I nättidningen www.webfinanser.com och på www.mynewsdesk.com finns i dag en artikel som handlar om hyresgästföreningens synpunkter på förslaget från Ängelholmshems styrelse till bolagsstämman att dela ut 2,3 miljoner kronor till ägaren, Ängelholms kommun. Artikeln aktualiserar i någon mån den ofta återkommande frågan om konflikter mellan olika lagar och regelverk.
Jag har inga synpunkter i sak när det gäller utdelningen som sådan i detta fall, eftersom jag inte känner till fakta i sammanhanget. En artikel är aldrig tillräcklig som faktaunderlag i ett fall som detta.
Hyresgästföreningens förhandlare uttalar enligt artikeln följande: "Enligt aktiebolagslagen har styrelsen en skyldighet att först och främst se till bolagets bästa. ... Det kan ifrågasättas om styrelsen lever upp till detta genom att på eget initiativ skänka bort så stora belopp. Frågan är om inte bolagets revisorer borde granska lagligheten i agerandet."
Det brukar påstås att det föreligger konflikter mellan kommunallagen och aktiebolagslagen, mellan aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, men även mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Många menar reglerna därmed är oförenliga. Vissa tror till och med att man därmed kan välja vilka regler man ska tillämpa. Är det så? Svaret är att detta är felaktigt i samtliga dessa tre exempel. Om det skulle finnas regler som uppfattas som motstridiga finns det rättsliga principer som talar om vilka regler som har företräde. I detta fall ska jag inte gå in på relationen mellan plan- och bygglagen och miljöbalken utan endast beröra vad som gäller för kommunala bostadsaktiebolag.
Kommunallagen och kommunalrättsliga principer gäller för all kommunal verksamhet och är gränssättande för vad en kommun får syssla med. En kommun har en stor frihet att välja på vilket sätt man vill bedriva sin verksamhet. Kommunala bostadsaktiebolag är vanliga. För den associationsformen gäller i grunden aktiebolagslagens regler medan kommunalrättsliga och andra specialregler har företräde - enligt principen om lex specialis - framför generella regler i aktiebolagslagen. Reglerna i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag gäller därför före aktiebolagslagens regler i de fall bestämmelserna i de olika lagarna skulle stå i någon motsatsställning till varandra eller vara oförenliga i något annat avseende.
En fråga i ett sammanhang som detta kan naturligtvis vara vad som står i ägardirektiven och om besluten - när de väl har fattats - strider mot reglerna i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Att hänvisa till mycket generella regler i aktiebolagslagen verkar möjligen lite märkligt i detta sammanhang.
Här finns en länk till den ena artikeln och här en länk till den andra (likalydande).
måndag 30 april 2012
fredag 27 april 2012
Lättare att bygga i glesbygd
Att bygga är på många håll i Sverige mycket svårt av det skälet att marknadsvärdet för nybyggda hus ligger under produktionskostnaderna. Vill man ändå bygga kan man göra det med hjälp av statliga kreditgarantier. Regeringen beslutade i går om förändringar i villkoren för sådana kreditgarantier. Detta kommer att underlätta bostadsbyggande i de delar av landet där bostadens marknadsvärde är lägre än byggkostnaderna.
De statliga kreditgarantierna gör att huset kan belånas på en högre nivå än vad som annars hade varit möjligt. I vissa fall kan det också vara svårt att överhuvudtaget få något lån, men i sådana situationer gör kreditgarantierna att belåning blir möjlig.
De statliga kreditgarantierna gör att huset kan belånas på en högre nivå än vad som annars hade varit möjligt. I vissa fall kan det också vara svårt att överhuvudtaget få något lån, men i sådana situationer gör kreditgarantierna att belåning blir möjlig.
Handläggningen av frågor om kreditgarantier för lån till nyproduktion av bostäder sköts av Statens bostadskreditnämnd, BKN. Där kan man få hjälp med finansieringskalkyler och att beräkna risker i projekt.
Huvudregeln avseende kreditgarantierna är att dessa får ställas ut för lån upp till 90 procent av fastighetens marknadsvärde. I de fall marknadsvärdet är lågt har det tidigare funnits ett takbelopp på 10.000 kronor per kvadratmeter. Detta takbelopp har genom regeringens beslut höjts till 16.000 kronor per kvadratmeter. Det högre beloppet beräknas, till skillnad från det tidigare takbeloppet, kunna täcka produktionskostnaderna i de allra flesta fall. Samtidigt tas den tidigare begränsningen på 2 miljoner kronor per lägenhet också bort.
Huvudregeln avseende kreditgarantierna är att dessa får ställas ut för lån upp till 90 procent av fastighetens marknadsvärde. I de fall marknadsvärdet är lågt har det tidigare funnits ett takbelopp på 10.000 kronor per kvadratmeter. Detta takbelopp har genom regeringens beslut höjts till 16.000 kronor per kvadratmeter. Det högre beloppet beräknas, till skillnad från det tidigare takbeloppet, kunna täcka produktionskostnaderna i de allra flesta fall. Samtidigt tas den tidigare begränsningen på 2 miljoner kronor per lägenhet också bort.
torsdag 26 april 2012
Granskning av polisens effektivitet
Regeringen har lämnat ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet att analysera och följa upp om regeringens satsning på polisen har gett avsett resultat. Tidigare undersökningar har visat att uppklarningsgraden av samtliga jämförda brottskategorier har minskat 2010 vid en jämföresle med 2006. Detta är naturligtvis inte acceptabelt mot bakgrund av att regeringen under den gångna mandatperioden kraftigt har förstärkt polisens resurser.
Antalet poliser har ökat med drygt 2 500 och uppgår sedan januari 2010 till omkring 20 000. Antalet civilanställda har ökat med 500 personer under samma tid. Regeringen har betonat att den stora ökningen av antalet poliser förväntas leda till tydliga förbättringar av verksamhetsresultatet.
Analysen ska göras med utgångspunkt från de förutsättningar som gällde för polisens verksamhet 2006 och för perioden fram till och med 2012. I uppdraget ingår att kartlägga hur resurstillskotten styrts och använts inom polisen och att analysera utvecklingen av polisens verksamhetsresultat, varvid en bedömning av resursökningarnas betydelse för resultatet ska göras.
Delredovisning av uppdraget ska ske till regeringen senast den 1 juni 2013 och slutredovisning senast den 1 oktober 2014.
tisdag 24 april 2012
Politikergrillning om bostäder
I morgon ska jag medverka under en så kallad politikergrillning om unga och studenters boende på Södertörns högskola.
Grillningen äger rum den 25 april mellan kl. 14.00 och 15.00 i Kårlokalen, Moas båge, F-huset.
Vi som ska delta presenteras på följande sätt i inbjudan:
Deltagare
Anti Avsan (M) – riksdagsledamot och ordförande för Hugebostäder (som rätteligen ska vara Huge Fastigheter AB)
Tomas Hansson (Kd) – kommunalråd Huddinge och ordförande i samhälls-byggnadsnämnden
Nanna Wikholm (S) – Landstingsstyrelsen och Tillväxt och regionplaneringsutskottet
Ann-Marie Högberg (S) – oppositionsråd Huddinge
Martin Sahlin – SSCO
Moira von Wright – rektor Södertörns högskola
Grillningen äger rum den 25 april mellan kl. 14.00 och 15.00 i Kårlokalen, Moas båge, F-huset.
Vi som ska delta presenteras på följande sätt i inbjudan:
Deltagare
Anti Avsan (M) – riksdagsledamot och ordförande för Hugebostäder (som rätteligen ska vara Huge Fastigheter AB)
Tomas Hansson (Kd) – kommunalråd Huddinge och ordförande i samhälls-byggnadsnämnden
Nanna Wikholm (S) – Landstingsstyrelsen och Tillväxt och regionplaneringsutskottet
Ann-Marie Högberg (S) – oppositionsråd Huddinge
Martin Sahlin – SSCO
Moira von Wright – rektor Södertörns högskola
måndag 23 april 2012
Seminarium om gröna täta städer och byggemenskaper
Den 2 maj med början kl. 09.00 anordnar jag och Moderaterna i Civilutskottet ett seminarium om gröna täta städer och byggemenskaper. Seminariet kommer att äga rum i den östra delen av Riksdaghuset i en lokal som kallas Mittpoolen.
Seminariebeskrivningen ser ut på följande sätt:
"Inom bostadspolitiken finns många utmaningar. Bostadsbrist, krångliga regelverk och många olika aktörer som drar åt olika håll. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de bostäder vi bygger i dag ofta kommer att stå i hundra år och att det därför är viktigt att aldrig släppa det långsiktiga perspektivet. Av den anledningen bjuder Moderaterna i Civilutskottet in till ett seminarium om Gröna täta städer och Byggemenskaper, där deltagarna får möjlighet att ta del av dessa idéer och resonera kring om de kan vara en del av framtidens bostadspolitik."
Program
09.00 Öppnande
Anti Avsan (M) riksdagsledamot och ansvarig för bostadspolitiska frågor
09.10 Gröna täta städer, en framtidsmodell?
Tekn. dr. Alexander Ståhle, Spacescape
10.00 Paus och kaffe
11.00 Paneldiskussion kring dagens presentationer
Mikael Karlsson – ordförande Naturskyddsföreningen
11.30 Avrundande kommentarer
VÄLKOMNA
Seminariebeskrivningen ser ut på följande sätt:
"Inom bostadspolitiken finns många utmaningar. Bostadsbrist, krångliga regelverk och många olika aktörer som drar åt olika håll. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de bostäder vi bygger i dag ofta kommer att stå i hundra år och att det därför är viktigt att aldrig släppa det långsiktiga perspektivet. Av den anledningen bjuder Moderaterna i Civilutskottet in till ett seminarium om Gröna täta städer och Byggemenskaper, där deltagarna får möjlighet att ta del av dessa idéer och resonera kring om de kan vara en del av framtidens bostadspolitik."
Program
09.00 Öppnande
Anti Avsan (M) riksdagsledamot och ansvarig för bostadspolitiska frågor
09.10 Gröna täta städer, en framtidsmodell?
Tekn. dr. Alexander Ståhle, Spacescape
10.00 Paus och kaffe
10.15 Vad är byggemenskaper?
Ulrika Lundquist, arkitekt, Malmö Kommun11.00 Paneldiskussion kring dagens presentationer
Mikael Karlsson – ordförande Naturskyddsföreningen
Björn Wellhagen – ansvarig för Husbyggnadsfrågor på Sveriges Byggindustrier
Anti Avsan (M) – riksdagsledamot och ansvarig för bostadspolitiska frågor
Ola Johansson (C) – riksdagsledamot och Centerpartiets företrädare i civilutskottet
11.30 Avrundande kommentarer
VÄLKOMNA
lördag 21 april 2012
Det behövs fler bostäder
I dagens nummer av Ttela skriver jag tillsammans med min parti- och riksdagskollega Mikael Cederbratt om Alliansregeringens bostadspolitiska initiativ som presenterades i anslutning till vårbudgeten.
Alliansregeringen har presenterat ett antal satsningar som ska leda till att fler bostäder blir tillgängliga och att fler bostäder byggs.
Satsningarna är betydelsefulla för att arbetslinjen ska kunna förverkligas fullt ut med de krav som måste kunna ställas på en flexibel och välfungerande arbetsmarknad. Människor måste få större möjligheter att flytta till platser där det finns jobb, där möjligheten att uppnå egen försörjning är god och där risken för utanförskap och arbetslöshet är lägre.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa förslag inte kommer att lösa alla problem som finns på bostadsmarknaden. Men de innebär trots allt steg på vägen från en på många håll akut bostadsbrist och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, framförallt när det gäller yngre.
Beräkningar visar att med förbättrad andrahandsuthyrning kan uppemot 20 000 bostäder tillgängliggöras i storstadsregionerna.
Övriga förslag - förutom förbättrade möjligheter till andrahandsuthyrning - också leda till en ökning av nyproduktionen av bostäder.
Här finns en länk till artikeln.
Satsningarna är betydelsefulla för att arbetslinjen ska kunna förverkligas fullt ut med de krav som måste kunna ställas på en flexibel och välfungerande arbetsmarknad. Människor måste få större möjligheter att flytta till platser där det finns jobb, där möjligheten att uppnå egen försörjning är god och där risken för utanförskap och arbetslöshet är lägre.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa förslag inte kommer att lösa alla problem som finns på bostadsmarknaden. Men de innebär trots allt steg på vägen från en på många håll akut bostadsbrist och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, framförallt när det gäller yngre.
Beräkningar visar att med förbättrad andrahandsuthyrning kan uppemot 20 000 bostäder tillgängliggöras i storstadsregionerna.
Övriga förslag - förutom förbättrade möjligheter till andrahandsuthyrning - också leda till en ökning av nyproduktionen av bostäder.
Här finns en länk till artikeln.
fredag 20 april 2012
Nya regler för uthyrning av privatbostad
I dag har regeringen presenterat en promemoria med förslag till lagstiftning avseende uthyrning av privatbostad. I den aktuella promemorian föreslås en ny lag som innehåller ändringar i förhållande till nuvarande regler i hyreslagen (12 kap. jordabalken) och som ska stimulera privatpersoner att i större utsträckning hyra ut bostäder som inte behövs för det egna boendet. Åtgärderna ska bidra till att skapa incitament att hyra ut bostäder som annars inte hade hyrts ut och därmed också synliggöra denna del av bostadsmarknaden.
Genom de nya reglerna ökar förutsättningarna att utnyttja det redan nu befintliga bostadsbeståndet bättre. Ändringarna föreslås i huvudsak införas genom en ny lag som gäller när en privatperson hyr ut en egen bostadsrättslägenhet, ägarlägenhet, villa eller annat ägt boende.
En särskild regel för hyressättningen ska medge att hyran alltid kan täcka innehavarens typiska kostnader för bostaden. Hyresavtalen förutsätts vara tidsbegränsade till högst två år, men med möjlighet till förlängning.
Hyresgästen ska alltid ha möjlighet till en månads uppsägningstid. Även hyresvärden ska kunna säga upp avtalet i förtid, om inte parterna kommer överens om något annat. Det ska vara möjligt att snabbt få en prövning av hyresvillkoren av hyresnämnden. Förutsebarheten ska öka genom att villkoren inte ska kunna ändras retroaktivt. Hyresgästen ska inte heller kunna framtvinga en förlängning av hyresavtalet.
I samma promemoria föreslås en ändring av bostadsrättslagen som ger innehavaren av en bostadsrättslägenhet rätt att hyra ut sin lägenhet under fyra år utan att behöva ange något skäl.
Vidare föreslås att så kallade presumtionshyror för nyproducerade lägenheter ska gälla femton år i stället för tio år.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
Genom de nya reglerna ökar förutsättningarna att utnyttja det redan nu befintliga bostadsbeståndet bättre. Ändringarna föreslås i huvudsak införas genom en ny lag som gäller när en privatperson hyr ut en egen bostadsrättslägenhet, ägarlägenhet, villa eller annat ägt boende.
En särskild regel för hyressättningen ska medge att hyran alltid kan täcka innehavarens typiska kostnader för bostaden. Hyresavtalen förutsätts vara tidsbegränsade till högst två år, men med möjlighet till förlängning.
Hyresgästen ska alltid ha möjlighet till en månads uppsägningstid. Även hyresvärden ska kunna säga upp avtalet i förtid, om inte parterna kommer överens om något annat. Det ska vara möjligt att snabbt få en prövning av hyresvillkoren av hyresnämnden. Förutsebarheten ska öka genom att villkoren inte ska kunna ändras retroaktivt. Hyresgästen ska inte heller kunna framtvinga en förlängning av hyresavtalet.
I samma promemoria föreslås en ändring av bostadsrättslagen som ger innehavaren av en bostadsrättslägenhet rätt att hyra ut sin lägenhet under fyra år utan att behöva ange något skäl.
Vidare föreslås att så kallade presumtionshyror för nyproducerade lägenheter ska gälla femton år i stället för tio år.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
onsdag 18 april 2012
Energibesparing viktigast
Fastighetstidningen skriver i sin nätupplaga under rubriken "Energibesparing viktigast när svenskarna själva får välja".
SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum, har genomfört en undersökning där de tillfrågade fick svara på vilka investeringar som bör prioriteras i fastigheten de bor i. Investeringarna som togs upp var bland annat takomläggning, renovering av balkonger och trapphus, stambyte och energibesparande åtgärder.
När svenskarna själva får välja vilka investeringar de vill göra i sin bostadsrättsförening hamnar energibesparande åtgärder i topp på prioriteringslistan.
Nästan en tredjedel av de tillfrågade, 27 procent, svarar att energibesparande åtgärder är viktigast. Fönster- och tvättstugerenoveringar hamnar på andra respektive tredje plats.
Man får säga att det är ett positivt resultat som också visar att människor har en god medvetenhet om att det är bra att energieffektivisera. Ställningstagandet innefattar med stor säkerhet också en uppfattning om att denna typ av åtgärder är ekonomiskt fördelaktiga. Frågan är om inte energideklarationerna har bidragit till detta resultat. Genom dessa deklarationer har energifrågan tydliggjorts. Har energideklarationen gjorts på rätt sätt är det enkelt att på ett långsiktigt sätt planera investeringarna i ett hus.
Ska man försöka sig på fler slutsatser på grundval av den aktuella undersökningen kan man nog också anta att även boende i hyresrätter borde ha en hyfsat positiv inställning energibesparande åtgärder.
Här finns länken till artikeln i Fastighetstidningen.
SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum, har genomfört en undersökning där de tillfrågade fick svara på vilka investeringar som bör prioriteras i fastigheten de bor i. Investeringarna som togs upp var bland annat takomläggning, renovering av balkonger och trapphus, stambyte och energibesparande åtgärder.
När svenskarna själva får välja vilka investeringar de vill göra i sin bostadsrättsförening hamnar energibesparande åtgärder i topp på prioriteringslistan.
Nästan en tredjedel av de tillfrågade, 27 procent, svarar att energibesparande åtgärder är viktigast. Fönster- och tvättstugerenoveringar hamnar på andra respektive tredje plats.
Man får säga att det är ett positivt resultat som också visar att människor har en god medvetenhet om att det är bra att energieffektivisera. Ställningstagandet innefattar med stor säkerhet också en uppfattning om att denna typ av åtgärder är ekonomiskt fördelaktiga. Frågan är om inte energideklarationerna har bidragit till detta resultat. Genom dessa deklarationer har energifrågan tydliggjorts. Har energideklarationen gjorts på rätt sätt är det enkelt att på ett långsiktigt sätt planera investeringarna i ett hus.
Ska man försöka sig på fler slutsatser på grundval av den aktuella undersökningen kan man nog också anta att även boende i hyresrätter borde ha en hyfsat positiv inställning energibesparande åtgärder.
Här finns länken till artikeln i Fastighetstidningen.
tisdag 17 april 2012
Synpunkter från Svensk Byggtjänst
Under ett möte med företrädare för Svensk Byggtjänst i dag diskuterade jag och min parti- och riksdagskollega Cecilie Tenfjord-Toftby bostads-, byggnads- och energifrågor.
Svensk Byggtjänst bedriver sin verksamhet i syfte att säkerställa en byggprocess som matchar samhällets behov och för att detta ska vara möjligt krävs samordning, information och kunskap. Man anser att det är angeläget att bidra med detta, inte minst med anledning av att "samhällsbyggnad" är ett av Sveriges största verksamhetsområden. Över en halv miljon människor arbetar i en bransch som omsätter omkring en biljon kronor om året.
Svensk Byggtjänst beskriver sin verksamhet på följande sätt:
"Sedan 1934 har vi samlat in, strukturerat och sålt den information som krävs för att planera, konstruera, bygga och förvalta hus och anläggningar. Vi utvecklar verktyg och mötesplatser som syftar till att skapa effektivitet och lönsamhet runtom i Byggsverige. Detta gör oss till den naturliga källan för byggproffs som söker information om exempelvis lagar, regler och teknik."
Svensk Byggtjänst företräder inte några specifika intressen utan sysslar med vad man kan kalla informationsverksamhet och kunskapsförmedling. Av detta skäl har man också intresse av att påtala brister och föreslå åtgärder inom olika områden där förbättringar kan ske.
Under dagens möte framfördes bland annat följande synpunkter:
# Kompetensen på plan- och bygglagens område brister på många håll och måste därför bli bättre.
# Ett underifrånperspektiv med människors medverkan kan bidra till bätte planläggning och en mer accepterad och önskvärd samhällsutveckling. Här har man själva varit delaktiga i att ta fram ett verktyg som är en version av dataspelet minecraft. Med det aktuella programmet kan, kanske i första hand ungdomar, skapa städer och stadsmiljöer.
# Det vore önskvärt med en högre ambitionsnivå från regeringens sida när det gäller energieffektiviseringar.
# Det är viktigt att använda den miljöteknik som finns tillgänglig i dag. Med hjälp av befintlig teknik och befintliga lösningar kan man komma mycket långt.
Svensk Byggtjänst bedriver sin verksamhet i syfte att säkerställa en byggprocess som matchar samhällets behov och för att detta ska vara möjligt krävs samordning, information och kunskap. Man anser att det är angeläget att bidra med detta, inte minst med anledning av att "samhällsbyggnad" är ett av Sveriges största verksamhetsområden. Över en halv miljon människor arbetar i en bransch som omsätter omkring en biljon kronor om året.
Svensk Byggtjänst beskriver sin verksamhet på följande sätt:
"Sedan 1934 har vi samlat in, strukturerat och sålt den information som krävs för att planera, konstruera, bygga och förvalta hus och anläggningar. Vi utvecklar verktyg och mötesplatser som syftar till att skapa effektivitet och lönsamhet runtom i Byggsverige. Detta gör oss till den naturliga källan för byggproffs som söker information om exempelvis lagar, regler och teknik."
Svensk Byggtjänst företräder inte några specifika intressen utan sysslar med vad man kan kalla informationsverksamhet och kunskapsförmedling. Av detta skäl har man också intresse av att påtala brister och föreslå åtgärder inom olika områden där förbättringar kan ske.
Under dagens möte framfördes bland annat följande synpunkter:
# Kompetensen på plan- och bygglagens område brister på många håll och måste därför bli bättre.
# Ett underifrånperspektiv med människors medverkan kan bidra till bätte planläggning och en mer accepterad och önskvärd samhällsutveckling. Här har man själva varit delaktiga i att ta fram ett verktyg som är en version av dataspelet minecraft. Med det aktuella programmet kan, kanske i första hand ungdomar, skapa städer och stadsmiljöer.
# Det vore önskvärt med en högre ambitionsnivå från regeringens sida när det gäller energieffektiviseringar.
# Det är viktigt att använda den miljöteknik som finns tillgänglig i dag. Med hjälp av befintlig teknik och befintliga lösningar kan man komma mycket långt.
måndag 16 april 2012
Vårbudgeten
2012 års ekonomiska vårproposition lämnades till riksdagen i dag. Rubriken på propositionen är "En politik för jobb och välfärd". Under budgetdebatten i dag gjorde finansminstern, Anders Borg, en presentation i god ordning. Vad som dock var uppenbart är att det saknas gemensamma förslag från oppositionspartierna och (S) huvudlinje när det gäller egna förslag var "svar nästa gång".
Svensk ekonomi väntas bromsa in tydligt under 2012 i spåren av den europeiska skuldkrisen. Risken för en kraftigt sämre konjunkturutveckling gör att det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Detta för att även framöver ha utrymme att kunna dämpa effekterna på jobb och välfärd av en fördjupad kris. Utrymmet för reformer i budgeten för 2013 väntas därmed vara begränsat. Det utrymme som trots allt finns bör framför allt användas till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.
Regeringen fortsätter att sätta jobben och välfärden först. Förutom att hantera direkta effekter av skuldkrisen behöver regeringen ta sig an de utmaningar som Sverige står inför. Det handlar om åtgärder för att få högre varaktig sysselsättning och lägre jämviktsarbetslöshet, stärkt välfärd, förbättrade villkor för företagen och ett mer hållbart klimat, framhöll Anders Borg.
Huvudområdena i vårpropositionen är följande:
# Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad
Regeringens främsta mål är full sysselsättning. Genomförda reformer för fler i arbete har haft effekt, men det behövs mer. Regeringen kommer därför att bland annat föreslå åtgärder för att förbättra möjligheten till sysselsättning bland unga, personer med utländsk bakgrund och grupper som varit arbetslösa länge, förbättra matchningen på arbetsmarknaden och effektivisera arbetsförmedlingen. Behovet av att justera reformer av trygghetssystemen ska också prövas.
