En ny polisutbildning

Regeringen har tidigare i dag gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla den polisiära grundutbildningen. All grundutbildning för dem som vill utbilda sig till poliser ska i framtiden bedrivas som uppdragsutbildning vid universitet eller högskola. Detta innebär i sin tur att grundutbildningen vid Polishögskolan i Sörentorp ersätts med en uppdragsutbildning vid ett universitet eller en högskola i eller nära Stockholmsregionen. Var utbildningen ska bedrivas är däremot inte känt för närvarande.

Dagens grundutbildning genomförs förutom vid Polishögskolan i Sörentorp även vid två universitet, Linnéuniversitetet i Växjö och Umeå universitet. Erfarenheterna från att bedriva polisutbildning vid universiteten är positiva. Med detta beslut kommer all grundutbildning att skötas av lärosäten som har utbildning som profession och kunna bedrivas i en miljö nära andra utbildningsprogram och vetenskapliga discipliner.

Enligt min mening finns en klar fördel med att koppla all polisiär grundutbildning till ett lärosäte som är universitet eller högskola. På så sätt blir kopplingen till den akademiska världen bättre och det finns möjlighet att lättare läsa annat som kan vara till nytta för den som vill arbeta som polis. Dessutom har det över åren vid några tillfällen framkommit att den av Rikspolisstyrelsen anordnade polisutbildningen inte alltid har hållit tillräcklig hög kvalitet när det undervisningen avseende straffprocessuella tvångsmedel. Det är inte rimligt att en enskild polis riskerar att råka illa ut på grund av genomförda åtgärder som inte håller acceptabel rättslig standard och detta trots att den enskilde polismannen gjort vad han eller hon har blivit lärd på polisutbildningen.

Regeringen anser inte att det vore bra att göra om polisutbildningen till en högskoleutbildning och därmed förskjuta tyngdpunkten mot mer teoretiska kunskaper. Trots fördelen med att föra polisutbildningen närmare den akademiska världen kan jag inte heller se den omedelbara nyttan med att utbildningen i sig skulle vara akademisk.

Att utbilda ett större antal poliser än vad som faktiskt behövs och som i vissa fall inte skulle kunna få anställning som polis är knappast en optimal ordning. En sådan ordning skulle man ha kunnat jämföra med den så kallade SMO-utbildningen som många har uppfattat som någonting som direkt kan ge anställning som brandman, trots att så inte är fallet.

Regeringen har även uppdragit åt Rikspolisstyrelsen att redovisa vilket behov som finns av att personer med en annan utbildning än polisutbildning ska kunna få polisiära befogenheter. Enligt regeringen behöver kompetensen inom polisen höjas vilket i sin tur innebär att polisen har behov av att kunna anställa fler personer med akademisk utbildning. För att till exempel IT-forensiker, jurister och ekonomer ska kunna bedriva ett effektivt brottsbekämpande arbete är det regeringens uppfattning att dessa personer bör kunna ges polisiära befogenheter.

Ett generellt problem inom många yrkeskategorier på arbetsmarknaden är att utbytet och kompetensöverföringen med andra yrkeskategorier är förhållandevis låg. Här är polisen definitivt inte ett undantag. Att annan kompetens tillförs polisen kan förhoppningsvis leda till att traditionellt polisarbete återigen uppvärderas i förhållande till engagemang i allehanda projekt.

Här finns en länk till frågor och svar om polisutbildningen på regeringens hemsida.

Här finns en länk till det ursprungliga betänkandet om Framtidens polisutbildning.