Beskattning av bostäder i Norge (II)

I denna andra del om beskattningen av bostäder i Norge ska jag redovisa hur reglerna för beskattningen ser ut vid omsättning. Det handlar dels om kapitalvinstbeskattning (eller med andra ord reavinster), dels om stämpelskatt och arvsskatt.

En kort sammanfattning av vilka skatter som gör sig gällande vid omsättning skulle kunna se ut på följande sätt.

SKATT PÅ OMSÄTTNING

# Vinst vid försäljning av fastighet

# Stämpelskatt

# Arvsskatt

Kapitalvinster beskattas normalt med en skattesats om 28 procent i Norge. För bostäder finns det ett undantag som innebär skattemässiga fördelar om en person har ägt fastigheten i fråga mer än ett år, och har bott där under mer än ett av de senaste två åren. Under sådana förhållanden sker inte någon beskattning alls. Detta innebär att det i praktiken mycket sällan uppkommer realisationsvinster vid försäljning av det som i Sverige benämns privatbostadsfastigheter.

De norska reglerna är för övrigt lätta att kringgå. Personer som äger flera bostäder i spekulationssyfte kan flytta in under ett års tid i den bostad som står närmast i tur att säljas. Därmed kan den bostaden säljas skattefritt när ett år har gått. Från regeringens sida i Norge anser man att detta är en olycklig effekt av reglerna, men någon ändring i regelverket har inte skett ännu.

När en ny ägare köper en fastighet måste han eller hon betala 2,5 procent av köpeskillingen som stämpelskatt till staten. Undantag gäller för bostäder som ingår i ”boligaksjeselskap” och ”borettslag”, översätt till svenska förhållanden kan man här tala om bostadsrätter. I denna del är regelverket likt det svenska. Man inser dock i Norge att reglerna om stämpelskatt är ogynnsamma för dem som flyttar ofta. 

När det sedan gäller arvsskatt så finns denna skatt fortfarande kvar i Norge. En fastighet ska värderas till marknadsvärde i samband med ett arvskifte. Arvsskatten är konstruerad så att det finns ett fribelopp och att arvsskatt endast betalas på den del av marknadsvärdet som överstiger fribeloppet. Skattesatsen kan som högst uppgå till 10 procent.

En avslutande kommentar bör vara att en mycket större del av bostäderna i Norge är ägda om man jämför med Sverige. Hyresrätter är förhållandevis ovanliga. Detta beror på att norska Arbeiderpartiet på en kongress strax efter andra världskrigets slut beslutade att alla som bor i Norge, själv eller tillsammans med andra, ska kunna äga sin bostad. Denna bostadspolitiska inriktning som har gällt i Norge under lång tid har naturligtvis satt ett tydligt avtryck på bostadsbeståndets sammansättning. Även om man i Norge anser att stämpelskatten är ogynnsam för den som flyttar ofta är den stora skillnaden att ett års boende i den egna bostaden ger fullständig befrielse från reavinstbeskattning. Detta innebär att rörligheten i den ägda delen av bostadsbeståndet är mycket större än i Sverige. I vart fall saknas inlåsningseffekter på det sättet som i Sverige där äldre människor många gånger väljer att bo kvar i för stora bostäder för att undvika reavinstbeskattning på grund av den eventuellt förestående försäljningen, men kanske också på grund av gamla uppskov.