# Förbättrad välfärd
Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. I budgetpropositionen kommer regeringen att föreslå åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv, fortsätta att förbättra tillgängligheten i vården samt att arbeta för att säkerställa ett effektivt rättsväsende.
# Förstärkt konkurrenskraft
Regeringen har förbättrat företagsklimatet och därmed även konkurrenskraften. Detta är också en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagsskatteutredningen är en viktig del i det fortsatta arbetet. Regeringen bereder nu utredningens förslag om riskkapitalavdrag, men har också lämnat förslag om åtgärder mot skatteplanering med ränteavdrag. Det senare kan skapa ett utrymme för sänkta bolagsskatter. Den kommande propositionen om forskning och innovationer samt infrastrukturpropositionen kommer också att innehålla åtgärder som främjar konkurrenskraften.
# Ett stabilt finansiellt system
Ett stabilt och väl fungerande finansiellt system är av central betydelse för ekonomin. En rad åtgärder har vidtagits för att stärka stabiliteten, men den svenska banksektorns storlek i förhållande till BNP är en riskfaktor. Regeringens ambition är därför att höja kapitaltäckningskraven i två steg till 2015. Dessutom arbetar regeringen aktivt för att stärka konsumenternas ställning mot de finansiella företagen.
# Bättre tillgång på bostäder
Brist på boende försämrar möjligheten för enskilda, inte minst unga, att flytta dit jobben finns eller till studier på annan ort. Regeringen fortsätter därför sitt reformarbete för en bättre fungerande bostadsmarknad. I vårpropositionen aviserar regeringen därför förslag som underlättar andrahandsuthyrningen och som stimulerar till att fler bostäder byggs.
# Effektiv klimatpolitik
Klimatförändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och giftfri miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Det förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i andra internationella sammanhang. Regeringens ambition är att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser.
# Regeringens fortsatta reformambitioner
Regeringen vill ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt. Regeringen har också ambitionen att fortsätta att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning. Detta ska bland annat ske genom att se över företagsbeskattningen. Regeringen kommer även under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer, under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.
Reformambitionerna genomförs när det finns reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.
Svensk ekonomi väntas bromsa in tydligt under 2012 i spåren av den europeiska skuldkrisen. Risken för en kraftigt sämre konjunkturutveckling gör att det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Detta för att även framöver ha utrymme att kunna dämpa effekterna på jobb och välfärd av en fördjupad kris. Utrymmet för reformer i budgeten för 2013 väntas därmed vara begränsat. Det utrymme som trots allt finns bör framför allt användas till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.
Regeringen fortsätter att sätta jobben och välfärden först. Förutom att hantera direkta effekter av skuldkrisen behöver regeringen ta sig an de utmaningar som Sverige står inför. Det handlar om åtgärder för att få högre varaktig sysselsättning och lägre jämviktsarbetslöshet, stärkt välfärd, förbättrade villkor för företagen och ett mer hållbart klimat, framhöll Anders Borg.
Huvudområdena i vårpropositionen är följande:
# Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad
Regeringens främsta mål är full sysselsättning. Genomförda reformer för fler i arbete har haft effekt, men det behövs mer. Regeringen kommer därför att bland annat föreslå åtgärder för att förbättra möjligheten till sysselsättning bland unga, personer med utländsk bakgrund och grupper som varit arbetslösa länge, förbättra matchningen på arbetsmarknaden och effektivisera arbetsförmedlingen. Behovet av att justera reformer av trygghetssystemen ska också prövas.
# Förbättrad välfärd
Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. I budgetpropositionen kommer regeringen att föreslå åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv, fortsätta att förbättra tillgängligheten i vården samt att arbeta för att säkerställa ett effektivt rättsväsende.
# Förstärkt konkurrenskraft
Regeringen har förbättrat företagsklimatet och därmed även konkurrenskraften. Detta är också en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagsskatteutredningen är en viktig del i det fortsatta arbetet. Regeringen bereder nu utredningens förslag om riskkapitalavdrag, men har också lämnat förslag om åtgärder mot skatteplanering med ränteavdrag. Det senare kan skapa ett utrymme för sänkta bolagsskatter. Den kommande propositionen om forskning och innovationer samt infrastrukturpropositionen kommer också att innehålla åtgärder som främjar konkurrenskraften.
# Ett stabilt finansiellt system
Ett stabilt och väl fungerande finansiellt system är av central betydelse för ekonomin. En rad åtgärder har vidtagits för att stärka stabiliteten, men den svenska banksektorns storlek i förhållande till BNP är en riskfaktor. Regeringens ambition är därför att höja kapitaltäckningskraven i två steg till 2015. Dessutom arbetar regeringen aktivt för att stärka konsumenternas ställning mot de finansiella företagen.
# Bättre tillgång på bostäder
Brist på boende försämrar möjligheten för enskilda, inte minst unga, att flytta dit jobben finns eller till studier på annan ort. Regeringen fortsätter därför sitt reformarbete för en bättre fungerande bostadsmarknad. I vårpropositionen aviserar regeringen därför förslag som underlättar andrahandsuthyrningen och som stimulerar till att fler bostäder byggs.
# Effektiv klimatpolitik
Klimatförändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och giftfri miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Det förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i andra internationella sammanhang. Regeringens ambition är att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser.
# Regeringens fortsatta reformambitioner
Regeringen vill ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt. Regeringen har också ambitionen att fortsätta att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning. Detta ska bland annat ske genom att se över företagsbeskattningen. Regeringen kommer även under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer, under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.
Reformambitionerna genomförs när det finns reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.
söndag 15 april 2012
Bostadspolitisk offensiv men sega kommuner
I lördags skrev bostadsministern Stefan Attefall (KD) på DN-debatt om de nya satsningar på bostadspolitikens område som görs i samband med att vårbudgeten presenteras (i morgon kl. 13.00). Jag bloggade själv om förslagen här på min blogg i torsdags. Förutom dessa förslag aviseras en översyn av bostadsförsörjningslagen som Boverket ska göra. Syftet är att kommunerna ska ta ett större ansvar för bostadsbyggandet än vad man faktiskt har gjort på många håll.
Om detta skriver även Peter Andersson (S) som är kommunalpolitiker i Huddinge. Han kallar regeringens och Alliansens alla reformer inom bostadspolitiken sedan valet 2006 för politisk seghet utan like. Sanningen är att den verkliga politiska segheten står Socialdemokratin för. Tidigare (S)-ordföranden i Cvilutskottet Maryam Yazdanfar sade i en öppenhjärtig intervju (innan hon kastades ut i kylan av Håkan Juholt) att Socialdemokraterna inte hade orkat utforma en ny bostadspolitik sedan 1990-talskrisen. Detta kallar jag för seghet utan dess like. Något nytt har inte heller kommit från Veronica Palm (S) trots hennes tidigare stenvändande tillsammans med Håkan Juholt under lång tid. Sanningen är nog att Håkan Juholt inte bara vände på stenarna utan tog dem med sig i sin ryggsäck så att han blev Socialdemokratins historiskt största och tyngsta sänke.
Jag har många gånger betonat - och gör det igen - att andrahandsuthyrning endast är en lösning i det korta perspektivet. Det behöver byggas fler bostäder. Därmed inte sagt att andrahandsuthyrning skulle sakna betydelse. Att det frigörs fler befintliga bostäder i dagens situation är en nödvändig och viktig åtgärd i det korta perpektivet.
Jag har inte hört Peter Andersson säga att "han" ska bygga bostäder, men det har däremot många av hans partikollegor sagt. Det kan nog vara sant om politikern i fråga är byggnadsarbetare eller om han eller hon i bästa Martin Timell-anda bygger sitt eget hus själv. I andra fall byggs bostäder av företag. Att företagen finns på en marknad är nog ett ganska självklart faktum för alla och även utgångspunkt för den nya lagstiftningen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Däremot vill jag påstå att marknaden i någon mån har misslyckats eftersom det finns en efterfrågan på bostäder som inte tillgodoses. Att marknaden inte fungerar beror nog i vart fall till någon del på den långvariga subventions-dopningen som tidigare (S)-regeringar bär ansvaret för. Även när subventions-dopningen pågick (före 2006) byggdes endast hälften så många bostäder i Sverige, jämfört med våra nordiska grannländer.
Peter Andersson skriver: "Dagens "löfte" från Attefall kan beskrivas som en kopia av det Mona Sahlin skrev om i DN i oktober 2005. Att förtydliga kommunernas ansvar var ett av inslagen i den bostadspolitiska renovering som planerades under hennes tid med det ansvaret. Valet 2006 förlorades och ut från regeringskansliet åkte inte bara regeringen, Sahlin och jag själv utan också alla de förslag som var på gång för att skapa goda förutsättningar för byggandet. Fem och ett halvt år senare, sex och ett halvt år efter Sahlins DN-artikel, skriver Attefall om delvis samma sak. Det är en bostadspolitisk hälta av stora mått."
Här finns det skäl att nämna att det var den dåvarande (S)-regeringen som inte förlängde de riktade subventioner som fanns fram till hösten 2006. Dessutom hade man inom (S) också beslutat att avveckla räntebidragssystemet, dock i en marginellt långsammare takt än Alliansregeringen. Detta ger ju Peter Andersson rätt i vissa avseenden. Att Mona Sahlin inte fick driva den (S)-politik hon själv trodde på är ju allmänt känt efter det att hon lämnat sitt partiledarskap. Det märkliga i sammanhanget är Socialdemokraterna i dag uppenbarligen inte står för den politik som Mona Sahlin (enligt Peter Andersson) ville driva.
Vidare skriver Peter Andersson att "på samma sätt som på riksplanet räcker det inte heller på kommunnivå med retorik och prat. Där har ju Attefall rätt. I min kommun, Huddinge, där Anti Avsan också är ordförande i vårt kommunala bostadsföretag och ledamot i kommunstyrelsen, har den styrande alliansen på egna meriter presterat sju byggda hyresrätter under sina år vid makten (sedan 2006). Därtill har nära 1 300 hyresrätter ombildats till bostadsrätter. Det finns planer och det finns tankar men av politisk verkstad blir det mindre. Den som på allvar vill möta människors behov och efterfrågan av en hyresrätt måste ha "politisk potens" att prestera mycket mer än detta. Det gäller både stat och kommun. Det gäller både Stefan Attefall och Anti Avsan."
För det första har Peter Andersson inte helt rätt när det gäller hyresrätter. Ett förhållandevis stort antal hyresrätter blev klara vid Kvarnbergsplan i Huddinge efter valet 2006. Visserligen hade detaljplanerna beslutats och även andra beslut fattats under en tidigare (S)-majoritet. Härutöver fanns dock ett projekt som inte hade kommit igång, nämligen studentbostadshuset i Flemingsberg med sina 169 studentlägenheter. Om den politiska majoriteten inte hade velat hade detta projekt inte blivit verklighet. Så Peter Anderssons beskrivning är inte helt korrekt.
Visst har många hyresrätter ombildats till bostadsrätter, men processen är sådan att initiativen kommer från de boende själva. Till skillnad mot i andra kommuner har vi i Huddinge inte drivit på för ombildningar utan endast öppnat upp för möjligheten. Det är alltså inte den politiska viljan som ska vara styrande utan människors egen vilja.
Sedan - avslutningsvis - kan jag säga att jag upplever en stor seghet i Huddinge kommuns process för att få fram detaljplaner. Jag har för egen del drivit på och Huge Fastigheter AB har drivit på ett antal projekt i syfte att bygga hyresrätter men av detta har det än så länge inte blivit särskilt mycket. Jag har upplevt motstånd och byråkratisk seghet. Utifrån mina egna erfarenheter från det kommunala planet tror jag också att bostadsförsörjningslagen behöver skärpas. Hade jag fått bestämma själv - vilket man kan göra i ganska liten omfattning i politiken - hade vi varit i gång med ett antal projekt i dag där hyresrätter hade producerats.
Om detta skriver även Peter Andersson (S) som är kommunalpolitiker i Huddinge. Han kallar regeringens och Alliansens alla reformer inom bostadspolitiken sedan valet 2006 för politisk seghet utan like. Sanningen är att den verkliga politiska segheten står Socialdemokratin för. Tidigare (S)-ordföranden i Cvilutskottet Maryam Yazdanfar sade i en öppenhjärtig intervju (innan hon kastades ut i kylan av Håkan Juholt) att Socialdemokraterna inte hade orkat utforma en ny bostadspolitik sedan 1990-talskrisen. Detta kallar jag för seghet utan dess like. Något nytt har inte heller kommit från Veronica Palm (S) trots hennes tidigare stenvändande tillsammans med Håkan Juholt under lång tid. Sanningen är nog att Håkan Juholt inte bara vände på stenarna utan tog dem med sig i sin ryggsäck så att han blev Socialdemokratins historiskt största och tyngsta sänke.
Jag har många gånger betonat - och gör det igen - att andrahandsuthyrning endast är en lösning i det korta perspektivet. Det behöver byggas fler bostäder. Därmed inte sagt att andrahandsuthyrning skulle sakna betydelse. Att det frigörs fler befintliga bostäder i dagens situation är en nödvändig och viktig åtgärd i det korta perpektivet.
Jag har inte hört Peter Andersson säga att "han" ska bygga bostäder, men det har däremot många av hans partikollegor sagt. Det kan nog vara sant om politikern i fråga är byggnadsarbetare eller om han eller hon i bästa Martin Timell-anda bygger sitt eget hus själv. I andra fall byggs bostäder av företag. Att företagen finns på en marknad är nog ett ganska självklart faktum för alla och även utgångspunkt för den nya lagstiftningen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Däremot vill jag påstå att marknaden i någon mån har misslyckats eftersom det finns en efterfrågan på bostäder som inte tillgodoses. Att marknaden inte fungerar beror nog i vart fall till någon del på den långvariga subventions-dopningen som tidigare (S)-regeringar bär ansvaret för. Även när subventions-dopningen pågick (före 2006) byggdes endast hälften så många bostäder i Sverige, jämfört med våra nordiska grannländer.
Peter Andersson skriver: "Dagens "löfte" från Attefall kan beskrivas som en kopia av det Mona Sahlin skrev om i DN i oktober 2005. Att förtydliga kommunernas ansvar var ett av inslagen i den bostadspolitiska renovering som planerades under hennes tid med det ansvaret. Valet 2006 förlorades och ut från regeringskansliet åkte inte bara regeringen, Sahlin och jag själv utan också alla de förslag som var på gång för att skapa goda förutsättningar för byggandet. Fem och ett halvt år senare, sex och ett halvt år efter Sahlins DN-artikel, skriver Attefall om delvis samma sak. Det är en bostadspolitisk hälta av stora mått."
Här finns det skäl att nämna att det var den dåvarande (S)-regeringen som inte förlängde de riktade subventioner som fanns fram till hösten 2006. Dessutom hade man inom (S) också beslutat att avveckla räntebidragssystemet, dock i en marginellt långsammare takt än Alliansregeringen. Detta ger ju Peter Andersson rätt i vissa avseenden. Att Mona Sahlin inte fick driva den (S)-politik hon själv trodde på är ju allmänt känt efter det att hon lämnat sitt partiledarskap. Det märkliga i sammanhanget är Socialdemokraterna i dag uppenbarligen inte står för den politik som Mona Sahlin (enligt Peter Andersson) ville driva.
Vidare skriver Peter Andersson att "på samma sätt som på riksplanet räcker det inte heller på kommunnivå med retorik och prat. Där har ju Attefall rätt. I min kommun, Huddinge, där Anti Avsan också är ordförande i vårt kommunala bostadsföretag och ledamot i kommunstyrelsen, har den styrande alliansen på egna meriter presterat sju byggda hyresrätter under sina år vid makten (sedan 2006). Därtill har nära 1 300 hyresrätter ombildats till bostadsrätter. Det finns planer och det finns tankar men av politisk verkstad blir det mindre. Den som på allvar vill möta människors behov och efterfrågan av en hyresrätt måste ha "politisk potens" att prestera mycket mer än detta. Det gäller både stat och kommun. Det gäller både Stefan Attefall och Anti Avsan."
För det första har Peter Andersson inte helt rätt när det gäller hyresrätter. Ett förhållandevis stort antal hyresrätter blev klara vid Kvarnbergsplan i Huddinge efter valet 2006. Visserligen hade detaljplanerna beslutats och även andra beslut fattats under en tidigare (S)-majoritet. Härutöver fanns dock ett projekt som inte hade kommit igång, nämligen studentbostadshuset i Flemingsberg med sina 169 studentlägenheter. Om den politiska majoriteten inte hade velat hade detta projekt inte blivit verklighet. Så Peter Anderssons beskrivning är inte helt korrekt.
Visst har många hyresrätter ombildats till bostadsrätter, men processen är sådan att initiativen kommer från de boende själva. Till skillnad mot i andra kommuner har vi i Huddinge inte drivit på för ombildningar utan endast öppnat upp för möjligheten. Det är alltså inte den politiska viljan som ska vara styrande utan människors egen vilja.
Sedan - avslutningsvis - kan jag säga att jag upplever en stor seghet i Huddinge kommuns process för att få fram detaljplaner. Jag har för egen del drivit på och Huge Fastigheter AB har drivit på ett antal projekt i syfte att bygga hyresrätter men av detta har det än så länge inte blivit särskilt mycket. Jag har upplevt motstånd och byråkratisk seghet. Utifrån mina egna erfarenheter från det kommunala planet tror jag också att bostadsförsörjningslagen behöver skärpas. Hade jag fått bestämma själv - vilket man kan göra i ganska liten omfattning i politiken - hade vi varit i gång med ett antal projekt i dag där hyresrätter hade producerats.
torsdag 12 april 2012
Bostadspolitiska satsningar i vårbudgeten
I dag presenterade Alliansens partiledare några bostadspolitiska satsningar. Helt nödvändigt anser jag och bra att detta sker på partiledarnivå. Ska man kunna flytta till ett arbete måste man också kunna få en bostad. Dessutom har arbetsmarknaden förändrats - inte minst under de senaste 20 åren. Projektanställningar har blivit vanligare och det har också blivit vanligare att människor byter karriär. Därutöver försvinner arbetstillfällen och nya uppkommer på andra platser. En god tillgång på bostäder är därför en nödvändig tillväxtförutsättning för Sverige.
Följande bakgrund tecknas för dagens situation: Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder fortfarande osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen, vilket ställer krav på säkerhetsmarginaler och tydliga prioriteringar i regeringens politik.
Det är därför viktigt att säkra att Sverige har handlingsutrymme att möta vad som än ligger i framtiden. Med en ansvarsfull politik och goda säkerhetsmarginaler kan välfärden stärkas även i fortsättningen. Vidare måste förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela Sverige värnas.
Trots detta görs nu en särskild satsning riktad mot att förbättra den svenska bostadsmarknaden. Bostadsbrist är en begränsande faktor både för arbetsmarknaden och för tillväxten. Oavsett ekonomisk ställning, ska det vara möjligt att tacka ja till ett jobb eller en studieplats på annan ort. Detta är framför allt viktigt för unga som har svårt att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden.
Som ett led i det fortsatta arbetet med att trygga tillgången på bostäder för alla, med beaktande av den nuvarande modellen för hyresmarknaden, aviserar regeringen i den ekonomiska vårpropositionen därför ett antal förändringar för att förbättra bostadsmarknaden.
Förslagen handlar om förändrade regler för uthyrning av privatägda bostäder, sänkt fastighetsavgift för lägenheter i flerbostadshus samt förlängning av avgiftsfriheten vid nybyggnation.
Parallellt med de åtgärder som presenteras i dag kommer regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra bostadsmarknaden. En särskild utredare analyserar förutsättningarna att ytterligare utveckla hyresmarknaden och stärka hyresrättens ställning.
Vidare har regeringen i dag beslutat direktiv till en utredning med uppdrag att bland annat analysera hur beskattningen av hyresrätter kan förändras i syfte att öka utbudet av hyresbostäder. En särskild utredare ser också över vissa byggfrågor, bland annat kommunernas tillämpning av bestämmelserna för tekniska egenskapskrav, i syfte att underlätta byggandet i Sverige.
En politik för full sysselsättning och ett samhälle som håller ihop förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad. Människor ska ha möjlighet att flytta till platser där det finns jobb, där möjligheten att uppnå egen försörjning är god, och där risken för utanförskap och arbetslöshet är låg. En god tillgång till bostäder ökar också människors valmöjligheter. Oavsett ekonomisk ställning, ska det vara möjligt att tacka ja till ett jobb eller en studieplats på annan ort.
Här är förslagen för fler bostäder:
1. Ökad tillgång på lägenheter genom ökad uthyrning av privatägda bostäder
För att underlätta uthyrning av privatägda bostäder avser regeringen att föreslå en rad regelförändringar. Dessa syftar till en hyressättning som gör det möjligt för ägaren att täcka kapital- och räntekostnader för bostaden, och att ge bostadsrättshavare rätt att besluta om uthyrning utom i fall då särskilda skäl föreligger.
Dessutom avser regeringen att förenkla och förtydliga regler kring tidsbegränsade kontrakt, besittningsskydd, uppsägningsvillkor och en del annat. Retroaktiviteten i hyresprövningen bör vidare tas bort för att minska osäkerheten kring avtal. Dessa regler ska tydligt avgränsas till tillfällig uthyrning av privatägda bostäder.
Slutligen bör även schablonavdraget för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjas från 21 000 till 40 000 kronor för att göra det mer lönsamt att hyra ut.
Utredningen om att utveckla hyresrättens förutsättningar (SOU 2012:25) hänvisade till beräkningar om att dess förslag för ökad uthyrning av bostäder skulle medföra 40.000 nya hyreserbjudanden i landet som helhet. På grundval av de förslag som läggs fram gör regeringen sammantaget bedömningen att antalet hyrestillfällen ökar med 20.000 lägenheter, varav flertalet i storstadsregioner och i tillväxtorter.
2. Sänkt fastighetsavgift
För att bland annat öka drivkrafterna för nybyggnation föreslås en sänkning av fastighetsavgiftens procentsats för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) från 0,4 till 0,3 procent.
Samtidigt sänks, för flerbostadshusen, fastighetsavgiftens takbelopp per lägenhet från ca 1400 kronor till ca 1200 kronor. På detta sättt garanteras att alla flerbostadshus får en lättnad.
3. Förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnation och möjlighet för presumtionshyror under längre tid
De ekonomiska villkoren vid nybyggnation av bostäder kommer också att förbättras genom förslaget om att förlänga perioden för helt undantag från fastighetsavgift till 15 år. Förlängningen föreslås gälla redan för byggnader som färdigställs 2012.
Kopplat till denna förlängning avser regeringen att på motsvarande sätt förlänga tidsperioden för hyror som kan ge kostnadstäckning vid nyproduktion, så kallade presumtionshyror, som enligt det nya förslaget kan gälla under maximalt 15 års tid till skillnad från dagens 10 år.
Sänkt fastighetsavgift och förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnation är förslag som gör det mer lönsamt att bygga och som dämpar hyresutvecklingen för de boende. På kort sikt beräknas detta leda till en marginell ökning av antalet bostäder, men på längre sikt till en produktionsökning om 400 fler lägenheter per år.
När det gäller produktionen av bostäder i storstäder och tillväxtregioner är det inte bara lönsamheten utan även utdragna plan- och byggprocesser och begränsad tillgång på byggklar mark som begränsar byggandet. Det är därför nödvändigt med åtgärder för att också dessa delar ska fungera bättre.
Ambitionen är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att dessa ska svara upp mot efterfrågan i alla delar av landet.
Följande bakgrund tecknas för dagens situation: Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder fortfarande osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen, vilket ställer krav på säkerhetsmarginaler och tydliga prioriteringar i regeringens politik.
Det är därför viktigt att säkra att Sverige har handlingsutrymme att möta vad som än ligger i framtiden. Med en ansvarsfull politik och goda säkerhetsmarginaler kan välfärden stärkas även i fortsättningen. Vidare måste förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela Sverige värnas.
Trots detta görs nu en särskild satsning riktad mot att förbättra den svenska bostadsmarknaden. Bostadsbrist är en begränsande faktor både för arbetsmarknaden och för tillväxten. Oavsett ekonomisk ställning, ska det vara möjligt att tacka ja till ett jobb eller en studieplats på annan ort. Detta är framför allt viktigt för unga som har svårt att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden.
Som ett led i det fortsatta arbetet med att trygga tillgången på bostäder för alla, med beaktande av den nuvarande modellen för hyresmarknaden, aviserar regeringen i den ekonomiska vårpropositionen därför ett antal förändringar för att förbättra bostadsmarknaden.
Förslagen handlar om förändrade regler för uthyrning av privatägda bostäder, sänkt fastighetsavgift för lägenheter i flerbostadshus samt förlängning av avgiftsfriheten vid nybyggnation.
Parallellt med de åtgärder som presenteras i dag kommer regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra bostadsmarknaden. En särskild utredare analyserar förutsättningarna att ytterligare utveckla hyresmarknaden och stärka hyresrättens ställning.
Vidare har regeringen i dag beslutat direktiv till en utredning med uppdrag att bland annat analysera hur beskattningen av hyresrätter kan förändras i syfte att öka utbudet av hyresbostäder. En särskild utredare ser också över vissa byggfrågor, bland annat kommunernas tillämpning av bestämmelserna för tekniska egenskapskrav, i syfte att underlätta byggandet i Sverige.
En politik för full sysselsättning och ett samhälle som håller ihop förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad. Människor ska ha möjlighet att flytta till platser där det finns jobb, där möjligheten att uppnå egen försörjning är god, och där risken för utanförskap och arbetslöshet är låg. En god tillgång till bostäder ökar också människors valmöjligheter. Oavsett ekonomisk ställning, ska det vara möjligt att tacka ja till ett jobb eller en studieplats på annan ort.
Här är förslagen för fler bostäder:
1. Ökad tillgång på lägenheter genom ökad uthyrning av privatägda bostäder
För att underlätta uthyrning av privatägda bostäder avser regeringen att föreslå en rad regelförändringar. Dessa syftar till en hyressättning som gör det möjligt för ägaren att täcka kapital- och räntekostnader för bostaden, och att ge bostadsrättshavare rätt att besluta om uthyrning utom i fall då särskilda skäl föreligger.
Dessutom avser regeringen att förenkla och förtydliga regler kring tidsbegränsade kontrakt, besittningsskydd, uppsägningsvillkor och en del annat. Retroaktiviteten i hyresprövningen bör vidare tas bort för att minska osäkerheten kring avtal. Dessa regler ska tydligt avgränsas till tillfällig uthyrning av privatägda bostäder.
Slutligen bör även schablonavdraget för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjas från 21 000 till 40 000 kronor för att göra det mer lönsamt att hyra ut.
Utredningen om att utveckla hyresrättens förutsättningar (SOU 2012:25) hänvisade till beräkningar om att dess förslag för ökad uthyrning av bostäder skulle medföra 40.000 nya hyreserbjudanden i landet som helhet. På grundval av de förslag som läggs fram gör regeringen sammantaget bedömningen att antalet hyrestillfällen ökar med 20.000 lägenheter, varav flertalet i storstadsregioner och i tillväxtorter.
2. Sänkt fastighetsavgift
För att bland annat öka drivkrafterna för nybyggnation föreslås en sänkning av fastighetsavgiftens procentsats för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) från 0,4 till 0,3 procent.
Samtidigt sänks, för flerbostadshusen, fastighetsavgiftens takbelopp per lägenhet från ca 1400 kronor till ca 1200 kronor. På detta sättt garanteras att alla flerbostadshus får en lättnad.
3. Förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnation och möjlighet för presumtionshyror under längre tid
De ekonomiska villkoren vid nybyggnation av bostäder kommer också att förbättras genom förslaget om att förlänga perioden för helt undantag från fastighetsavgift till 15 år. Förlängningen föreslås gälla redan för byggnader som färdigställs 2012.
Kopplat till denna förlängning avser regeringen att på motsvarande sätt förlänga tidsperioden för hyror som kan ge kostnadstäckning vid nyproduktion, så kallade presumtionshyror, som enligt det nya förslaget kan gälla under maximalt 15 års tid till skillnad från dagens 10 år.
Sänkt fastighetsavgift och förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnation är förslag som gör det mer lönsamt att bygga och som dämpar hyresutvecklingen för de boende. På kort sikt beräknas detta leda till en marginell ökning av antalet bostäder, men på längre sikt till en produktionsökning om 400 fler lägenheter per år.
När det gäller produktionen av bostäder i storstäder och tillväxtregioner är det inte bara lönsamheten utan även utdragna plan- och byggprocesser och begränsad tillgång på byggklar mark som begränsar byggandet. Det är därför nödvändigt med åtgärder för att också dessa delar ska fungera bättre.
Ambitionen är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att dessa ska svara upp mot efterfrågan i alla delar av landet.
onsdag 11 april 2012
SBAB är dyrast på rörliga bolån
SvD NÄRINGSLIV jämför i dag olika bankers räntor på en räntekarta som finns här. Det är också möjligt att kolla sin egen ränta här och jämföra med andras räntevillkor.
Av undersökningen framgår att SBAB är dyrast av de svenska bankerna på bolån med rörlig ränta.
Dagens industri skriver också om detta här.
Av undersökningen framgår att SBAB är dyrast av de svenska bankerna på bolån med rörlig ränta.
Dagens industri skriver också om detta här.
tisdag 10 april 2012
Polisen i framtiden
Polisorganisationskommittén lämnade för en kort tid sedan sitt betänkande. Kommittén föreslår att:
# Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet - Polismyndigheten,
# Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i polisregioner,
# Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd och ett regionpolisråd i varje polisregion,
# Polismyndigheten får en uttalad skyldighet att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället,
# Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet.
Kommittén har haft i uppdrag att analysera om polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav som regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet.
Kommitténs uppdrag ska ses mot bakgrund av de betydande resurser som polisväsendet tillförts. Under perioden 2000-2010 ökade anslaget till polisverksamheten med drygt 40 procent till 19 miljarder kronor för 2010. Samtidigt ökade antalet anställda i polisväsendet med 26 procent till drygt 28 000 anställda, varav 20 300 poliser, vilket gör polisen, mätt i antal anställda, till landets största statliga verksamhet. Regeringen har bedömt att de ökade resurserna inte återspeglas i polisens resultat.
För egen del anser jag att en sammanhållen myndighet är en bra början på någonting som på sikt kan leda till förbättringar. Härutöver fordras en mängd olika åtgärder för att polisen ska bli effektivare och mer välfungerande. Det handlar om ledarskaps- och attitydfrågor i många olika avseenden, men även att ta itu med polisens institutionella tillkortakommanden; närmare bestämt den oförmåga att kunna lösa svårare situationer, eller med andra ord extraordinära händelser, värda namnet.
Även om polisorganisationsutredningens förslag är en början så återstår väldigt mycket mer att göra.
# Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet - Polismyndigheten,
# Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i polisregioner,
# Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd och ett regionpolisråd i varje polisregion,
# Polismyndigheten får en uttalad skyldighet att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället,
# Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet.
Kommittén har haft i uppdrag att analysera om polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav som regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet.
Kommitténs uppdrag ska ses mot bakgrund av de betydande resurser som polisväsendet tillförts. Under perioden 2000-2010 ökade anslaget till polisverksamheten med drygt 40 procent till 19 miljarder kronor för 2010. Samtidigt ökade antalet anställda i polisväsendet med 26 procent till drygt 28 000 anställda, varav 20 300 poliser, vilket gör polisen, mätt i antal anställda, till landets största statliga verksamhet. Regeringen har bedömt att de ökade resurserna inte återspeglas i polisens resultat.
För egen del anser jag att en sammanhållen myndighet är en bra början på någonting som på sikt kan leda till förbättringar. Härutöver fordras en mängd olika åtgärder för att polisen ska bli effektivare och mer välfungerande. Det handlar om ledarskaps- och attitydfrågor i många olika avseenden, men även att ta itu med polisens institutionella tillkortakommanden; närmare bestämt den oförmåga att kunna lösa svårare situationer, eller med andra ord extraordinära händelser, värda namnet.
Även om polisorganisationsutredningens förslag är en början så återstår väldigt mycket mer att göra.
måndag 9 april 2012
Ägarlägenheter - ett fiasko?
Expressen skriver på ledarsidan i dag om ägarlägenheter. Man menar att reformen har blivit ett fiasko men är trots detta positiva till reformen och boendeformen.
Man skriver bland annat följande:
"En av de mest spridda missuppfattningarna i Sverige i dag torde vara att den som bor i bostadsrätt "äger" sin lägenhet. En medlem i en bostadsrättsförening har bara nyttjanderätten till en viss lägenhet i huset. Och den nyttjanderätten kan vara förverkad om månadsavgiften råkar betalas en vecka för sent.
Med en ägarlägenhet behöver man inte fjäska för någon grinig föreningsstyrelse för att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Eget ägande skapar frihet.
Den som äger sin lägenhet disponerar alltså fullt ut över sin bostad, precis som en villaägare. Att bo i ägarlägenhet kan också beskrivas som att bo i ett radhusområde på höjden, där vissa gemensamma utrymmen sköts av en samfällighetsförening.
Ägarlägenheter är vanliga utomlands, men det krävdes en alliansregering för att de skulle bli verklighet i Sverige. Socialdemokraterna har av historiska skäl varit motståndare till denna upplåtelseform. Partiet fastslår "att det är olyckligt att en ny upplåtelseform har introducerats för konsumenterna på bostadsmarknaden främst på ideologisk grund och med hjälp av gynnsamma särregler."
I konsekvens med detta snömos måste det anses djupt "olyckligt" att vuxna människor faktiskt har rätt att äga sin villa eller radhus."
Socialdemokraternas motstånd böljade fram och tillbaka och till och med Vänsterpartiet, eller åtminstone enskilda och möjligen enstaka vänsterpartister, var stundtals inte så negativa. Längre än så kan jag nog trots allt inte sträcka mig när det gäller vänsterpartisternas inställning.
Från socialdemokratiskt håll har sagts att man är positiv till bostadsrätter eftersom bostadsrätt är en kollektiv boendeform till skillnad från ägarlägenheter. Detta är också snömos.
Ledarredaktionen diskuterar vidare beträffande frågan om varför situationen har blivit som den har blivit. Man anger följande:
"Varför har det då varit så trögt med att bygga just ägarlägenheter? För byggbolagen borde det ju vara en attraktiv affär. Här kan byggherren sälja lägenheter i takt med efterfrågan och hyra ut dem som inte kan säljas för stunden.
En förklaring är att reformen hade premiär samtidigt som den globala finanskrisens svallvågor rullade över Sverige. En annan är att de svenska byggjättarna är väldigt konservativa."
Till detta ska läggas obefogad försiktighet hos många försäkringsbolag och oförmåga hos bankerna att hantera denna typ av bostäder. Dessa problem är numera i vart fall lösta såvitt avser några större aktörer.
Slutligen bör framhållas att frågan om att ombilda till ägarlägenheter i befintliga bostadsbestånd kommer att utredas inom snar framtid.
Man skriver bland annat följande:
"En av de mest spridda missuppfattningarna i Sverige i dag torde vara att den som bor i bostadsrätt "äger" sin lägenhet. En medlem i en bostadsrättsförening har bara nyttjanderätten till en viss lägenhet i huset. Och den nyttjanderätten kan vara förverkad om månadsavgiften råkar betalas en vecka för sent.
Med en ägarlägenhet behöver man inte fjäska för någon grinig föreningsstyrelse för att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Eget ägande skapar frihet.
Den som äger sin lägenhet disponerar alltså fullt ut över sin bostad, precis som en villaägare. Att bo i ägarlägenhet kan också beskrivas som att bo i ett radhusområde på höjden, där vissa gemensamma utrymmen sköts av en samfällighetsförening.
Ägarlägenheter är vanliga utomlands, men det krävdes en alliansregering för att de skulle bli verklighet i Sverige. Socialdemokraterna har av historiska skäl varit motståndare till denna upplåtelseform. Partiet fastslår "att det är olyckligt att en ny upplåtelseform har introducerats för konsumenterna på bostadsmarknaden främst på ideologisk grund och med hjälp av gynnsamma särregler."
I konsekvens med detta snömos måste det anses djupt "olyckligt" att vuxna människor faktiskt har rätt att äga sin villa eller radhus."
Socialdemokraternas motstånd böljade fram och tillbaka och till och med Vänsterpartiet, eller åtminstone enskilda och möjligen enstaka vänsterpartister, var stundtals inte så negativa. Längre än så kan jag nog trots allt inte sträcka mig när det gäller vänsterpartisternas inställning.
Från socialdemokratiskt håll har sagts att man är positiv till bostadsrätter eftersom bostadsrätt är en kollektiv boendeform till skillnad från ägarlägenheter. Detta är också snömos.
Ledarredaktionen diskuterar vidare beträffande frågan om varför situationen har blivit som den har blivit. Man anger följande:
"Varför har det då varit så trögt med att bygga just ägarlägenheter? För byggbolagen borde det ju vara en attraktiv affär. Här kan byggherren sälja lägenheter i takt med efterfrågan och hyra ut dem som inte kan säljas för stunden.
En förklaring är att reformen hade premiär samtidigt som den globala finanskrisens svallvågor rullade över Sverige. En annan är att de svenska byggjättarna är väldigt konservativa."
Till detta ska läggas obefogad försiktighet hos många försäkringsbolag och oförmåga hos bankerna att hantera denna typ av bostäder. Dessa problem är numera i vart fall lösta såvitt avser några större aktörer.
Slutligen bör framhållas att frågan om att ombilda till ägarlägenheter i befintliga bostadsbestånd kommer att utredas inom snar framtid.
torsdag 5 april 2012
Resolution avseende Syrien
Delar av IPU-delegationen på bild efter besök i Supreme Court i Uganda. Till höger om mig står Sveriges ambassadör i Uganda, Urban Andersson, och till vänster Chief Justice of Uganda, Benjamin J. Odoki.
Efter två veckor i Uganda och bortovaro från bloggandet under samma tid "är jag nu åter" efter att Interparlamentariska Unionens (IPU:s) 126:e konferens precis har avslutats i Ugandas huvudstad, Kampala. Under sista dagens governing council fattades det beslut om ett antal olika resolutioner. En av dessa resolutioner rörde ett så kallat emergency item. Det vill säga en särskilt angelägen fråga i något globalt viktigt ämne. Dagens emergency item gällde Syrien.
I ett pressmeddelande på riksdagens hemsida nämns detta och lite annat beträffande IPU-konferensen. I mitt uskott var jag anmäld som andre talare från Sverige, men eftersom talarordningen ändrades tre gånger var jag tvungen att avstå från talet på grund av andra åtaganden. Utskottets ämne var - ungefär - vilka lärdomar som kunde dras från den arabiska våren. Mitt anförande tog sikte på situationen i Syrien och hade säkert föranlett ett antal reaktioner. Så här lyder det:
"Chairman and colleague parliamentarian friends
The Arab spring shows people's need for freedom, autonomy and justice. In a world where transparency has increased dramatically by access to the Internet, cell phones and other tools such as social media, it is much easier for people to become aware of how other people live around the world and how different political systems are functioning. It is now much more visible for both those affected and people in other countries, to see and understand when unfair treatment and oppression occurs.
I believe that a direct consequence of the new open digital society worldwide, is that undemocratic governments act by imposing a stronger and harsher repression of people's freedom - these governments are eager not to give away any of their power which in turn means that citizens can not get their freedom. The conditions people are living in, in some states of today, is truly unacceptable. It is hard to find words strong enough to put words on situations when states exercise aggression, cruelty and injustice against its own people, in order to maintain its own power. Indiscriminate killing is a close example of such unnecessary aggression – and I think in this regard, closest to the situation is Syria.
The answer to people's desire for freedom can never be violence, bullets, and indiscriminate killing; it must be reforms and democracy. Here, the IPU has an important role by providing knowledge and expertise on how to move forward with peaceful means, and how genuine parliamentary democracy can and should work.
Respect for international agencies is also very important. Criticism about the decision-making in the UN Security Council has increased because the veto system appears to be inadequate in situations when action is needed, and one state can ultimately block the Council's decision. The veto system is questionable and the question is whether a system of qualified majority voting instead would be a better solution, not least in order to maintain compliance with the Security Council and its decision making.
International law has developed since the gas-attack against civilians in Halabja and now the question has been raised whether the limit is reached when it comes to Syria, and the conditions for a humanitarian intervention are fulfilled?
I will now refer to the actual resolution for this committee that we are going to decide in this assembly. In my opinion the resolution will be a good statement describing lessons learned from the Arab spring.
I want to thank my colleagues in advance for – as I hope – a general consensus on these crucial issues and the strong commitment that exist in these matters."
Resolutionen mot Syrien antogs, men föranledde reservationer från väntat håll, Syrien, Kuba, Nordkorea och Venezuela och kanske lite mer oväntat från Chile och Sydafrika.
Här finns en länk till riksdagens hemsida där det finns en inledande text som leder vidare till ett pressmeddelande som finns här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
