Kan sjötrafik jämställas med vägtrafik?
Inför den kommande båtsäsongen är frågan om utökad bestraffning av sjöfylleri åter aktuell. Var gränserna för straffbart sjöfylleri ska dras har varit föremål för ett antal utredningar. Den senaste utredningen (Rattfylleriutredningen, SOU 2006:12) lämnade ett delbetänkande i januari 2006. Utredningen föreslår att sjöfylleri ska jämställas med rattfylleri och att gränsen för straffbart sjöfylleri ska gå vid 0,2 promille alkohol i blodet.
Säkerheten i sjötrafiken måste vara hög. Alla båtägare och båtförare måste kunna känna att den egna säkerheten till sjöss inte hotas av andras bristande omdöme och bristande ansvarstagande. Frågan om utökad kriminalisering av sjöfylleri uppmärksammas efter varje allvarligare sjöolycka där alkohol funnits med i bilden. Vid sådana olyckstillfällen har det ofta handlat om alkoholpåverkade personer som har framfört snabba motorbåtar, nästan undantagslöst i kombination med bristande sjövana, dåligt sjömanskap och dåligt omdöme.
Ingen kan nog invända mot att sjötrafiken i ett antal avseenden har ändrat karaktär genom åren. Andelen fritidsbåtar har ökat och sjötrafikens intensitet har ökat, särskilt i vissa farleder och på vissa platser och rent generellt i vissa skärgårdsområden.
Att sjötrafik inte går att jämställa med vägtrafik har påpekats många gånger. I december 1998 lämnade den dåvarande regeringen en proposition till riksdagen som gällde drograttfylleri och sjöfylleri. Utredningen som föregick propositionen avvisade möjligheten att med en promillegräns bestämma vad som skall bestraffas som sjöfylleri som inte utgör grovt brott. I propositionen påpekades att sjötrafiken skiljer sig från vägtrafiken på många sätt. Dels omfattar sjötrafiken fartyg av vitt skilda slag, alltifrån roddbåtar till oceangående skepp, dels varierar förhållandena kraftigt mellan exempelvis insjöar och mindre vattendrag i jämförelse med trafikerade farleder och öppna hav. Vidare framhölls komplikationen att många båtar används för rekreation och utgör bostäder under kortare eller längre tider.
I 2001-års sjöfylleriutredning påpekades att man från samhälleliga utgångspunkter i och för sig knappast kan ha några invändningar mot att en sjöfarande som ankrat upp för kvällen intar någon form av alkoholhaltiga drycker i samband med en middag. Om väderleksförhållandena då oförutsätt ändras kan det bli nödvändigt att flytta fartyget och det är inte säkert att ett sådant handlande kommer att omfattas av brottsbalkens bestämmelser om nöd. Samtidigt var det enligt utredningen klart att i många sådana fall borde straffansvar inte kunna komma i fråga. Merparten av de förslag som 2001-års utredning lämnade mötte så allvarlig kritik från remissinstanserna att den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att inte gå vidare med lagstiftning.
Rattfylleriutredningen föreslår att den som färdas i en båt som är kortare än sju meter och som har en maxfart som understiger sju knop ska undantas från den föreslagna promillegränsen. Om det behövs ska provkörning av båten ske. Vidare faller alla omförtöjningsfall på grund av ändrade väderförhållanden inom det straffbara området. Vill någon undgå ansvar i en sådan situation måste han eller hon kunna åberopa brottsbalkens nödregler.
Jag anser att förutsättningarna i sak inte har ändrats på något avgörande sätt sedan 2001. I dag finns en promillegräns som ska beaktas såsom en omständighet vid grovt sjöfylleri. Den gränsen ligger på 1,0 promille alkohol i blodet och har inte någon självständig betydelse som vid rattfylleri. Att gå därifrån till en gräns på 0,2 promille – som i sig skulle vara tillräckligt för att kunna fällas till ansvar för sjöfylleri – är ett väl långt steg.
Anti Avsan, riksdagsledamot (m)
torsdag 24 maj 2007
Sjöfylleri
Rattfylleriutredningen har under början av 2006 lämnat ett delbetänkande som innehåller förslag om utökad kriminalisering av sjöfylleri. Förslaget innebär att promillegränsen för sjöfylleri sänks till 0,2 och att sjötrafik därmed jämställs med vägtrafik. Jag har skrivit en artikel om detta i tidningen Vi båtägare nr 6 2007. Artikeln finns inte på nätet i men jag återger den nedan i dess helhet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Steget blev ännu längre. Rätt in i kaklet. Fint.
SvaraRadera