lördag 29 september 2012

IT-brottslighet med ungdomsfokus - seminarium på onsdag

På onsdag ska Moderaternas utvecklingsgrupp "Bekämpa alla brott" hålla ett seminarium om IT-brottslighet. Seminariet handlar om kriminalitet, IT och ungdomar.

Seminariet beskrivs på följande sätt:

"Samhället av i dag är helt beroende av IT för att fungera, och flertalet svenskar, i synnerhet de yngre generationerna, använder dagligen Internet. Internet har fört med sig en rad positiva effekter – men även negativa. Exempelvis begås en stor andel brott med hjälp av modern teknik. Ofta drabbas ungdomar av denna form av kriminalitet. För att motarbeta denna utveckling bör kunskapen om IT-relaterad brottslighet utökas, och förslag för att motverka brottsligheten bör samtidigt utarbetas. Med anledning av detta bjuder Moderaternas utvecklingsgrupp ”Bekämpa alla brott” in till ett kunskapsseminarium om IT-relaterad brottslighet kopplad till ungdomar."

Medverkande:
Justitieminister Beatrice Ask, inledningstalare
Anti Avsan, moderator, riksdagsledamot och ledamot i utvecklingsgruppen
Ulf Dalquist, Forskningsansvarig, Statens medieråd
Thomas Myrup Kristensen, policychef Facebook, Norden
Björn Sellström, kriminalkommissarie och gruppchef Rikskriminalen, IT-brottssektionen

Tid: Onsdag 3 oktober kl. 10.00-11.30.


Seminariet äger rum i Sveriges riksdag och inbjudan riktar sig i första hand mot media. Lite kortfattat kan jag säga att jag tycker att det är viktigt att lagstiftningen så långt som möjligt är teknikneutral. Det är inte någon bra idé att skapa skilda världar. Alldeles oavsett var brott begås måste utgångspunkten vara att synsättet ska vara detsamma när det gäller brottets svårighetsgrad.

Många tycks tro att Internet är någon form av frizon där man kan agera på andra villkor än i andra sammanhang. Så får det naturligtvis inte vara. Här har polisen också en viktig uppgift. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Jag kommer inte att - här och nu - precisera närmare hur jag anser att dessa frågor ska hanteras. Detta får utvecklingsgruppen redovisa senare.

Seminariet syftar till att inhämta kunskap från personer verksamma i IT-miljön och för att belysa vad som kan göras för att förbättra situationen och öka förmågan att agera mot brottslighet inom IT-området.

torsdag 27 september 2012

Morgondagens debatt i Malmö

På UngBo 12:s hemsida har det aktuella programmet för morgondagen lagts upp. Denna gång nämns det som ska ske mellan oss debattörer som "samtal". Är detta bra eller dåligt? För egen del tycker jag att samtal är bra, men det är innehållet som är det viktiga, resten är en etiketteringsfråga.

Var skiljelinjerna går mellan Alliansens bostadspolitik och det som är Socialdemokraternas förslag på bostadspolitikens område är väl känt. Återstår att se om Veronica Palm (S) har något nytt att komma med i morgon.

En sak är i alla fall säker ... vi lär i allt väsentligt vara överens om problembilden. 

tisdag 25 september 2012

UngBo 12 - bostäder för unga

På fredag den 28 september ska jag delta i ett samtal eller om det möjligen blir mer av en debatt om ungdomars boende på ungdsomsbostadsmässan UngBo 12 i Malmö. Mässan har pågått under hela september månad och avslutas på fredag. Adressen är Celsiusgatan 25 (Båghallarna/Gamla bussgaraget) i Malmö.

Hållpunkterna den 28 september är följande:

kl. 10-12 En konversation mellan olika aktörer för att identifiera hur de kan ta UngBo 12 vidare

kl. 12-13 Debatt (eller samtal som det har skrivits på en del håll) med Anti Avsan (M) och Veronica Palm (S) 

kl. 13-14 Samtal mellan olika aktörer

Sydsvenskan skriver i dag om bostadsminister Stefan Attefalls medverkan på UngBo 12.

Om man ska anknyta till det som står i Sydsvenskan kan det nämnas att i budgetpropositionen sägs bland annat följande (utgiftsområde 18): "En ny plan- och bygglag har införts med en ny instansordning för överklaganden. Avsikten är att en tydligare lagstiftning med snabbare processer ska leda till att byggprojekt kan genomföras på kortare tid."

Arbetet med förenklingar och förbättringar av plan- och bygglagens bestämmelser fortsätter. Det har från regeringens sida lämnats flera myndighetsuppdrag och det finns utredningar som för närvarande arbetar sådana frågor.

måndag 24 september 2012

Regionalt ansvar ...

Bostadsbristen är särskilt påtaglig i våra storstäder och i en del tillväxtregioner. Allra mest påtaglig är den den i Stockholmsområdet. Urbaniseringen är en stark global trend och Stockholmsregionen är ett av Europas snabbast växande områden. Under de senaste sex åren har länets befolkning ökat med 200.000 invånare, vilket är en historiskt hög ökning. Den kraftiga befolkningsökningen väntas fortsätta och aktuella prognoser anger att folkmängden i Stockholms län kommer att öka med cirka 35.000 personer per år.

Dagens bostadsbyggande följer inte den kraftiga befolkningsökningen. Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer därför att bostadsbyggandet behöver fördubblas jämfört med i dag. Stockholms län består av 26 kommuner men är i praktiken en boende- och arbetsmarknad. Det är därför angeläget att kommunerna i sin planering av bostadsförsörjningen också tar regionala hänsyn.

Boverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av bostadsförsörjningslagen för att förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen och göra det regionala perspektivet tydligt vid planering av bostadsförsörjningen i kommunerna. Rapporten bereds för närvarande i regeringskansliet.



söndag 23 september 2012

Åtgärder för fler bostäder för studenter och unga

I höstens budget föreslår regeringen olika åtgärder för att öka utbudet av bostäder för studenter och unga.    

Den generella bristen på bostäder i Sveriges storstäder och tillväxtregioner gör det särskilt svårt för unga människor att etablera sig på bostadsmarknaden. Allt fler kommuner anger att de har brist på bostäder som unga människor efterfrågar. Medianåldern för flytten hemifrån ökar i storstadsregionerna. Det råder en utbredd och bestående brist på studentbostäder på universitetsorter i storstadsregionerna.

Mellan läsåren 2006/2007 och 2010/2011 tillkom drygt 60 000 studenter samtidigt som 1 300 studentbostäder byggdes. Regeringen anser att det är angeläget att vidta åtgärder för att öka utbudet av bostäder för unga och studenter. Regeringen avser därför att genomföra en översyn av nuvarande byggregler, genomföra informationsinsatser för att klargöra vilka möjligheter som finns att bygga och utforma studentbostäder samt stödja innovativt byggande för unga.

Regeringen avser även att genomföra väglednings- och informationsinsatser för att tydliggöra vilka undantag från de ordinarie byggreglerna som kan göras vid tidsbegränsade bygglov. Dessa åtgärder kan också bidra till ett ökat byggande av studentbostäder. Vidare avser regeringen att genomföra en inventering av lämplig mark för tillfälliga studentbostäder.

För att underlätta den långsiktiga planeringen för de universitet och högskolor som har fått möjlighet att upplåta lägenheter för bostadsändamål till studenter till och med 2015 och för att samtidigt kunna utvärdera försöksverksamheten avser regeringen förlänga möjligheten med ett år till utgången av 2016.



lördag 22 september 2012

Pågående och fortsatt arbete för ökat bostadsbyggande

Det pågår arbete med att utveckla regelverken inom plan- och byggområdet i syfte att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande. Detta arbete innefattar några olika delar.

Jag ska i detta inlägg beröra några av de grundläggande reglerna och deras tillämpning.
 
Här är utgångspunketen att vägen från idé till färdigt hus måste kortas. Av den anledningen finns det skäl att sätta planfrågorna i fokus. Den nya plan- och bygglagen som trädde i den 1 maj 2011 syftar bland annat till att genom tydligare regler lägga grunden för en ökad förutsägbarhet för både enskilda och företag.
 
En annan väsentlig ändring är att instansordningen har ändrats på så sätt att huvuddelen av de mål som enligt den tidigare ordningen handlades i förvaltningsrätt och hos regeringen har förts över till de nya till mark- och miljödomstolarna. Den nya instansordningen syftar till att ge en tydligare och enhetligare rättstillämpning inom plan- och byggområdet. Tidigare förekom parallella prövningar genom att delvis samma frågor kunde prövas i ett planärende och därutöver i en särskild miljöprövning. Den nya ordningen syftar också till att skapa en mer enhetlig och sammanhängande praxis genom att miljöfrågor, enligt miljöbalkens regler, prövas samtidigt som planfrågor enligt plan- och bygglagen prövas. Det har i och för sig alltid varit så att god planeringsstandard, enligt plan- och bygglagen, ska innefatta hänsyn till alla relevanta regler i miljöbalken. Nu blir detta samband tydligare i rättspraxis.

Utöver det jag har nämnt nu behövs det ytterligare åtgärder. De långa handläggningstiderna för överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen kan åtgärdas genom att - till exempel - precisera inriktningsmål för länsstyrelsernas handläggningstider samt att öka resurserna för länsstyrelsernas och mark- och miljödomstolarnas handläggning. Här har regeringen i budgetpropositionen sagt att ytterligare möjligheter att effektivisera handläggningen av överklagade ärenden kommer att utredas, bland annat genom översyn av instansordningen. Här har regeringen sagt sig vilja överväga en koncentration av handläggningen till färre länsstyrelser.
 
Enligt min mening vore det ännu mer ändamålsenligt att avskaffa länsstyrelseledet vid prövning av kommunernas beslut om planer och bygglov. Ett skäl till detta är att ett led mindre skulle snabba upp prövningeen av överklaganden. Att detta i sig knappast skulle öka belastningen på mark- och miljödomstolarna sig framgår också av att endast ett relativt litet fåtal klagande nöjer sig med länsstyrelsens prövning. De allra flesta överklagar länsstyrelserna beslut i dessa frågor till mark- och miljödomstol och tidigare till förvaltningsrätterna.
 
När det gäller pågående arbete finns det skäl att nämna att en utredare fått i uppdrag att bland annat kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i
plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och i Boverkets byggregler. Genom tilläggsdirektiv har utredaren också fått i uppdrag att bedöma behovet av ett kompletterande ekonomiskt konsumentskydd och hur ett sådant skydd kan utformas i fall obligatoriet att teckna byggfelsförsäkring avskaffas.
 
En annan utredare har fått i uppdrag att se över bestämmelserna om genomförande av detaljplan i plan- och bygglagen för att möjliggöra en effektivare plangenomförandeprocess. Flera studier visar att planeringsprocesserna tar längre tid i Sverige än i de nordiska grannländerna och Tyskland. 

I Tyskland har detaljplaneprocessen kortats avsevärt genom ett förenklat planförfarande. Det finns anledning att undersöka det tyska systemet närmare och utreda möjligheterna att genomföra något liknande i Sverige.

torsdag 20 september 2012

Bostadspolitikens inriktning ...


I dag har budgetpropositionen presenterats och debatterats i riksdagen. Det finns därför anledning att redogöra för vad som gäller inför budgetåret 2013 även på bostadspolitikens område. Jag börjar med en någorlunda övergripande inledning som kan ses som den utgångspunkt som gäller när inriktningen omsätts i konkreta förslag, både nu och i framtiden.
 
Det pågår en reformering av svensk bostadspolitik. Detta har pågått sedan 2006 och regeringens strategi för detta arbete är att åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad där viktiga grundstenar är förbättrade förutsättningar för bostadsinvesteringar och ett effektivare utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Ett bättre och effektivare utnyttjande av bostadsbeståendet har betydelse på kort sikt eftersom det kan ge ett tillskott på bostäder som inte utnyttjas och därmed hitintills inte har varit tillgängliga på bostadsmarknaden. På lång sikt måste bostadsbyggandet öka och det gärna så snart som möjligt.

Sverige har haft förhållandevis låga investeringar i bostadssektorn sedan början av 1990-talet. Våra nordiska grannländer har haft en högre investeringsnivå per person och även fler byggda bostäder per capita (ungefär dubbelt jämfört med Sverige). Resultatet av dessa kvarstående strukturella problem är en allt mer tilltagande bostadsbrist i framförallt storstäder och i tillväxtregioner.

Regeringen vill åstadkomma en fungerande bostadsmarknad utan snedvridande subventioner där hushållens behov ställs i fokus av marknadens aktörer. Det innebär också rent generellt att upprustningar och renoveringar som genomförs ska vara kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt hållbara.
 
Stöd till boendet ska ske genom att stödja hushållen, till exempel genom bostadsbidrag, snarare än genom stöd till hela bygg- eller fastighetsbranschen.

Det är bland annat därför som bostadsbidragen till utsatta grupper höjdes 2012.

Här finns en länk till en sammanfattning av budgeten på 5 minuter. 

tisdag 18 september 2012

Regeringsförklaring med bostadspolitik

I dag öppnades riksmötet för riksdagsåret 2012/2013. En väsentlig del av riksmötets öppnande är när statsministern läser upp regeringsförklaringen. Dagens regeringsförklaring, som är den sjunde i raden för statsminister Fredrik Reinfeldt och Alliansregeringen, får sägas innefatta ett mycket stort och brett ansvarstagande i många avseenden. En tydligare betoning på bostadspolitikens betydelse för samhällsutvecklingen är också välkommen.

Jag ska redovisa några delar ur regeringsförklaringen som har bäring på bostadpolitik och fysisk planering. I den första delen av regeringsförklaringen betonades riktade satsningar på forskning inom hållbart samhällsbyggande. Lite längre fram fanns även ett särskilt avsnitt om bostadspolitik med följande lydelse:

"Sverige ska ha en väl fungerande bostadsmarknad. Det ökar människors valfrihet i livet och möjligheterna att flytta för studier eller arbete. Därför vill vi öka tillgången på bostäder. Det ska bli enklare att hyra ut i andra hand. Det ökar rörligheten och ger bland annat ungdomar fler chanser att hitta en bostad. Fastighetsavgiften för hyres- och bostadsrätter ska sänkas. Planeringsprocesserna ska effektiviseras. För att få fler studentbostäder vill vi på kort sikt stimulera byggandet av tillfälliga studentbostäder, samtidigt som vi för ett långsiktigt ökat byggande ser över nuvarande byggregler och stöder nya innovativa lösningar. Så investerar vi i Sverige."

Beträffande det konkreta innehållet när det gäller vad som menas med "fler studentbostäder" har jag för avsikt att återkomma så snart det finns förutsättningar att informera om detta.

En annan del som är betydelsefull både ur ett bostadspolitiskt perpektiv men kanske framförallt ur ett klimat- och miljömässigt perspektiv är följande.

"Vårt klimat förändras. Det medför stora utmaningar och kräver att vi agerar inom många olika områden. Sverige är och ska fortsätta vara ett föregångsland i energi-, klimat- och miljöfrågor. En ansvarsfull politik innebär fokus på en hållbar utveckling. Regeringen verkar för en framsynt, långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik som minskar skadliga utsläpp och påverkan på miljön i Sverige och omvärlden. Vi vill tillföra resurser för minskade klimatutsläpp och för att skydda värdefull natur. Vi ökar resurserna till energiforskning. Därtill satsar vi på energieffektivisering och förlängt stöd till förnybara energikällor."

Här finns en länk till regeringförklaringen i dess helhet. 

måndag 17 september 2012

Mark, bostadsbyggande och konkurrens

Den 24 november 2011 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att beskriva och utvärdera den kommunala markanvisningsrocessen för bostadsbyggande.

I dag presenterade Statskontoret sin slutrapport: Mark, bostadsbyggande och konkurrens. En granskning av den kommunala markanvisningsproecssen (2012:25)


Statskontoret har granskat den kommunala markanvisningsprocessen och undersökt hur markanvisningarna påverkar konkurrensen och utbudet på marknaden för bostadsbyggande. Totalt har sexton kommuner undersökts.

Statkontorets första slutsats är att markanvisningprocessen är oförutsägbar.
Markanvisningsprocessen är inte särskilt reglerad i lag. Den varierar mellan kommuner och även inom kommuner. Kommunernas målsättningar och ambitioner för bostadsförsörjningen, deras ekonomiska situation och det allmänna konjunkturläget ger förutsättningarna vid varje markanvisning. Alla kommuner har inte en fastställd markanvisningspolicy.
 
Juridiskt bindande avtalsvillkor, det vill säga ett köpe- eller överlåtelseavtal som tydliggör rättigheter och skyldigheter för byggherren, fastställs ofta sent i processen. Det är först med detta avtal, när förhandlingarna mellan en kommun och en byggherre om marken och dess användning är klar, som kostnaderna för projektet är tydliga och först då kan byggherren slutligt göra sig en uppfattning om projektets lönsamhet och intjäningsförmåga.

Statskontorets andra slutsats är att bristande transparens är det största problemet.


Markanvisningsprocessen har utvecklats i en positiv riktning sedan Statskontoret presenterade sin förra rapport år 2006. Det föreligger dock fortsatta brister i transparensen, till exempel när det gäller att redogöra för motiv till val av byggherre. Avsaknad av information om genomförandet av byggprojekt hämmar etableringen och gör det svårt för byggherrar att anpassa sina idéer och projekt efter kommunernas efterfrågan. Vissa förfaranden är slutna och beredningen är ofta personberoende. Kommunernas beskrivningar av sina markanvisningsförfaranden är ofta otydliga och ofullständiga. Vidare saknas i flertalet av de undersökta kommunerna utvecklade system för dokumentation, uppföljning och utvärdering av markanvisningar såväl när det gäller själva processen som genomförandet av byggprojekten. Avsaknad av sådana system förhindrar för kommunen att dra nytta av erfarenheter till gagn för utveckling av processen och framtida genomföranden.

Andra slutsatser är att:

Lika behandling måste garanteras.

Kommunerna kan främja byggherrarnas utvecklingskraft.

Markanvisningarna påverkar incitamenten att bygga.

Vidare bör markinstrumentets betydelse för bostadsförsörjningen förtydligas

Statskontoret har inte bedömt det möjligt att föreslå närmare lagreglering av själva processen och dess avtal.

Enligt lag ansvarar kommunerna för bostadsförsörjningen. Mot bakgrund av de bostadspolitiska målen är det vidare kommunernas uppgift att bedriva en aktiv markpolitik för att främja en effektiv konkurrens och skapa ett varierat utbud som efterfrågas av bostadsmarknadens konsumenter. Planmonopolet och markinnehavet ger kommunerna verktyg för att uppfylla mål för bostadsförsörjningen genom att ge förutsättningar för konkurrens och mångfald i byggandet och boendet.

Statskontoret föreslår därför att

− det förtydligas i bostadsförsörjningslagen att det ska finnas en policy för markanvisningar i kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen.

Statskontoret ger förslag på åtgärder som kan öka transparensen och förutsägbarheten i markanvisningsprocessen. Förslagen är följande:

• Eftersträva politisk enighet om markpolicyn i kommunen.

• Ge ramar och översikt för byggprojekt och undvik detaljstyrning.

• Konsekvensanalysera särskilda krav som ställs på bostadsprojekt.

• Tydliggör kommunens markpolitik för marknaden.

• Släpp in byggherren tidigt i processen.

• Inför intressentregister för markanvisningar.

• Dokumentera, följ upp och utvärdera markanvisningar för framtida lärande.

• Förtydliga principer för markprissättning och finansiering av mark.

• Styr kommunala bolag mot öppenhet och transparens.
 

Här finns en länk till Statskontorets rapport.

söndag 16 september 2012

Rapporter från USA och Hyresgästföreningen

I fredags morse landade jag åter på Arlanda efter att ha varit i USA med en delegation från Civilutskottet sedan den 4 september. Vi besökte Washington DC och New York i syfte att studera - i första hand - bostadspolitik och fysisk samhällsplanering. Min avsikt är att skriva ett par rapporter om våra besök och möten med företrädare för myndigheter, byggföretag och andra aktörer. Förhoppningsvis ska jag i dessa rapporter också beröra en del trender och annat som kan vara intressant.

I går medverkade jag vid Hyresgästföreningens i Stockholm årliga verksamhetskonferens genom att hålla ett föredrag med tre huvuddelar: 1. Regeringens bostadspolitik, 2. Hyresrätten som boendeform och 3.Avtalsbildningen på hyresbostadsmarknaden och Hyresgästföreningens roll. Därefter svarade jag också på frågor från deltagarna. Enligt en uppgift som jag såg någonstans så skulle antalet deltagare i konferensen vara omkring 130 personer.

Det kändes positivt att möta dessa företrädare för Hyresgästföreningen och det var ett antal personer som kom fram efteråt för att uttrycka positiva omdömen.

Hyresgästföreningens ordförande Terje Gunnarson har skrivit följande på sin blogg om mitt deltagande:

"Moderaternas bostadspolitiska talesman Anti Avsan höll ett engagerat anförande om hyresrätten och dess betydelse för hur vår region skall kunna utvecklas, bostadsbristen och nyproduktionen samt hyressättning. Det blev också tid för frågor om hur moderaterna såg på allmännyttans framtid och uppfattningen var att allmännyttan behövs och den är inte på väg att avskaffas."

Lite kortfattat kan sägas att jag inledningsvis beskrev dagssituationen och vilka problem som är mest påtagliga på bostadsmarknaden. Vidare att en flexibel arbetsmarknad kräver tillgång till bostäder och att hyresrätten har en viktig funktion att fylla för att åstadkomma den rörlighet som arbetsmarknaden och en fungerande arbetslinje kräver. Sedan berättade jag lite om vilka utredningar och myndighetsuppdrag som lämnats för öka förutsättningarna för produktion och långsiktig förvaltning av hyresrätter. Slutligen en del om avtalsbildningen på hyresbostadsmarknaden och betydelsen av den så kallade trepartsöverenskommelsen mellan Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna.

För den som vill veta mer om huvudinriktningen kan min tidigare publicerade artikel från Newsmill rekommenderas.

fredag 7 september 2012

Bostadsbyggande och samhällsplanering i USA

Sedan tisdagen den 4 september befinner jag mig tillsammans med en delegation från Civilutskottet i USA för att studera - i första hand - bostadspolitiska lösningar och frågor som gäller fysisk samhällsplanering.

USA är ett mångfacetterat land och kanske inte alltid helt förutsägbart om man tror sig veta hur saker och ting fungerar. När det gäller byggande finns det flera nivåer och regler kan tillföras på varje nivå. Detta innebär att det kan vara mycket genomreglerat på vissa håll samtidigt som det är i det närmaste inte alls reglerat på andra håll. Ett exempel på det senare är Houston, Texas, där man i princip kan komma igång med byggande inom några dagar under förutsättning att man äger mark. Resultatet av detta beskrivs som att det kan stå en skyskrapa bredvid en glasskiosk och att det saknas helhetsperspektiv.

Är bra med så få regler? Eller är det dåligt? Svaret är - om man ändå ska vara lite försiktig - att det inte är bra. Är det fler som vill investera och bygga i Houston? Nej, av det skälet att kontexten typiskt sett inte skapar mervärden för en investerare. Fungerande samhällsplanering bygger på helhetsansvar och att skapa förutsättningar för alla sådana värden som människor anser vara viktiga. Detta innebär samtidigt att alla investerare tillför delvis olika värden till nytta för varandra. Detta är något som liknar konceptet "gröna täta städer" väldigt mycket.

De högsta värdena för kommersiella investare finns på Manhattan i New York och i Washintgton DC, vilka är de två områden som vi besöker under vår studieresa.

Här finns en länk till Riksdagens hemsida där man kan klicka sig vidare och se hela programmet för USA-resan.

lördag 1 september 2012

Miljonprogrammets renoveringsbehov


Jag deltog i flera diskussioner om miljonprogrammets renoveringsbehov under årets Almedalsvecka i Visby.

I senaste numret av VVS Forum finns en artikel från en av paneldiskussionerna. På nedanstående sätt har diskussionen i huvudsak återgetts i en sammanfattning.

”Vad finns det att vinna, vad kommer det att kosta och hur ska det finansieras? Det svenska miljonprogrammet är en tickande bomb i flera aspekter. Alla vet att vi behöver renovera och att vi bevarar stora samhällsvärden om vi sätter fart nu. Men vem ska betala? Om detta samtalade VVS Företagen, TMF (Trä- och Möbelföretagen) tillsammans med representanter från politik, forskning och näringsliv under ett seminarium i Almedalen under politikerveckan tidigare i sommar (se även reportage i detta nummer). I paneldiskussionen ingick Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna, Anders Röstin, ansvarig infrastruktur KPMG, Jerker Söderlind, teknisk doktor, stadsforskare och konsult, Stadsliv AB, Yvonne Ruwaida, partistyrelsemedlem (MP), vice ordförande i Svenska Bostäder samt Anti Avsan, riksdagsledamot (M), moderaternas bostadspolitiske talesperson.

Snabbt, billigt och modernt, så byggdes miljonprogrammet och 1975 stod allt klart. Sedan dess har inget gjorts och nu, 35 år senare, finns ett akut renoveringsbehov i kombination med miljö- och energibesparingskrav som måste uppfyllas.

- Stora investeringar behöver göras, men lösningen är inte att sälja ut allmännyttan. Prislappen är hög och vi vet att många inte har råd att bo kvar med hyreshöjningar på upp emot 30-40 procent, menade Yvonne Ruwaida.

- Samtidigt kan vi inte sätta en samhällsstandard utifrån de ekonomiskt svaga i samhället. Alla vill ha ett modernt anpassat samhälle, argumenterade Reinhold Lennebo.

- Det finns också andra värden än fastighetsvärdet att ta hänsyn till. Ser man dessa och utnyttjar entreprenöriella möjligheter finns flera finansiella lösningar av renoveringsbehovet, trodde Jerker Söderlind.

Roine Kristianson, vd på VVS Företagen, belyste välkända fakta:

- Den enskilt största renoveringsposten i miljonprogrammen står VVS för. Stambyten, nya kök och badrum är de delar i fastigheterna som har störst renoveringsbehov. Gör man dessa med energisnåla installationer kan man räkna hem investeringen på relativt kort tid.

Jerker Söderlind menade att man tittar för lite på stadsplanering och miljö.

- Värdet på en fastighet avgörs även av tillgänglighet och läge, kommunikationer och miljö. Rustar vi upp detta gör vi miljonprogramsområdena attraktiva igen.

Anti Avsan var dock tydlig med att han inte tror på statliga subventioner för att finansiera en renovering.

- Som fastighetsägare har du ett löpande ansvar att ta hand om fastigheten. Man kan inte sitta passivt och vänta på statliga bidrag. Det ger fel signaler och skapar fel incitament. I stället handlar det om att bygga trivsamma och säkra bostäder som fungerar. Inte införa incitament som reducerar det egna ansvaret, menade Anti Avsan.