Förslag till ny brottsskadelag

I dag har brottsskadelagsutredningen presenterat sitt betänkande (SOU 2012:26). I  den nu gällande brottsskadelagen finns bestämmelser om brottsskadeersättning, som är en statlig ersättning till brottsoffer för skador vid vissa brott. Ersättningen betalas ut av Brottsoffermyndigheten när skadorna inte kan ersättas på annat sätt (i form av skadestånd från skadevållaren eller försäkringsersättning från ett försäkringsbolag). I betänkandet föreslås en ny brottsskadelag.

Några huvudpunkter i lagförslaget är följande:

#  Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel följa en domstols förordnande om skadestånd, om domstolen har prövat ett yrkande om skadestånd i sak. Brottsoffermyndighetens utrymme för att göra egna skadeståndsrättsliga bedömningar minskar därmed.

#  Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel kräva tillbaka det belopp som betalats ut som brottsskadeersättning från den som har orsakat skadan. En sådan regressfordran ska kunna efterges, om det finns synnerliga skäl för det.

#  Om en person, som drabbas av brott och därigenom får rätt till brottsskadeersättning, sedan tidigare har en skuld till Brottsoffermyndigheten, ska skuldbeloppet räknas av från brottsskadeersättningen.

#  Den övre beloppsgränsen för brottsskadeersättning för kränkning höjs från tio till 15 basbelopp.

#  Ansökningstiden förlängs från dagens två år till tre år.

#  Brottsskadeersättning som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp ska kunna krävas tillbaka.
                                       

Utredningen har även övervägt vissa andra frågor.

Utredningen konstaterar att 2006 års reform om brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld mot en närstående ännu inte har fått fullt genomslag. Utredningen bedömer att det finns behov av utbildning och information samt att polisens anmälningssystem med fördel kan förbättras så att uppgifter om barns närvaro lyfts fram redan i polisanmälan.

I utredningens uppdrag har vidare ingått att överväga om rätten till brottsskadeersättning för kränkning bör utvidgas till vissa kvalificerade ärekränkningsbrott. Någon sådan utvidgning föreslås inte. På grund av att ärekränkningsbrott inte ligger under allmänt åtal och därför i de allra flesta fallen inte utreds av polisen, skulle Brottsoffermyndigheten få ett bristfälligt underlag för sin bedömning av en ansökan om brottsskadeersättning i dessa fall.

Utredningen har också övervägt om kraven på brottsoffret att på egen hand kräva betalning av den skadeståndsskyldige bör lindras. Utredningen föreslår inte någon ändring av det gällande systemet. Brottsskadeersättning ska alltså även i fortsättningen betalas först när det står klart att skadan inte kan ersättas av skadevållaren genom skadestånd eller av ett försäkringsbolag genom försäkringsersättning. Utredningen ser en risk i att en omläggning av systemet skulle ge stora konsekvenser främst i förhållande till gällande försäkringslösningar. Försäkringsbolagen betalar i dag ut försäkringsersättning (genom överfallsskyddet i hemförsäkringarna) på samma nivå som Brottsoffermyndigheten betalar ut brottsskadeersättning. Systemet är också utformat för att underlätta för den skadelidande, till exempel genom att domar med förordnanden om skadeståndsskyldighet skickas direkt till Kronofogdemyndigheten efter att domen i fråga vunnit laga kraft.