I dag har budgetpropositionen presenterats och debatterats i riksdagen. Det finns därför anledning att redogöra för vad som gäller inför budgetåret 2013 även på bostadspolitikens område. Jag börjar med en någorlunda övergripande inledning som kan ses som den utgångspunkt som gäller när inriktningen omsätts i konkreta förslag, både nu och i framtiden.
Det pågår en reformering av svensk bostadspolitik. Detta har pågått sedan 2006 och regeringens strategi för detta arbete är att åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad där viktiga grundstenar är förbättrade förutsättningar för bostadsinvesteringar och ett effektivare utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Ett bättre och effektivare utnyttjande av bostadsbeståendet har betydelse på kort sikt eftersom det kan ge ett tillskott på bostäder som inte utnyttjas och därmed hitintills inte har varit tillgängliga på bostadsmarknaden. På lång sikt måste bostadsbyggandet öka och det gärna så snart som möjligt.
Sverige har haft förhållandevis låga investeringar i bostadssektorn sedan början av 1990-talet. Våra nordiska grannländer har haft en högre investeringsnivå per person och även fler byggda bostäder per capita (ungefär dubbelt jämfört med Sverige). Resultatet av dessa kvarstående strukturella problem är en allt mer tilltagande bostadsbrist i framförallt storstäder och i tillväxtregioner.
Regeringen vill åstadkomma en fungerande bostadsmarknad utan snedvridande subventioner där hushållens behov ställs i fokus av marknadens aktörer. Det innebär också rent generellt att upprustningar och renoveringar som genomförs ska vara kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt hållbara.
Stöd till boendet ska ske genom att stödja hushållen, till exempel genom bostadsbidrag, snarare än genom stöd till hela bygg- eller fastighetsbranschen.
Det är bland annat därför som bostadsbidragen till utsatta grupper höjdes 2012.
Här finns en länk till en sammanfattning av budgeten på 5 minuter.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar