Regeringen fick förra våren uppdraget att genomföra en
utvärdering av jobbskatteavdragets effekter. Denna offentliggjordes i
vårpropositionen och debatterades under en öppen utfrågning i riksdagen i dag.
Såväl finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SNS som Riksrevisionen pekar på tydligt positiva resultat: Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000 och 100 000 personer. Jobbskatteavdraget är därmed en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 personer sedan Alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge då vi har haft en internationell finanskris och oro i världsekonomin.
Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt har ökat med
1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent
av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor
varje månad. Detta har medfört att breda löntagargrupper som exempelvis
sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken har fått en extra månadslön
per år tack vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är dessutom extra
generöst för dem som är över 65 år vilket gör det än mer lönsamt för denna
grupp att stanna kvar längre i arbetslivet och på arbetsmarknaden.
Studier visar också att kvinnor gynnas mer av jobbskatteavdraget då de tenderar öka sitt
arbetsutbud i större utsträckning än män. Jobbskatteavdragets
konstruktion innebär att de med lägst inkomst får störst procentuell
ökning vilket leder till att trösklarna sänks mest för dem som är i allra störst
behov av att komma in på arbetsmarknaden. Så bygger vi ett Sverige som
håller ihop och där välfärden tryggas för alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar