckning ökar möjligheterna till ett allmänt sett bra liv och framgång i många avseenden.

Verksamma åtgärder behöver inte alltid vara svårgripbara och invecklade.  

Fel i DN om Moderat kriminalpolitik

I en krönika i Dagens Nyheter skriver Ewa Stenberg under rubriken: "Nya moderater för gammal kriminalpolitik".

I grunden tycker jag att påståendet i artikelrubriken är felaktigt. Moderat kriminalpolitik har utvecklats i flera avseenden. I dag sätts fokus på ett antal olika frågor och det handlar inte alls bara om strängare straff. Viktigt är att brottsförebyggande arbete finns med på ett annat sätt än tidigare, men också ett bredare samhällsperspektiv när det gäller brottslighetens orsaker och vad som i ett långsiktigt perspektiv är önskvärt för att motverka att brottslighet och kriminalitet uppkommer.

I krönikan skrivs om att fängelser läggs ned i brist på intagna och att brottsligheten sjunker. Detta är naturligtvis bra, men står inte i något motsatsförhållande till en strängare syn när det gäller enskilda och framförallt allvarliga brott. Toleransen mot våldsbrott är förhållandevis låg i Sverige. Detta är resultatet av en utveckling som har pågått under relativt lång tid. Här har även kvinnors situation satts i fokus och synen på relationsvåld har lett till både nya brottsrubriceringar och strängare straff.

De förklaringar som anges till utvecklingen när det gäller antalet fängelsedomar; nämligen att fler döms till att avtjäna straffet i fotboja och i samhällstjänst, att straffen för narkotikabrott minskat sedan Högsta domstolen ändrat sin praxis och att det kan vara så att polisen klarar upp en lägre andel av de anmälda brotten, verkar i och för sig rimliga. Men det kan även vara så som det sägs i artikeln att brottsligheten faktiskt minskar. Det sannolika är att det handlar om flera samverkande orsaker.

Precis som Justitieminister Beatrice Ask (M) - enligt DN:s artikel - argumenterar; "att det inte gör saken bättre för dem som ändå utsätts att brottsligheten minskar" är sant. Att det totala dödliga våldet befinner sig på en rekordlåg nivå innebär ju rimligtvis inte att man ska anta en mildare syn på det dödliga våld som faktiskt ändå förekommer. Jag delar uppfattningen att grova brott ska leda till straff som motsvarar brottets allvar och den kränkning som den drabbade får utstå.

Sammantaget är kriminalpolitik ett - för ett rättssamhälle - alldeles för viktigt område för att - som det antyds i DN-artikeln - reduceras till något som enbart är föremål för politiskt taktiserande.

Här finns en länk till den aktuella DN-artikeln.

Stockholm Criminology Symposium

I morgon börjar Stockholm Criminology Symposium på City ConferenceCenter (Norra Latin). Symposiet är en internationell konferens som kommer att pågå under tiden den 10–12 juni med fokus på det kriminalpolitiska området. Konferensen arrangeras årligen av Brottsförebyggande rådet, där jag numera sedan en tid tillbaka är ledamot i insynsrådet.

Konferensen har etablerats som en av världens tre stora årliga internationella konferenser i kriminologi. I samband med skonferensen delas priset the Stockholm Prize in Crimonology ut till någon forskare som har utmärkt sig inom kriminologin.

Konferensen är tänkt att ge beslutsfattare, praktiker samt kriminologer från hela världen tillfälle att diskutera strategier och utbyta metoder och åtgärder för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället.

 

Huvudtema för 2013 års konferens är Saved from a Life of Crime. Evidence-Based Crime Prevention. Priset går i år till engelsmannen David Farrington.

Här finns en länk till konferensens hemsida där man kan läsa mer om konferensen, ladda ned program med mera.