måndag 18 februari 2013

Utökad beredskap mot terrorism

I dag skriver Svenska Dagbladet om ytterligare ett av förslagen från Moderaternas trygghetsarbetsgrupp (där jag också är ledamot). I artikeln står bland annat följande.

"För att förebygga attacker har Säpo fått utökade resurser. Men nu vill justitieminister Beatrice Ask (M) ta ytterligare ett steg för att skärpa beredskapen mot terrorhandlingar. Hon är ordförande i den arbetsgrupp i Moderaterna som har till uppdrag att vässa partiets rättspolitik. Ett av förslagen är att nationella insatsstyrkan, som är en del av Rikskriminalpolisen, ska förstärkas. ...

– Det är ingen hemlighet att det finns önskemål från flera håll om att utöka styrkans storlek. Vi har diskuterat det här fram och tillbaka, och menar att det är rimligt att bygga vidare på den förmåga som styrkan har, och säkerställa att den får mer kraft än i dag, säger Beatrice Ask. ...

På en pressträff i dag berättar Bengt Svenson, rikskriminalchefen Klas Friberg och Säpochefen Anders Thornberg vilka lärdomar den svenska polisen har dragit av den norska 22-julikommissionen, som tillsattes efter Anders Behring Breiviks terrorattentat i Oslo och på Utøya sommaren 2011. Moderaternas arbetsgrupp har redan tagit intryck av terroristdåden. ”Det är viktigt att insatsstyrkan har tillräcklig kapacitet för att kunna verka på flera platser samtidigt”, skriver M-gruppen."

Efter att ha varit ansvarig för väsentliga delar av Stockholmspiketens utbildning under tiden innan det fanns en nationell insatsstyrka inom polisen är det inte svårt att inse vad som krävs för att Sverige ska kunna hålla en tillräcklig beredskap för att kunna lösa de uppgifter som polisen kan ställas inför.

Under ett seminarium som jag deltog i under 1980-talet, då även företrädare för andra länders specialstyrkor medverkade, sade Israeliska försvarets dåvarande chefspsykolg Ben Shalit att den viktigaste utgångspunkten för att kunna lösa svåra uppgifter måste vara att (fritt översatt till svenska) vara förberedd för det oförberedda. Detta innebär i sin tur högt ställda krav på den personal som kan ianspråktas vid sådana tillfällen och att dessa har "tillräckligt många verktyg i verktygslådan" för att kunna lösa alla problem man ställs inför. Med andra ord handlar det om att besitta den kompetens och de förmågor som erfordras.

Samtidigt är det viktigt att den som har ledningsansvar för operativ verksamhet binder så lite personal som möjligt för specifika uppgifter för att kunna behålla goda möjligheter att agera utifrån olika utfall när det gäller händelseutvecklingen. Här har även numerären betydelse.                      

Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter

2 kommentarer:

  1. Säga vad man vill men det är väl lite egendomligt att man nu skall storsatsa på att öka polisens förmågor att hantera allvarligare händelser när man så sent som i höstas skrotade och sparkade ut ca 1500 extra resurser som hade till uppgift att kallas in vid svåra påfrestningar på samhället. Denna organisation - Beredskapspolisen - fanns utspridd över hela vårt avlånga land och skulle gjort stor nytta om RPS bara hade velat utnyttja dem.
    Tyvärr ansåg inte RPS att de kunde bidra med något, så man skrotade alltsammans.
    Nu vill RPS ha mer pengar för att bygga upp en beredskap igen...

    SvaraRadera
  2. Beredskapspolisens uppgifter var från början att i grupper under befäl av en yrkespolis utföra enklare polisiära uppdrag som trafikdirigering, avspärrningar och annat. Beredskapspolisen var en utveckling av den så kallade civilförsvarspolisen. Någon gång under 1990-talets början rekryterade man många övertaliga reservofficerare under sken av att de skulle få angelägna och prioriterade uppgifter inom ramen för beredskapspolisen. Detta visade sig nog vara bedrägligt för många som nappade på detta. Det finns en hel del ytterligare att säga om beredskapspolisen och den utveckling som ägde rum fram till avvecklingen. Jag har dock inte någon avgörande invändning mot avvecklingen och vill framhålla att beredskapspolisen inte utgjorde någonting som på något sätt kan jämföras med nationella Insatsstyrkan (NI), pikétgrupperna eller ens den reguljära polisen i allmänhet. Dessutom hade de inte på något sätt varit lösningen på de problem en utökning av NI adresserar.

    SvaraRadera