Debatt om energideklarationer

I går debatterade jag i riksdagen om de ändringar i lagen om energideklaration för byggnader som regeringen föreslår. Ändringarna är en följd av att EU-direktivet om byggnaders energiprestanda har omarbetats och även av att det har funnits ett bredare behov av att se över hur systemet med energideklarationer fungerar. Det har helt enkelt funnits behov av att se hur systemet kan utvecklas och förbättras även i sådana avseenden som inte följer av ändringar i direktivet.

Regeringens förslag innebär i huvudsak följande:

#  Att det införs krav på att energideklaration ska visas upp för den som vill köpa eller hyra en byggnad och att en energideklaration ska lämnas över till en ny ägare eller nyttjanderättshavare vid försäljning eller uthyrning.

#  Om det finns en energideklaration ska uppgift om en byggnads energiprestanda anges vid annonsering om försäljning och uthyrning.

#  Det ska alltid finnas en energideklaration för en byggnad där en total användbar golvarea på över 500 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten. Detta tröskelvärde sänks enligt förslaget till 250 kvadratmeter från och med den 1 juli 2015.

#  En utredning av alternativa energisystem ska göras för nya byggnader, oavsett byggnadens storlek. Ett generellt krav införs om att besiktning ska ske på plats när en byggnad energideklareras.

#  Tillsynen flyttas från kommunerna till den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.

#  Tillsynen ska gälla såväl att energideklarationer upprättas som att deklarationerna anslås, visas, överlämnas och annonseras i enlighet med lagen.

Det var endast Miljöpartiet som hade invändningar mot propositionen. Man föreslog från Miljöpartiets sida två ändringar även om man såg positivt på flera förslag i propositionen.

Det ena förslaget från Miljöpartiet var att man ska ha ett mål för de åtgärdsförslag som ska lämnas i en energideklaration. Detta preciserades till att varje enskild byggnads energianvändning ska halveras. Det andra förslaget var att man ska utreda hur en så kallad ekonomisk motivation kan införas för den som genomför de åtgärder som föreslås i en energideklaration.

I mitt anförande talade jag om varför man för närvarande inte bör införa någonting av vad Miljöpartiet har föreslagit.

Avslutningsvis anförde jag följande:

"Sammantaget saknas det anledning att nu ta ställning till kompletteringar och förändringar med den inriktning som Miljöpartiets förslag anger. Tillräckliga erfarenheter bör i stället vinnas av de effekter energideklarationerna får innan ytterligare överväganden görs. Det finns i detta sammanhang också skäl att uppmärksamma regeringens skrivelse Vägen till nära-nollenergibyggnader. I den skrivelsen behandlas det svenska arbetet med att utarbeta en handlingsplan för nära-nollenergibyggnader. Handlingsplanen gäller i första hand energiåtgärder i nya byggnader, men även vissa frågor om åtgärder i befintliga byggnader berörs. Handlingsplanen kommer att debatteras i kammaren inom kort."

Här finns en länk till mitt anförande. Välj protokoll och scrolla ned till anförande 41.

Många utredningar på gång inom bostadsområdet

I dag skriver SABO på sin hemsida att regeringen under det senaste året har tillsatt en lång rad utredningar inom bostadsområdet. Dessutom har ett flertal uppdrag lagts ut på olika myndigheter. På SABO:s hemsida finns en översikt över aktuella utredningar och myndighetsuppdrag som rör de allmännyttiga bostadsaktiebolagen. Det är inte bara de allmännyttiga bostadsaktiebolagen som berörs av de aktuella utredningarna och myndighetsuppdragen utan också många andra.

Följande utredningar och myndighetsuppdrag finns med i den aktuella sammanställningen:

#  Ägarlägenheter i befintliga hyreshus

#  Prisförändringsprövning av fjärrvärme

#  Översyn av kommunernas bostadsförsörjningsansvar

#  Beskattningen av hyresrätter

#  Hyresbostadsutredningen

#  Hemlöshetssamordnare

#  Beskriva och utvärdera den kommunala markanvisningsprocessen

#  Kartlägga och analysera kommunernas planberedskap

#  Utvärdera tillväxt- och konkurrensbestämmelser i PBL

#  Utvärdera planeringsförenklande åtgärder

#  Översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan

#  Avfallsutredningen

#  Allmännyttans utveckling följs

#  Byggkravsutredningen

#  Den framtida organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister

#  Delegationen för hållbara städer

Här finns en länk till sammanställningen.

Arbetslinjen förutsätter bostäder

En utgångspunkt för Moderaternas bostadspolitik är att människor ska kunna flytta till jobb och studier. Detta är en förutsättning för att vår arbetslinje ska kunna fungera fullt ut.

Den bostadsbrist som nu råder är ett allvarligt samhällsproblem. För att kunna uppnå en flexibel arbets- och bostadsmarknad är boendeformen hyresrätt betydelsefull.

Anledningen till att det finns en påtaglig bostadsbrist på många håll i landet är kvarvarande strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden, som det hitintills har varit svårt att komma till rätta med. I Sverige har det under de senaste 20 åren byggts ungefär hälften så många bostäder per capita jämfört med våra nordiska grannländer. Dessa låga bostadsbyggnadsnivåer har med tiden har skapat ett kraftigt underskott på bostäder.

Bostadsunderskottet kommer framförallt till uttryck genom att yngre människor eller de med osäkra anställningar och begränsat sparkapital, har svårt att hitta en bostad.

För att – på kort sikt – kunna möta den rådande bostadsbristen har Alliansregeringen i vårpropositionen aviserat konkreta förslag som enligt preliminära beräkningar skulle kunna frigöra upp till 20 000 bostäder. De nya reglerna innebär bland annat att den som exempelvis hyr ut sin bostadsrätt ska kunna ta ut en hyra som typiskt sett motsvarar de faktiska kostnader som är förknippade med bostaden. Den enskilde ska också i större utsträckning själv få avgöra om han eller hon vill hyra ut sin bostadsrätt. Dessutom har schablonavdraget höjts väsentligt för att skapa ytterligare incitament för uthyrning av bostäder som inte behövs för eget boende.

Sedan valet 2006 har det genomförts åtskilliga reformer i syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Detta är dock inte tillräckligt. Vår förhoppning är därför att de utredningar som Alliansregeringen fattade beslut om i höstas kommer att leda till förslag som långsiktigt och varaktigt ytterligare förbättrar bygg- och bostadssektorns funktionssätt.

En utredare ska se över hur kommunerna tillämpar bestämmelserna om tekniska egenskapskrav och en annan utredare ska se över plangenomförandet, det vill säga kommunernas arbete med att ta fram detaljplaner för bebyggelse. Härutöver ska en utredare undersöka hur de olika boendeformerna behandlas och hur hyresrättens villkor kan förbättras. På Finansdepartementet förbereds just nu också direktiven till en utredning som ska se över hyresrättens skattevillkor. Långsiktigt goda och förutsägbara villkor är av stor betydelse för att fler ska vilja investera i, äga och förvalta hyresbostäder. Det kan inte heller uteslutas att kommunernas bostadsförsörjningsansvar kan komma att skärpas.

Alla ska kunna flytta till jobb eller studier, men för att detta ska vara möjligt krävs det att det finns bostäder att flytta till. För oss moderater är detta en prioriterad fråga.

Ägarlägenheter i befintliga hyreshus

Regeringen har i dag beslutat om direktiv till en utredning som avser en utvidgning av den tidigare beslutade ägarlägenhetsreformen. Avsikten är att det ska bli möjligt att ombilda till ägarlägenheter i befintliga bostadsbestånd. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag som gör det möjligt att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter. Möjligheten att bilda ägarlägenheter syftar bland annat till att öka mångfalden och valfriheten i boendet och till att stärka enskildas inflytande över sitt boende.

Genom ägarlägenhetsreformen tillfördes bostadsmarknaden ytterligare en boendeform för flerbostadshus. Denna bidrar till mångfald i boendet och en ökad valfrihet för dem som har möjlighet att finansiera ett förvärv av en ägarlägenhet.

Än så länge är det bara möjligt att bygga nya ägarlägenheter, men det är förhållandevis få nya ägarlägenheter som har byggts. Detta har berott på konjunkturläget och en viss osäkerhet bland marknadens aktörer kring denna nya typ av fastigheter. Trots detta finns det inom bostadsbranschen en tilltro till ägarlägenheten som boendeform vilket visar sig genom att allt fler nybyggnationer planeras.

En annan omständighet som i sig är begrände för ägarlägenhetsreformens genomslag är att ägarlägenheter enbart får bildas i samband med nyproduktion. En möjlighet att omvandla befintliga bostäder i flerbostadshus till ägarlägenheter skulle med stor säkerhet kunna bidra till att fler ägarlägenheter skapas, med de positiva effekter som är förknippade med detta.

Ägarlägenheter kan beskrivas som en form av "radhus på höjden". Varje ägarlägenhet utgör en egen fastighet. Gemensamma delar av ett ägarlägenhetshus, exempelvis yttertak, fasader och trapphus, ingår i en samfällighet och förvaltas av en särskild så kallad ägarlägenhetsförening, i vilken ägarna till de enskilda lägenheterna är medlemmar. I stort sett samma regler som gäller för andra fastigheter gäller även för ägarlägenhetsfastigheter. Det innebär bland annat att en ägarlägenhet kan säljas, hyras ut och pantsättas på samma sätt som en "vanlig" fastighet.

Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 30 maj 2014.

Här finns en länk till direktiven.

Dom i bluffakturemålet

Under Civilutskottets utfrågning om bluffakturor tidigare i våras nämndes vid flera tillfällen
en pågående rättegång i Helsinborgs tingsrätt där åklagaren väckt åtal mot ett antal personer på grund av bedrägerier med bluffakturor.

En av de tilltalade i målet döms nu - enligt tingsrättens dom - för 11 fall av bedrägeri och 16 fall av försök till bedrägeri. Påföljden för brottsligheten bestämdes till fängelse 1 år och 6 månader. 

I sina domskäl skriver tingsrätten att varje enskilt brott avser ett förhållandevis lågt belopp och även sammantaget är beloppen inte så höga att gärningarna på grund därav ska bedömas som grova. Detta innebär att beloppen som sådana inte räcker för att kvalificera brottsligheten som grov.

Tingsrätten skriver dock att brottsligheten måste ha föregått av planering och den har vidare krävt en viss organisation. Det har använts handlingar som utformats för att ge sken av att komma från Kronofogdemyndigheten eller en domstol, allt i syfte att förstärka målsägandenas uppfattning att de var betalningsskyldiga.Tingsrätten anser också att brottsligheten får anses ha skett systematiskt.

Sammantaget blir tingsrättens bedömning att brottsligheten därför har varit av så farlig art att brotten ska bedömas som grova. Den tilltalade som fälls till ansvar för de aktuella brotten döms därför för grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri.

Den tilltalade som dömts för de angivna brotten meddelades även näringsförbud för en tid om 5 år.

En satsning för att få fler tillgängliga bostäder

Alliansen har nu presenterat konkreta förslag som bland annat ska underlätta uthyrning av privatägda bostäder. Om detta skriver jag tillsammans med min parti- och riksdagskollega Gunnar Axén i Norrköpings Tidningar. Artikeln var intagen i tisdags.

Beträffande de aviserade förändringarna avseende fastighetavgiften för flerbostadshus nämner vi vad dessa förändringar skulle innebära mer konkret. Fastighetsavgiftens procentsats för flerbostadshus kommer att sänkas från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet och takbeloppet för fastighetsavgiften kommer också att sänkas, från cirka 1.400 kronor per lägenhet till cirka 1.200 kronor. Under 2013 sänks fastighetsavgiften med motsvarande 630 miljoner. Syftet med dessa förslag är att stimulera byggandet av flerbostadshus. Här ska också tilläggas att detta är en liten förändring i rätt riktning "på marginalen" men den ska inte ändå inte förringas.

Här finns en länk till artikeln.

 

 

Ägarlägenheter

Moderaterna och Alliansregeringen införde under förra mandatperioden boendeformen ägarlägenheter i Sverige. En ägarlägenhet är en lägenhet i ett flerbostadshus. Vissa liknar ägarlägenheter med radhus, fast på höjden. Den som har en ägarlägenhet har lagfart på den och den utgör fast egendom. Den kan därför intecknas på samma sätt som ett småhus. Om den ska hyras ut och till vem bestämmer ägaren själv.

Vi vill utveckla ägarlägenheten

I dag är det endast möjligt att skapa ägarlägenheter genom nyproduktion. Alliansregeringen kommer därför att tillsätta en utredning som ska presentera förslag till hur det ska bli möjligt att ombilda befintliga bostäder till ägarlägenheter. Förslag till lagstiftning kommer att presenteras under innevarande mandatperiod.

Ökad valfrihet och nya möjligheter att rusta upp miljonprogramsområden

Att ge människor möjligheter att välja boendeform utifrån egna önskemål och behov är en viktig utgångspunkt för Alliansregeringens bostadspolitik. Att kunna bryta segregationen är ett annat motiv till att införa denna helt nya typ av boende. Målet är att åstadkomma en större blandning mellan olika boendeformer och att ge möjlighet till dem som vill äga sitt boende att få göra det.

För många bostadsbolag kan försäljning av hyresrätter för ombildning också betyda att de får in pengar till framtida investeringar i bostadsbeståndet. Många av miljonprogrammens förorter har stora upprustningsbehov. Vi tror därför att ägarlägenheter kan vara ett sätt för bostadsbolagen att få in pengar för nödvändiga upprustningar.

Hyresreglering och det blanka pappret: MP:s bostadspolitik

Dagens seminarium "Hyresreglering och välfärd i otakt?" bjöd på ett antal förhållandevis korta föredrag. Många av dem var intressanta även om en hel del frågor rörde annat än det rubriken skvallrade om. Seminariet hade anordnats av Sveriges Byggindustrier och Fastighetsägarna.

Pressmeddelanden om seminariet har spridits till olika media och även TT hade en artikel om seminariet. Tesen för seminariet - och den kommunicerade slutsatsen - var att en friare hyressättning skulle främja en bättre fungerande bostadsmarknad, med värdefulla effekter för arbetsmarknad och svensk ekonomi.

Jag menar nog att bristerna i hyressättningssytemet har parterna på hyresbostadsmarknaden tagit hand om tillsammans med regeringen. Resultatet är den så kallade trepartsöverenskommelsen som också har lett till lagstiftning, som trädde i kraft den 1 januari 2011. Inom det beslutade systemet borde differenser - som grundas på bostadskonsumenternas värderingar - få större genomslag i hyressättningen. Jag har all anledning att sätta tilltro till att så kommer att ske.

Det är under alla förhållanden för tidigt att säga om den nya ordningen fungerar eller inte. Svaret på frågan är nog också beroende på vilka förväntningar man har och inte minst hur fort man anser att motiverade ändringar ska få genomslag. Jag har viss förståelse för att vissa tycker att det har gått lite långsamt hitintills.

Det är lite tråkigt att vissa jämför svenska förhållanden med Norge utan att man verkar ha tillräcklig insikt i hur de norska regelverken ser ut som påverkar bostadsmarknaden. Jag tänker här närmast på den (S)-märkte Stefan Stern. Ska jag vara lite positivt inställd kan jag ändå säga att jag tycker att det är bra att han tog avstånd från byggsubventioner. För övrigt har jag även fått veta att inte heller Göran Persson, partiordförande (S), trodde på subventioner vilket förklarar att dessa inte förlängdes av (S)-regeringen innan valet 2006.

En programpunkt var Miljöpartiets presentation av sin bostadspolitik som det också har skickats ett pressmedelande om. I det pressmedelandet står bland annat följande:

"Miljöpartiet har länge drivit bostadspolitik för upprustning och energieffektivisering. Nu utvecklar vi vår politik och tar ett helhetsgrepp på bostadsfrågan. Delar av vårt utvecklingsarbete presenteras i dag av partistyrelseledamot Yvonne Ruwaida på ett bostadsseminarium anordnat av Sveriges Byggindustrier och Fastighetsägarna."

Visserligen hade Yvonne Ruwaida ett papper framför sig och hon pratade också ... men hon presenterade inte någonting konkret, absolut ingenting ... förutom ett uttalande om att hon var för en friare hyressättning. Det är bara att konstatera att Miljöpartiets bostadspolitik trots ett särskilt arbete avseende detta än så länge endast är ett blankt papper. Lite tråkigt kan jag tycka eftersom det trots allt handlar om viktiga samhällsfrågor och sådana förtjänar att debatteras.

  

En fungerande arbetslinje och en flexibel arbetsmarknad ställer krav på att det finns tillräckligt med bostäder. Det måste gå att flytta till arbete eller studier. Detta får bli min slutkommentar.

Här finns en länk till Miljöpartiets pressmeddelande.

Inställningen till hyresrätter

Hyresrätten är en mycket viktig boendeform som är nödvändig för en flexibel och välfungerande arbetsmarknad och den passar många människors behov och önskemål. Moderaterna och Alliansregeringen har genomfört flera reformer för att stärka hyresrättens ställning och för att hyresmarknaden ska fungera bättre. Förutsättningarna för att bygga och äga hyresfastigheter har förbättrats.

En fungerande hyresmarknad

Vi vill skapa ännu bättre förutsättningar för att det ska byggas fler hyresbostäder i Sverige.

Tillsammans med bostadsmarknadens parter har Alliansregeringen arbetat fram nya regler för de kommunala bostadsaktiebolagen och nya hyressättningsregler, som gäller från och med den 1 januari 2011. Hyresgästerna har samtidigt fått en ny skyddsregel som ska motverka kraftiga hyreshöjningar.

På regeringskansliet ser en utredare just nu över hur de olika boendeformerna behandlas och hur hyresrättens villkor generellt kan förbättras. På Finansdepartementet pågår en utredning som ska se över hyresrättens skattevillkor. Långsiktigt goda och förutsägbara villkor är av stor betydelse för att fler ska vilja investera i, äga och förvalta hyresbostäder. Moderaterna vill skapa förutsättningar som leder till att fler hyresrätter produceras. Vi kommer därför att fortsätta arbetet med hur hyresrätten kan utvecklas och göras ännu mer attraktiv.

Vad anser Moderaterna om marknadshyror?

Moderaterna vill inte ha marknadshyror. Det är viktigt att klargöra att varken Moderaterna eller Alliansregeringen har någon ambition att lägga fram förslag som leder till marknadshyror eller som tillåter att hyrorna höjs så kraftigt att människor får svårt att bo kvar i sina bostäder.

Moderaterna värnar bruksvärdessystemet

Vi vill ha ett fungerande bruksvärdessystem, som utgör ett viktigt skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar och för att hyresgästerna ska känna trygghet när det gäller framtida boendekostnader.

Bostadspolitisk utbildning

I morgon, lördagen den 12 maj, kommer MUF Södertälje tillsammans med MUF Salem och Huddinge MUF att anordna en utbildningsdag för sina medlemmar.

Man skriver följande som information om den aktuella dagen: "Vi kommer att få ... lyssna på bra talare, lära oss mer om vad som händer på Södertörn, bli bättre kampanjare och diskutera vad vår del av ... (vad) Stockholm behöver för att fortsätta växa och bli starkare!"

Jag kommer att tala om Moderaternas bostadspolitik och våra ambitioner på det området. Bostadspolitiken har stor betydelse inte minst för att arbetslinjen ska fungera fullt ut. Dess betydelse ska inte underskattas. Man måste kunna flytta till arbete eller studier. Man måste också kunna flytta till platser där förutsättningarna att få ett jobb är gynnsammare.

Med tanke på hur vårt skattesystem är utformat och hur bostadsbeståndet ser ut i Sverige är hyresrätten av central betydelse. Min bedömning är att det inte går att - på bred front - skapa förutsättningar inom bostadssektorn som möter arbetsmarknadens behov på annat sätt än genom hyresrätter.
 

Högre krav på energieffektivitet

Boverkets byggregler, BBR, anger vilken nivå som kan ställas på energianvändningen i byggnader. Det som anges i BBR utgör minimikrav och är det som kan läggas till grund för myndighetshetsutövning när frågor om planer och bygglov beslutas.

Det saknas dock en sammanställning av energikrav för olika delsystem inom flerbostadshus. Därför har BeBo, Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, tagit fram så kallade godhetstal. Godhetstalen är sammanställda i ett dokument som hjälper en beställare att ställa högre, men rimliga krav vid ombyggnad.

Godhetstalen anger en teknisk nivå som är värd att eftersträva ur energisynpunkt och är tänkt som riktvärden för ombyggnader med mål att nå en mycket låg energianvändning, att jämföra med nära noll energi-nivån för nybyggda hus.

Godhetstalen utgör på delsystemnivå hjälp för att kunna ställa krav på olika enskilda delar av en byggnad, exempelvis fönster, verkningsgraden på FTX, värmeinstallationer och elanvändningen för belysningar. Godhetstalen är indelade i tre olika nivåer, men oberoende av nivå, måste krav på en byggnads inneklimat, användbarhet och beständighet alltid uppfyllas.

Ett omfattande arbete har lagts ned för att ta fram godhetstalen och sammanställa dem i ett dokument. Vad som är viktigt att påpeka är att hela BeBo-gruppen med Byggherrarna som huvudman har gått igenom talen och står bakom dem. I övrigt utgörs BeBo av landets största fastighetsägare med inriktning mot bostäder.

Man kan säga att detta är ett sätt att höja ambitionsnivån på beställarsidan genom att man i ett bredare perspektiv anger en ambitionsnivå. Detta underlättar å andra sidan anpassning från byggbolagens och materialleverantörernas sida.

Här finns en länk till dokumentet i sin helhet.

Mer om plan- och bygglagen

Häromdagen skrev jag något här på bloggen beträffande Veronica Palms artikel på SvD:s Brännpunkt med rubriken "Plan- och bygglagen bör rivas upp". I dag har bostadsministern, Stefan Attefall (KD), svarat på Veronica Palms artikel. Repliken har följande rubrik "Palms nyvunna insikt är välkommen".

I repliken redogör Stefan Attefall för det arbete som för närvarande - på regeringens initiativ - bedrivs på plan- och bygglagens område. Han sågar idén om en ny parlamentarisk utredning, vilket för övrigt även Sveriges Byggindustrier tidigare har gjort i ett pressmeddelande.

Det återstår ett antal problem att lösa när det gäller planprocesser men även beträffande vissa andra delar av plan- och bygglagen. Samtidigt bör man notera att det också har blivit - typiskt sett - ett svårare och mer omfattande arbete med att få fram detaljplaner. Det är åtskilliga intressen som ska beaktas och många frågor som måste hanteras. Det finns skäl att återkomma till dessa frågor framöver.

Jobbskatteavdraget bra för Sverige

Regeringen fick förra våren uppdraget att genomföra en utvärdering av jobbskatteavdragets effekter. Denna offentliggjordes i vårpropositionen och debatterades under en öppen utfrågning i riksdagen i dag.

Såväl finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SNS som Riksrevisionen pekar på tydligt positiva resultat: Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000 och 100 000 personer. Jobbskatteavdraget är därmed en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 personer sedan Alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge då vi har haft en internationell finanskris och oro i världsekonomin.

Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt har ökat med 1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor varje månad. Detta har medfört att breda löntagargrupper som exempelvis sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken har fått en extra månadslön per år tack vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget är dessutom extra generöst för dem som är över 65 år vilket gör det än mer lönsamt för denna grupp att stanna kvar längre i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

Studier visar också att kvinnor gynnas mer av jobbskatteavdraget då de tenderar öka sitt

arbetsutbud i större utsträckning än män. Jobbskatteavdragets konstruktion innebär att de med lägst inkomst får störst procentuell ökning vilket leder till att trösklarna sänks mest för dem som är i allra störst behov av att komma in på arbetsmarknaden. Så bygger vi ett Sverige som håller ihop och där välfärden tryggas för alla.

Fler bostäder kommer att bli tillgängliga

Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm, skrev på SvD Brännpunkt den 25 april under rubriken "Ännu svårare för unga att hyra i andra hand". Stefan Attefall, bostadsminister (KD), replikerade på artikeln den 27 april. Rubriken var "Vilken planet bor Tomas Rudin på?". Nu har Tomas Rudin svarat med en slutreplik som har rubriken "En riktigt dålig bostadspolitik".

Jag har en egen replik på Tomas Rudins debattartikel. Min replik på den artikeln publicerar jag här på bloggen i dag.

Alliansregeringen presenterade nyligen en rad reformer för att möjliggöra en ökad uthyrning av privatbostäder. Frågan om uthyrning av privatbostäder började utredas av en tidigare Socialdemokratisk regering som insåg att det fanns bostäder som inte hyrdes ut, men om de hyrdes ut skulle kunna bidra till att minska bostadsbristen.

Flera utredningar har följt efter den första utredningen. Nu har Alliansregeringen presenterat konkreta förslag som bland annat innebär att den som exempelvis hyr ut sin bostadsrätt ska kunna ta ut en hyra som typiskt sett motsvarar de faktiska kostnader som är förknippade med bostaden. Den enskilde ska också i större utsträckning själv få avgöra om han eller hon vill hyra ut sin bostadsrätt. Dessutom har schablonavdraget höjts väsentligt för att skapa ytterligare incitament för uthyrning av bostäder som inte behövs för eget boende.

Preliminära uppskattningar av reformens konsekvenser pekar på att upp till 20 000 bostäder – främst i storstadsområdena – skulle kunna frigöras på detta sätt.

Tomas Rudin, socialdemokratiskt oppositionsråd från Stockholm, är dock mycket kritisk till förslagen. Vilka bostäder ska våra ungdomar nu kunna hyra frågar han sig precis som om tillgången till bostäder skulle minska. De allra flesta inser nog att det inte finns någon anledning att betvivla att tillgången på bostäder kommer att öka. Man kan samtidigt ställa sig frågan vilka alternativ Socialdemokraterna själva har presenterat. Svaret är enkelt; egentligen inga alls. Överhuvudtaget saknar Socialdemokraterna i allt väsentligt bostadspolitiska förslag. Det enda man framför med viss envishet är ett återinförande av bostadssubventioner. Det är fråga om sådana förslag som i det närmaste helt har dömts ut som verkningslösa av bygg- och bostadsmarknadens samtliga aktörer.

Bostadssituationen i Stockholm är kritisk och det förekommer uppgifter om att företag tvingas avstå från rekryteringar på grund av bostadsbristen. När inte ens människor som skulle kunna få ett bra jobb hittar bostäder kan man naturligtvis utgå från att situationen för ungdomar i allmänhet är ännu mycket sämre. Att skapa bättre förutsättningar för uthyrning av privatbostäder kommer inte på långt när att lösa alla de problem som finns på bostadsmarknaden, men trots detta leda till att fler bostäder blir tillgängliga.

Alliansregeringens ambitioner på det bostadspolitiska området sträcker mycket längre än bara till ökad uthyrning av privatbostäder. Just nu pågår arbete inom ramen för ett flertal utredningar. Bland annat utreds frågan om hur kommunerna tillämpar bestämmelser om tekniska egenskapskrav, hur plangenomförandet kan förenklas och effektiviseras, hur de olika boendeformerna förhåller sig till varandra när det gäller förutsättningar för bostadsproduktion och hur hyresrättens villkor ytterligare kan förbättras.

För att arbetslinjen ska fungera i praktiken krävs det att människor kan flytta till jobb eller studier, oavsett egna ekonomiska förutsättningar. Vi har tagit ett antal steg på vägen för att nå dit även om vägen fram till målet är lång. Genom de reformer som nu genomförs och de som är på väg fram kommer vi under alla förhållanden att nå närmare målet.

Anti Avsan (M)
Riksdagsledamot
Ansvarig för bostadspolitiska frågor

(S)-angrepp mot plan- och bygglagen

Veronica Palm (S) skriver i dag på SvD:s Brännpunkt under rubriken ”Den nya plan- och bygglagen bör rivas upp”. Frågan är vad Veronica Palm vet om Socialdemokraternas agerande i anslutning till den utredning som föregick den nya plan- och bygglagen och vilket ställningstagande (S) gjorde i samband med att riksdagen behandlade lagstiftningsärendet.

Veronica Palm skriver att ”Lagen föregicks av en sällan skådad cirkus. Lagrådet lämnade ett 150-sidigt långt yttrande med skarp kritik mot förslaget. Lagens kvalitet underkändes, inte bara av lagrådet utan av många branschföreträdare. Bristerna var för många.”

Vad gjorde då Socialdemokraterna med anledning av det som här beskrivs närmast som en katastrof? Först bör nämnas att (S) medverkade i den parlamentariska PBL-kommittén vars betänkande (SOU 2005:77) låg till grund för förslaget till ny lagstiftning.

Det är i och för sig riktigt att lagrådet hade omfattande kritik på ett antal punkter mot det förslag som remitterades till lagrådet. Efter lagrådets kritik omarbetades lagförslaget på så sätt att lagrådets synpunkter beaktades i allt väsentligt. Det slutliga lagförslaget var således inte undermåligt på det sätt som Veronica Palm försöker göra gällande.

Socialdemokraterna skrev följande i sin reservation när lagstigftningsärendet behandlades i Civilutskottet: ”Regeringens förslag innebär att plan- och bygglagstiftningen förenklas och moderniseras.” och att ”Plan- och byggprocessen avses bli effektiviserad genom förslaget.”

Vidare skrev man följande: ”Vi har under ett flertal år efterlyst en reformerad PBL. Lagen har varit i stort behov av att förenklas och förtydligas samtidigt som plan- och byggprocessen behövt effektiviseras. Det har gällt att lösa krisen i bostadsbyggandet och öka produktionsnivåerna. Även om vi står bakom flera delar av det sakliga innehållet i den nya lagen anser vi att förslaget är otillräckligt på flera områden.”

I vilka avseenden ansåg (S) att lagen var otillräcklig? De brister som man tydligt angav i sin reservation var: 1) tydligare krav på klimat- och energisnål bebyggelseplanering, 2) möjligheter för kommunerna att föreskriva upplåtelseform i detaljplan, och 3) skärpta krav på byggnaders energieffektivitet såväl vid nybyggnation som vid ombyggnad.

Jag håller med om att det finns åtskilliga förbättringar som kan göras i plan-och bygglagen men att gå ut på det sätt som Veronica Palm har gjort innebär att hon framstår som historielös och att analysen är grund och inte ens förankrad i tidigare Socialdemokratiska ställningstaganden. Hon har uppenbarligen fått klart för sig att det finns personer som anser att det finns problem med sakägarbegreppet, informationsplikt vid bygglov och rivningsbeslut och hur start- och slutbeskeden fungerar i praktiken. Analysen saknas dock - i vanlig ordning - helt.

Sedan vill Veronica Palm att länsstyrelsernas roll i samband med samhällsplaneringen ska klarläggas. Ett klarläggande kan ske om Veronica Palm studerar plan- och bygglagen och dess förarbeten. Jag har i och för sig för egen del hela tiden haft uppfattningen att länsstyrelseledet borde avskaffas när det gäller överklaganden av bygglov och planer. Länsstyrelsen roll är snarast av partskaraktär vilket också talar emot länsstyrelsen som prövningsinstans i de aktuella ärendena. Under sådana förhållanden  behövs ingen maximigräns för handläggningstiden av överklagade planärenden.

Härutöver nämner Veronica Palm ett antal andra frågor som jag i och för sig inte tänker kommentera närmare här och nu. Jag kan dock konstatera att en del av detta har hanterats av Alliansregeringen.

Sammantaget kan Veronica Palms inlägg snarast uppfattas som ett eget rop på hjälp från någon som är vilse i pannkakan.

Här finns en länk till Brännpunktsartikeln.

Bostadspolitik i Örebro län

I gårdagens Nerikes Allehanda hade jag en debattartikel som jag skrivit tillsammans med min moderata riksdagskollega Oskar Öholm.

I artikeln redovisas de satsningar som Alliansregeringen nu har presenterat och som sammantaget ska göra att fler bostäder tillgängliga. En politik för full sysselsättning och ett samhälle som håller ihop förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad.

En fungerande bostadsmarknad är dessutom en viktig förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig ekonomi. Det gör också att människor får möjligheter att flytta till platser där jobben finns eller att studera på annan ort.

De förslag som inom kort presenteras handlar bland annat om att underlätta uthyrning av privatägda bostäder. Förslagen syftar till att den som hyr ut sin bostad ska kunna få täckning för kapital- och räntekostnader. Dessutom ska det bli lättare för bostadsrättshavare att hyra ut sin bostad och en bostadsrättsförenings styrelse ska bara kunna säga nej om det finns särskilda skäl.

Fastighetsavgiftens procentsats för flerbostadshus kommer att sänkas från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet och takbeloppet för fastighetsavgiften kommer också att sänkas, från cirka 1 400 kronor per lägenhet till cirka 1 200 kronor. Sammantaget sänks fastighetsavgiften under 2013 med motsvarande 630 miljoner. Syftet med dessa förslag är att stimulera byggandet av flerbostadshus.

De ekonomiska villkoren vid nybyggnation av bostäder kommer också att förbättras genom ett helt undantag från fastighetsavgift under 15 års tid. Sänkt fastighetsavgift och förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnation är förslag som kommer att göra det mer lönsamt att bygga och förvalta hyresfastigheter. Samtidigt dämpas eventuella ökningar av hyrorna för de boende.

Dessa förslag kommer inte att lösa alla problem som finns på bostadsmarknaden men är ett steg på vägen från en bostadsbrist som på flera håll i landet är stor. Förändringarna kan också underlätta för fler att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta är viktigt i sig, men har naturligtvis särskilt stor betydelse för unga som söker sin första bostad.

Att tillåta en hyressättning som gör det möjligt för ägaren att täcka sina kostnader gör att fler lägenheter blir tillgängliga på marknaden. Alla människor ska kunna flytta till jobb eller studier. På kort sikt kan en ökad privatbostadsuthyrning göra att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre. Genom att underlätta uthyrning görs lägenheter, som annars riskerar att stå tomma, tillgängliga på bostadsmarknaden.

Alliansregeringens arbete förbättrar tillgången på bostäder och ökar mångfalden i utbudet av bostäder. Genom långsiktigt stabila spelregler tar vi nu ytterligare ett steg för att nå vårt mål om en bättre fungerande bostadsmarknad.

Här finns en länk till artikeln.

Bostadspolitiska förslag från (S)

Socialdemokraterna har nu presenterat sin vårmotion. Det är många som har väntat under lång tid på besksd från (S). Hos vissa har förväntningarna varit stora, men alla som har förväntat sig konkreta sakförslag har anledning att vara besvikna. Utöver den redan tidigare kända skattechocken när det gäller anställning av unga nöjer sig Socialdemokraterna med att damma av gammal skåpmat och föreslå åtgärder som redan finns eller är på väg fram.

När det gäller bostadspolitikens område finns det gamla förslaget kvar, som (S) envist klamrar sig fast vid; nämligen ekonomiska stimulanser (läs subventioner) från staten för att öka nyproduktionen av bostäder. Vad man mer konkret vill från Socialdemokraternas sida preciseras inte närmare utan man anger endast att riktade ekonomiska stimulanser från staten kan komma att krävas för att öka nyproduktionen av bostäder.

Vi är naturligtvis kritiska till detta av det skälet att i det närmaste samtliga av bygg- och bostadsmarknadens aktörer motsätter sig den subventionspolitik som tidigare skapade en påtaglig ryckighet i byggandet, men också drev upp kostnaderna. Vi vill inte att pengar återigen ska hamna i direkt i "fickorna hos byggbolagen" och att konkurrensen återigen ska snedvridas. Nej, det är fortfarande långsiktigt stabila villkor som bygg- och bostadsmarknadens aktörer och byggbolagen efterfrågar.

Intressant är dock att Socialdemokraterna anser att en åtgärd som kan prövas är att underlätta uthyrning av privatbostäder. Smtidigt pekar (S) på att detta måste omgärdas av ett tydligt regelverk och att den som står långt från bostadsmarknaden inte ska betala priset för en illa fungerande bostadspolitik.

Vad som är viktigt i sammanhanget är att det som är "en illa fungerande bostadspolitik" i första hand utgörs av det som återstår efter Socialdemokraternas regeringsinnehav. De åtgärder som Alliansregeringen har genomfört efter 2006 års val har i många avseenden inneburit påtagliga förbättringar av bostadmarknadens funktionssätt, även om mycket återstår att göra. I dag betalar många som står långt från bostadsmarknaden priset genom att inte ha en bostad eller att tvingas till en svart hyresmarknad.

Förslag till ny brottsskadelag

I dag har brottsskadelagsutredningen presenterat sitt betänkande (SOU 2012:26). I  den nu gällande brottsskadelagen finns bestämmelser om brottsskadeersättning, som är en statlig ersättning till brottsoffer för skador vid vissa brott. Ersättningen betalas ut av Brottsoffermyndigheten när skadorna inte kan ersättas på annat sätt (i form av skadestånd från skadevållaren eller försäkringsersättning från ett försäkringsbolag). I betänkandet föreslås en ny brottsskadelag.

Några huvudpunkter i lagförslaget är följande:

#  Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel följa en domstols förordnande om skadestånd, om domstolen har prövat ett yrkande om skadestånd i sak. Brottsoffermyndighetens utrymme för att göra egna skadeståndsrättsliga bedömningar minskar därmed.

#  Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel kräva tillbaka det belopp som betalats ut som brottsskadeersättning från den som har orsakat skadan. En sådan regressfordran ska kunna efterges, om det finns synnerliga skäl för det.

#  Om en person, som drabbas av brott och därigenom får rätt till brottsskadeersättning, sedan tidigare har en skuld till Brottsoffermyndigheten, ska skuldbeloppet räknas av från brottsskadeersättningen.

#  Den övre beloppsgränsen för brottsskadeersättning för kränkning höjs från tio till 15 basbelopp.

#  Ansökningstiden förlängs från dagens två år till tre år.

#  Brottsskadeersättning som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp ska kunna krävas tillbaka.
                                       

Utredningen har även övervägt vissa andra frågor.

Utredningen konstaterar att 2006 års reform om brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld mot en närstående ännu inte har fått fullt genomslag. Utredningen bedömer att det finns behov av utbildning och information samt att polisens anmälningssystem med fördel kan förbättras så att uppgifter om barns närvaro lyfts fram redan i polisanmälan.

I utredningens uppdrag har vidare ingått att överväga om rätten till brottsskadeersättning för kränkning bör utvidgas till vissa kvalificerade ärekränkningsbrott. Någon sådan utvidgning föreslås inte. På grund av att ärekränkningsbrott inte ligger under allmänt åtal och därför i de allra flesta fallen inte utreds av polisen, skulle Brottsoffermyndigheten få ett bristfälligt underlag för sin bedömning av en ansökan om brottsskadeersättning i dessa fall.

Utredningen har också övervägt om kraven på brottsoffret att på egen hand kräva betalning av den skadeståndsskyldige bör lindras. Utredningen föreslår inte någon ändring av det gällande systemet. Brottsskadeersättning ska alltså även i fortsättningen betalas först när det står klart att skadan inte kan ersättas av skadevållaren genom skadestånd eller av ett försäkringsbolag genom försäkringsersättning. Utredningen ser en risk i att en omläggning av systemet skulle ge stora konsekvenser främst i förhållande till gällande försäkringslösningar. Försäkringsbolagen betalar i dag ut försäkringsersättning (genom överfallsskyddet i hemförsäkringarna) på samma nivå som Brottsoffermyndigheten betalar ut brottsskadeersättning. Systemet är också utformat för att underlätta för den skadelidande, till exempel genom att domar med förordnanden om skadeståndsskyldighet skickas direkt till Kronofogdemyndigheten efter att domen i fråga vunnit laga kraft.

Med färre konflikter kan fler bostäder byggas

Med anledning av morgondagens seminarium "Gröna täta städer och byggemenskaper - framtidens bostadspolitik?" som startar kl. 09.00 i Mittpoolen i Riksdagen finns det anledning att teckna en bakgrund till seminariet. Jag har kunnat konstatera att det finns åtskilliga konflikter som skapas under hanteringen av planprocesser. Dessa konflikter handlar många gånger om att man tar strid för sin ståndpunkt mot andra motstående intressen och att planprocessen - inte alltför sällan samtidigt - hanteras utan någon större finess från ansvariga tjänstemäns sida.

Under ett möte nyligen med Svensk Byggtjänst ganska nyligen lyftes i första hand tre viktiga frågor fram där man menade att det behövs åtgärder. Den första frågan var bristande kompetens på plan- och bygglagens område hos kommunernas tjänstemän, vilket uppfattades som ett stort problem. Den andra frågan som också är ett problem av större betydelse är bristande medverkan från människor i samhällsplaneringsprocesser. I båda dessa avseenden ökar risken för konflikter under planprocessen. Dessa frågeställningar berörs också direkt eller indirekt under morgondagens seminarium.

Att komma tillrätta med bostadsbristen är en stor utmaning. En snabb lösning är angelägen men på vägen finns ett antal svårigheter som måste hanteras. Frågan är om behovet av bostäder gör att andra viktiga intressen åsidosätts och därmed sänker kvaliteten på den stad eller det samhälle som skapas. Ett sådant intresse är bevarandet av parker och grönområden samt betydelsen av gröna kilar för att kunna säkerställa tillgången på ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Parker och grönområden för rekreation är betydelsefulla för människors trivsel och detta har även fått genomslag i nya plan- och bygglagen. Där står det - kortfattat - att det ska finnas parker och andra grönområden nära bebyggelse. Vi ser behovet av en modern och grön bostadspolitik som tar hänsyn till människors olika förutsättningar, behov och önskemål och tror att olika intressen går att förena.

Vi söker därför utgångspunkter i lösningar som både ger fler bostäder och utrymme för grönytor och hållbar utveckling. Det är bra att insikten om att ingrepp i orörd natur är oåterkalleliga och att man måste vara försiktig vid exploatering har vunnit gehör hos allt fler politiker. I ett antal moderatledda kommuner arbetar man därför redan med ekologisk kompensation, också kallat balanseringsprincipen. Detta innebär att om ett grönområde försvinner vid bebyggelse ska detta kompenseras exempelvis genom anläggandet av ett nytt grönområde.

Parker och växtlighet har inte bara ett attraktionsvärde utan ökar människors hälsa, minskar buller, fångar upp koldioxid och bidrar till biologisk mångfald. Forskning visar att de som har grönområden inom ett avstånd på 300 meter mår bättre, motionerar mer och är inte lika överviktiga som andra.

Trots de gröna ambitionerna får bostadsbristen inte utgöra ett hinder för människors möjligheter och för fortsatt samhällsutveckling. Vi måste alla kunna flytta till jobb eller utbildning. Förutom att parker och grönområden måste bevaras eller kompenseras handlar attraktivt bostadsbyggande också om att skapa andra mervärden och lösningar som alla vinner på. Vid komplettering och förtätning av befintlig bebyggelse måste utgångspunkten vara att trivseln ska förbättras även för dem som redan bor i det aktuella området. Det kan handla om att göra gatumiljön mer trivsam och attraktiv genom att skapa plats för restauranger och caféer, om plantering av träd eller om konstnärlig utsmyckning.

Härutöver måste allt det praktiska i livet också kunna fungera i anslutning till platsen där man bor. Det kan handla om tillgången till förskolor, skolor och annan kommunal service. En annan sak som kan vara betydelsefull är att det finns en tillräckligt bra livsmedelsaffär på nära avstånd från bostaden. En mycket viktig faktor är tillgången till kollektiva och gärna spårbundna färdmedel. Räknar man värden i ekonomiska termer är spårbunden kollektivtrafik den i sig mest värdehöjande faktorn för bostäder.

Nyckeln till framgång borde därmed alltid vara att försöka undvika konflikter och att skapa mervärden för dem som redan bor i områden där förtätning ska ske.

I stället för att göra som Socialdemokraterna traditionsenligt har gjort, nämligen att plocka bostadsbyggandet ur sin kontext, så måste en mängd olika saker fungera i samhället för att människor ska trivas med sin bostad och sin livssituation. För detta behövs ett helhetstänkande där hållbar utveckling utgör en central del. Först då kan städer utvecklas snabbare och på ett bättre sätt och antalet intressekonflikter hållas nere.

Externa deltagare i seminariet är: Tekn. dr. Alexander Ståhle – Spacescape, Ulrika Lundquist – arkitekt, Malmö kommun, Mikael Karlsson – ordförande Naturskyddsföreningen och Björn Wellhagen – ansvarig för husbyggnadsfrågor på Sveriges Byggindustrier.