Håkan Juholts senaste utspel (antagligen efter en ny dragning ur den Socialdemokratiska politik-tombolan) skulle med stor säkerhet innebära höjda räntor på bostadslån.
Alla dessa dragningar ur tombolan i olika frågor är lika märkliga som ofattbara. Under alla förhållanden måste detta vara någonting nytt för svensk Socialdemokrati. Man frågar sig vilka det är som lägger lapparna med olika förslag där? Om man ska tillåta sig att spekulera kan det ju vara så att man samlar in gula notisar från partiinterna fokusgrupper och sedan läggs notisarna utan någon som helst granskning i en tombola ur vilken Håkan Juholt drar olika förslag som ligger till grund för hans utspel.
Ett av de senare utspelen handlar om EU och har lämnats under en intervju för Europaportalen.se. Rubriken är: "Skuldbördan måste vi lösa tillsammans".
I intervjun öppnar Håkan Juholt för euroobligationer och att EU:s revisionsrätt ska granska medlemsstaternas budgetar.
Håkan Juholts utspel innebär att svenska räntor skulle stiga för att vi ska hjälpa de länder som har misskött sina ekonomier. Eller ... är det möjligen så att det Håkan Juholt och Socialdemokratin ser framför sig i dag är att föra en likartad politik som sina partikollegor i Grekland.
Här nedan redovisar jag en del av de frågor som ställdes och Juholts svar på frågorna.
"Om vi tittar på den ekonomiska krisen som dominerar det mesta i Bryssel nu för tiden. Hur tycker du att man på EU-nivå har hanterat situationen?
– Man har gjort det bästa möjliga av situationen, men man har gjort för lite tidigare. Det här handlar om att vi måste säkerställa en oberoende kontroll av de nationella ekonomierna.
Från EU-kommissionens sida?
– Nja, jag tycker att Revisionsrätten i Luxemburg ska kunna ha ett sådant ansvar. Att faktiskt objektivt gå igenom och göra en revision av varje lands ekonomi.
Innan budgeten antas?
– Ja, det är väl lämpligt. Från svensk sida skulle vi välkomna det, vi tycker det är bra med en sådan öppenhet. Det är uppenbart att de länder som i dag är illa ute, framför allt Grekland, inte har haft kunskap om sin ekonomi och än mindre har EU-systemet haft kunskap om deras ekonomi. Det handlar inte bara om att man fört någon bakom ljuset utan om att man saknat kunskap att beräkna sin ekonomi.
För man inte då över makt till experter från politiker?
– Nej, det ska vara en oberoende granskning, det är allt.
Och vad händer sedan – revisionsrätten ska lämna rekommendationer?
– Ja, det måste de naturligtvis göra. Men beslutsfattandet ska vara demokratiskt.
Det talas om ett mycket närmare samarbete i eurogruppen. Förslag finns på en europeisk finansminister, euroobligationer…
– Euroobligationer öppnar vi för. Ser det som ett instrument som kan vara användbart. Vi har släppt vårt motstånd kring detta.
Varför det?
– Jaaa…
Juholt tvekar, lutar sig tillbaka i stolen. Fortsätter:
– …i det läge som nu råder måste vi pröva faktiskt fler instrument än de vi har och har haft. Så vi är öppna för detta, inte passionerat, men vi motsätter oss det inte. Däremot en gemensam finansminister och liknande, det är inte en aktuell fråga.
Men det blir fler och fler som föreslår det, den tidigare tyska förbundskanslern Gerhard Schröder bland andra.
– Ja, men jag har väldigt svårt att se det. Att det tas demokratiska beslut om regelverken, det är nödvändigt. Men sedan sker ju taxeringen i varje enskilt land. Däremot motsätter vi oss inte idén med en finansiell transaktionsskatt. Vi är inte passionerat för den heller, men vi motsätter oss inte. Önskvärt vore om den blir global, men då måste det tas initiativ att driva det och där är EU en tung aktör. Men det är en halvhalt som jag inte är så säker på ger så mycket.
Med euroobligationer ansvarar alla för varandras skulder. Skapar vi inte samma problem igen, att länder kan låna upp mer än de egentligen bör? Och hur ska det koordineras?
– Det bygger på att det finns transparens och att det finns kontrollmekanismer som faktiskt är opartiska. Det är två förutsättningar. Varför jag tror att vi försvarar euroobligationerna är att det inte är hederligt att bara peka på Grekland och säga att ’ni är orsaken till allt detta’. Sanningen är, att det var de stora länderna som Frankrike och Tyskland som började slarva 2003 eller 2004 genom att inte klara sina underskottsmål. Man bluffade om detta. När ryggraden i EU-projektet inte uppträder korrekt och inte följer de regler vi har satt upp, då legitimerar de att andra faktiskt också bryter mot detta. Vi äger detta tillsammans. Skuldbördan och bördan att lösa uppgiften har vi alla tillsammans."
I dagens nummer av DN (papperstidningen) finns en artikel i vilken Juholts EU-utspel sågas av statsminister Fredrik Reinfeldt. En annan märklig sak är att Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich tror att uttalandena i någon del är ett missförstånd. Är det Håkan Juholt som har missförstått sig själv? Därutöver avvisar Tommy Waidelich farhågorna om om att boräntorna skulle stiga om euroobligationer införs. Måhända är detta också ett missförstånd?
En reflektion i sammanhanget är: Känner jag och andra möjligen igen hanteringen och förvirringen från de uppgifter som Håkan Juholt respektive Urban Ahlin lämnade i frågan om förlängningen av den svenska Libyeninsatsen? ...
Här finns länken till intervjun på Europaportalen.
DN:s ledarsida skriver också om detta i dag. Här finns en länk till ledarsidan.
lördag 10 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar