måndag 9 april 2012

Ägarlägenheter - ett fiasko?

Expressen skriver på ledarsidan i dag om ägarlägenheter. Man menar att reformen har blivit ett fiasko men är trots detta positiva till reformen och boendeformen.

Man skriver bland annat följande:

"En av de mest spridda missuppfattningarna i Sverige i dag torde vara att den som bor i bostadsrätt "äger" sin lägenhet. En medlem i en bostadsrättsförening har bara nyttjanderätten till en viss lägenhet i huset. Och den nyttjanderätten kan vara förverkad om månadsavgiften råkar betalas en vecka för sent.

Med en ägarlägenhet behöver man inte fjäska för någon grinig föreningsstyrelse för att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Eget ägande skapar frihet.

Den som äger sin lägenhet disponerar alltså fullt ut över sin bostad, precis som en villaägare. Att bo i ägarlägenhet kan också beskrivas som att bo i ett radhusområde på höjden, där vissa gemensamma utrymmen sköts av en samfällighetsförening.

Ägarlägenheter är vanliga utomlands, men det krävdes en alliansregering för att de skulle bli verklighet i Sverige. Socialdemokraterna har av historiska skäl varit motståndare till denna upplåtelseform. Partiet fastslår "att det är olyckligt att en ny upplåtelseform har introducerats för konsumenterna på bostadsmarknaden främst på ideologisk grund och med hjälp av gynnsamma särregler."

I konsekvens med detta snömos måste det anses djupt "olyckligt" att vuxna människor faktiskt har rätt att äga sin villa eller radhus."

Socialdemokraternas motstånd böljade fram och tillbaka och till och med Vänsterpartiet, eller åtminstone enskilda och möjligen enstaka vänsterpartister, var stundtals inte så negativa. Längre än så kan jag nog trots allt inte sträcka mig när det gäller vänsterpartisternas inställning.

Från socialdemokratiskt håll har sagts att man är positiv till bostadsrätter eftersom bostadsrätt är en kollektiv boendeform till skillnad från ägarlägenheter. Detta är också snömos.

Ledarredaktionen diskuterar vidare beträffande frågan om varför situationen har blivit som den har blivit. Man anger följande:

"Varför har det då varit så trögt med att bygga just ägarlägenheter? För byggbolagen borde det ju vara en attraktiv affär. Här kan byggherren sälja lägenheter i takt med efterfrågan och hyra ut dem som inte kan säljas för stunden.

En förklaring är att reformen hade premiär samtidigt som den globala finanskrisens svallvågor rullade över Sverige. En annan är att de svenska byggjättarna är väldigt konservativa."

Till detta ska läggas obefogad försiktighet hos många försäkringsbolag och oförmåga hos bankerna att hantera denna typ av bostäder. Dessa problem är numera i vart fall lösta såvitt avser några större aktörer.

Slutligen bör framhållas att frågan om att ombilda till ägarlägenheter i befintliga bostadsbestånd kommer att utredas inom snar framtid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar