Förbud mot vissa hundraser ... ett dåligt förslag!

Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra skriver i sin nätupplaga i dag om att det inte verkar finnas förutsättningar att förbjuda vissa hundraser i Sverige. Artikeln har rubriken "Danskt hundförbud inget för Sverige".

Av artikeln framgår att man i Danmark har "lagstiftat mot innehav av 13 hundraser". Med detta får nog förstås att det har blivit förbjudet att inneha en hund av någon av dessa 13 förbjudna raser. I Sverige har regeringen - enligt artikeln - inga planer på att införa ett förbud mot vissa hundraser. Däremot har ett fåtal bostadsbolag "förbud" inskrivna i sina hyreskontrakt.​

Man skriver också att nyligen förbjöd en bostadsrättsförening i Fredrikshavn hela 60 hundraser och olika korsningar av dessa. För det första är detta inte fråga om ett förbud i egentlig mening och dessutom ställer jag mig frågande till hur dessa 60 hundraser valts ut och på vilka grunder.

Relaterar man situationen till svenska förhållanden kan man säga att det är en sak om en bostadrättsförening ställer upp villkor, som inte är oskäliga och som ska gälla lika för alla som vill bli medlemmar i bostadsrättsföreningen, men det måste i så fall handla om personer som inte är medlemmar ännu. När det gäller personer som redan är medlemmar i föreningen och har en bostadsrättslägenhet och dessutom en hund som är av en av dessa 59 raser är det inte så enkelt längre. Jag ska - här och nu - inte gå djupare in på vilka problemställningar som aktualiseras under sådana förhållanden, men ett förbud - som rättsligt sett är ett förbud - leder till en påföljd. Frågan är vilken påföljd som under sådana förhållanden kan aktualiseras mot en bostadsrättshavare.

I Sverige har - enligt artikeln - Kristdemokraterna aviserat att de vill förbjuda vissa kamphundsraser, men har hittills inte fått något stöd från övriga regeringspartier eller från landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Problemet med hundar som är aggressiva och kanske främst ouppfostrade har i första hand med hundägaren att göra. För många år sedan ansågs schäfern som en särskilt farlig hund och det fanns också återkommande uppgifter om hur personer blivit bitna av just shäfrar. På den tiden var det inte ovanligt att narkotikamissbrukare fick hundar, i någon form av svårförståeligt rehabiliteringssyfte, och det talades om "knarkarhundar" som ofta var shäfrar. Dessa hundar var ofta vanskötta på många olika sätt.

Tidningen Hundsport har tidigare skrivit följande om frågans aktualitet: "Majoriteten av de svenska debattörerna tycks emellertid vara överens om att farliga hundar är ett hundägarproblem och ingenting som kan lösas genom rasförbud. Vår tillsynslag, som ger polisen möjligheter att omhänderta hundar som har olämpliga ägare, anses vara ett bättre verktyg. Det är som bekant även SKK:s inställning till problemet." Min egen inställning överenstämmer också med detta. Jag deltog för övrigt - för några år sedan - i en debatt med frågeställningen om vissa hundraser borde förbjudas.

SKK är Svenska kennelklubben.

Här finns en länk till artikeln i Hem & Hyra.

Här finns en notis i tidningen Hundsports nätupplaga som gäller frågan om att kunna förbjuda vissa hundraser. Scrolla ned till den aktuella notisen, publicerad 2010-05-28.