Finansinspektionen om bolånetaket

I dag presenterade Finansinspektionen sin rapport ”Den svenska bolånemarknaden”. Det är en glädjande rapport som visar på en god ekonomi för de svenska hushållen och en bolånemarknad som inte längre utgör något som helst hot mot den finansiella stabiliteten.

Det är lite mer än ett år sedan det så kallade bolånetaket infördes. Taket – som innebär att ett lån med bostad som pant inte ska överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde – infördes efter flera år med stigande belåningsgrader för hushållen. Sedan mitten på 1990-talet har hushållens skuldsättning stigit kraftigt och från och med 2000-talet steg också belåningsgraden, det vill säga lånens storlek i förhållande till bostadens marknadsvärde. I dag utgör bolån omkring 90 % av de svenska hushållens skulder.

I Finansinspektionens rapport syns det tydligt att belåningsgraden på nya lån har minskat för första gången sedan 2002. Det är glädjande, inte minst med tanke på att belåningsgraden, fram till införandet av bolånetaket, stadigt hade ökat. Siffrorna visar också tydligt att andelen lån med en belåningsgrad över 85 % har minskat sedan taket infördes. Bara omkring 9 % av alla nya bolån har en belåningsgrad över taket. Motsvarande siffra för 2009 var 20 %. Den genomsnittliga belåningsgraden för nya lån landar nu på omkring 70 % av marknadsvärdet. Taket har haft en starkt normerande effekt, hela 14 % av alla nya lån hade en exakt 85-procenting belåningsgrad.

Vid införandet av bolånetaket fanns en oro för att bland annat ungdomar skulle stängas ute från bostadsmarknaden. Det är i vart fall inte något som man kan se i rapporten. I stället visar statistiken att de unga låntagarna (16-25 år) utgör omkring 8 % av dem som har erhållit nya bolån 2011. Detta kan jämföras med samma siffra för 2009 där de yngsta låntagarna stod för drygt 2 % av de nytecknade lånen.