onsdag 7 augusti 2013

Förundersökningen om Husbyskjutningen läggs ned

Dagens Ekonyheter har (i 16.45-sändningen och även i någon senare sändning) rapporterat om att det inte blir något åtal för polisens dödande skott i Stockholmsförorten Husby.

En fråga som nästan alltid uppkommer i sådana situationer när förundersökningar mot poliser - i uppmärksammade fall - läggs ned är om dagens ordning för utredningar är ändamålksenlig och rättssäker. Så har det blivit även vid detta tillfälle. Företrädare för organisationen Megafonen har krävt en opartisk utredning som inte leds av åklagare. Kravet är märkligt och innefattar förutfattade meningar om hur denna typ av brott utreds. Att någon på känslomässig grund tycker något är inte något argument för vare sig det ena eller det andra.

Jag uttalar mig i Ekonyheterna om att jag tycker att dagens ordning för utredning av brott som poliser misstänks för är bra. Det finns många skäl för det. För det första är det mycket svårt att se att en misstro mot systemet skulle vara sakligt grundad. För det andra leds denna typ av utredningar av åklagare och därutöver har utredarna polisiär kompetens och kännedom om polisiära förhållanden.

Ett krav som innefattar en osaklig misstro mot rättsväsendets myndigheter och möjligen också mot domstolar kan ju knappast leda till ett parallellspår där andra skulle utreda sådana saker. Ett sådant krav motsvarar inte de grundläggande kriterierna för vad som är en rättsstat.

En åklagare har i grunden en absolut åtalsplikt och är det så att resultatet av en förundersökning leder till bedömningen att åklagaren kan förvänta sig en fällande dom så ska åtal väckas. I så fall har misstankegraden "tillräckliga skäl för åtal" nåtts, vilket är snäppet under vad som krävs för att fällas till ansvar i ett brottmål. Beviskravet i ett brottmål är "styrkt" eller med andra ord "ställt utom rimligt tvivel". Å andra sidan finns det också ett brott som heter obefogat åtal, vilket kan aktualiseras om en åklagare väcker åtal utan att det finns grund för det.

En bestämmelse som också tangeras är grundlagsbestämmelsen att domstol inte får inrättas för visst fall. Det är väl mycket möjligt att den som på förhand har dömt ut åklagare och poliser, som utreder denna typ av brott, som partiska inte heller skulle acceptera en dom som innebär att ett åtal som väckts skulle ogillas. Eller är det så att tilltron till domstolarna är högre än vad den är när det gäller poliser och åklagare?

I dag utreds brott som poliser misstänks för av Riksenheten för polismål.

Inslaget om åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen börjar 01.34 in i programmet. Mitt uttalande finns efter 04.05.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar